Uppsatsen behandlar ämnena varumärkesredovisning och varumärkesvärdering. Syftet med uppsatsen är att definiera begreppet varumärke, klargöra lagar och Normer inom området och utreda huruvida varumärken kan tas upp av företag som en tillgång. Värderingsmetoder för varumärke ska klarläggas och vi ämnar även att förklara hur svenska företag behandlar varumärken både redovisningstekniskt samt hur de visar övrig extern information i sina årsredovisningar. Vi har använt oss av litteratur, lagar, Normer, intervjuer och en fallstudie för att klargöra vad varumärken är, hur värdering kan göras samt vad som krävs för att få ta upp varumärken som tillgångar i balansräkningen. För att kunna visa hur svenska företag redogör för sina varumärken har vi studerat årsredovisningar från 20 svenska företag med starka varumärken.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att se om och i så fall hur straffet har en latent genusskapande funktion genom att se till hur personal och intagna upplever främst behandlingsprogrammen, men även ?vardagslivet?, på en anstalt. Vi har använt oss av följande frågeställningar:? Efter vems önskemål/behov är behandlingsprogrammen utformade?? Hur upplevs möjligheten att förändra/påverka behandlingsprogrammen?? Hur upplevs graden av frivilligt deltagande i behandlingsprogrammen? ? Hur upplevs skillnader/likheter mellan manliga och kvinnliga anstalter i form av behandlingsmöjligheter? Metod och material: Studien bygger på en kvalitativ metod, där intervjuer ligger till grund för resultatet. Dessa intervjuer har kompletterats med material rörande de aktuella behandlingsprogrammen för att se om det finns en koherens mellan teorier/policy och upplevelser/praxis.

Title: ?The director should be treated with silk gloves.? A discourse analysis of the film director as a leader and a case study of a short film Seminar date: 19 February 2008 Course: Master thesis in organizational studies, 20 Swedish credits Author: Johanna Ranes Advisor: Ph.D. Nanna Gillberg Key words: Film, the film director, discourse analysis, social constructionism, gender studies, creative leadership. Purpose: The purpose of this study is to illustrate and problemize the consequences of the traditional male domination in film creation for a female director by critically examining the construction of the film director. Methodology: The study is based on a qualitative case study which was conducted as a participant observation.

Denna uppsats behandlar barns sexualitet inom förskolans arena. Syftet är att problematisera förskolebarns sexualitet och analysera förskollärares förutsättningar att arbeta med detta utifrån valda dokument samt hur detta kan påverka barns utveckling. Metoden som används för att besvara forskningsfrågorna är en kvalitativ innehållsanalys. Därtill används både förskolans och grundskolans läroplan för att urskilja hur ämnet sex- och samlevnad behandlas inom utbildningsväsendet. Även Malmö högskolas utbildningsplan tillämpas för att synliggöra förskollärares utbildning angående barns sexualitet och ett dokument som beskriver kommitténs uppdrag samt förslag till ett måldokument gällande de pedagogiska verksamheterna.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att studera hur identitetsskapande sker för enskilda Normbrytande individer på den svenska arbetsmarknaden och deras egna upplevelser av att arbeta i ett mansdomsinerat yrke. Uppsatsens frågeställning är följande: ?hur identifierar sig kvinnliga väktare med sin yrkesroll??. För att besvara vår frågeställning har vi studerat individernas egen uppfattning om sin yrkesroll, eventuella hinder och möjligheter som upplevs i arbetet samt hur interaktion och förväntningar föreligger med kollegor och omgivning. Vi valde att använda oss av en kvalitativ studie där vi genomförde 6 kvalitativa intervjuer med kvinnliga väktare.

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

En jämställd undervisning ses som något självklart av alla lärare i skolan. Trots detta visar studier att det råder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sämre självförtroende i matematik och uppvisar ibland lägre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utsträckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhällsstruktur där mannen ses som Norm.Syftet med arbetet är att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn på ämnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som läser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och på nästan varje lektion bedrevs traditionell undervisning där läraren föreläser och eleverna därefter får räkna i sina läroböcker.

I detta arbete undersöks attityder, motivation och tankar kring miljövänligt beteende på arbetsplatsen bland anställda inom skola och omsorg i tre Dalslandskommuner. Två av dessa har infört en arbetsprocess som låter de anställda, tillsammans i arbetslaget, sätta sina egna mål för miljövänliga arbetsrutiner på arbetsplatsen. Inspiration till studien kommer från Self-Determination Theory (Ryan & Deci 2000) och Value-belief-Norm Theory (Stern 2000). Data samlades in och analyserades med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvantitativa data från 169 frågeformulär som behandlade motivation och attityder användes främst som bakgrundsdata till fem stycken intervjuer.

I detta examensarbete undersöker jag två övergripande frågeställningar gällande fysisk tillgänglighet. Den första frågan rör varför enkelt avhjälpta hinder, det vill säga retroaktiva krav på ökad tillgänglighet, har tillfogats Sveriges bygglagstiftning. Den andra frågan rör hur arbetet med åtgärdandet av de retroaktiva föreskrifterna har utförts i svenska kommuner. Motiven bakom uppkomsten av krav undersöks genom en genomgång av äldre byggregler och handikapputredningar. I undersökningen konstateras att tillgänglighetskrav har funnits i svenska byggregler sedan länge, men att omfattning och formuleringar har varierat.

Syftet för denna studie är att undersöka vilka vithetsdiskurser som artikuleras visuellt och verbalt i högstadieskolans bildundervisning i konsthistoria, samt att undersöka hur elever förhåller sig till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet. Dessutom syftar studien till att diskutera bildlärarens uppdrag att lyfta frågor om etniska maktrelationer och samtidigt överföra ett nationellt kulturarv, enligt aktuella styrdokument. Studiens övergripande frågeställningar är: Vilka vithetsdiskurser artikuleras och reproduceras, visuellt och verbalt, i det material som introducerar momentet konsthistoria i högstadieskolans bildundervisning? Hur förhåller sig elever till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet? De teoretiska utgångspunkterna är diskursteori, socialsemiotik, och intersektionell vithetsteori. Materialet består av ett introduktionsmaterial som en bildlärare använt när denna introducerat momentet konsthistoria för en klass i årskurs 9, intervjuer med åtta elever från denna klass och åtta bilder som dessa elever arbetat med i anslutning till momentet.

Studien avsåg att undersöka ungdomars definitioner och föreställningar kringvåldtäkt. Huvudsyftet var att se hur ungdomarna talade om det manligavåldtäktsoffret och den kvinnliga förövaren.Våldtäkt beskrivs som varande ett våldsbrott och refereras ofta till i medierna,främst med den manliga förövaren och det kvinnliga offret som utgångspunkt.Då ungdomars föreställningar kring begreppet våldtäkt tidigare undersökts, därmed en heteroNormativ utgångspunkt, är det av intresse att införliva ocksåandra aspekter kring ämnet.Metod för insamlandet av empiri var fokusgrupper, där analysen, utförd medGrounded Theory och sedan Diskursanalys, sedermera påvisar att de ungainformanterna är medvetna om det manliga våldtäktsoffret och den kvinnligavåldtäktsförövaren. I inledningsskedet av varje intervjusession förklaras allaindivider som varande möjliga offer eller förövare. Uppfattningarna förändrasdock när diskussionen kommer att behandla vem som är vem, avseende offeroch förövare i våldtäktssituationen.Det manliga våldtäktsoffret definieras som ?svagt?, då han ?förväntas? fysisktkunna försvara sig själv.

Uppsatsens undersökningsområde är den världsomspännande idé eller rörelse som går under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhälleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen är den internationella avtalskonstruktion som benämns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprättats där frågan om företags samhälleliga ansvar behandlas med hjälp av tio principer. Undersökningen har två delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhälleliga ansvar enligt Global Compact, särskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frågan om det ansvaret är förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa på grunder, struktur och terminologi.

The purpose of this study was to conduct a qualitative study with a case study research design, where we studied social workers and politicians view on honor-related problems of underage girls and boys in the age 13-17. We need knowledge about honor related violence and oppression in the political community and social services to work with honor-related problems. Political decisions affect how social work is developed around the honor problem; therefore, it is also important to highlight this direction for the work. It requires a knowledge complement of honor-related problems not to risk exposing the child to further risk from the family (Hedersförtryck, 2009). This is to live up to, for example the law of Social Services, school law and Human Rights (Hussein & Kinuka-Svedberg, 2010).

Idrottskulturen präglas av en tydlig könsordning. Detta gör sig gällande då idrotter anses vara kvinno- eller mansidrotter. Att en idrott anses vara en kvinno- eller mansidrott tenderar att betyda att det är ett kön som är i majoritet av de som utövar.  Denna uppsats syftar till att undersöka hur tjejer påverkas av att de utövar en sport som domineras av tjejer respektive killar. Uppsatsen utgörs av en litteraturstudie.

Denna studie syftar till att lyfta fram begreppet introvert i skolvärlden genom att undersöka hur introverta beteenden kan påverka elevers utbildning. Vi lyfter även fram lärares tillskrivande av introvert beteende.Vi utgår ifrån Jung och H.J. Eysencks definitioner av begreppet introvert samt tar upp olika beteendeteorier och perspektiv på introvert beteende för att kunna identifiera och analysera våra resultat. Studiens metod är en empirisk datainsamling i form av observationer och intervjuer. Observationerna och intervjuerna analyseras enskilt och avslutas i en gemensam analys.Det vi kom fram till var att extroverta Normer till stor del råder i skolans verksamhet samt att det introverta begreppet sällan används i verksamheten utan istället beskrivs i andra termer, vilka då delvis kan ha en annan innebörd.