En kvalitativ studie med utgångspunkt i den ohälsa som är dokumenterad bland hbt-ungdomar där skolan pekas ut som en betydande arena. Syftet var att undersöka hur gymnasieskolor i förhållande till för skolan rådande styrdokument valde att konkretisera det förebyggande arbetet med värdegrundsfrågor kopplade till sexualitet och könsidentitet/-uttryck samt undersöka skolkuratorers attityder, Normer och upplevelser i förhållande till detta arbete. Empirin bestod av en fokusgruppsintervju med skolkuratorer samt en litteraturstudie med grund i ett urval av likabehandlingsplaner. Slutsatser blev att heteroNormativitet präglar skolkuratorers arbete med dessa frågor och att det förebyggande arbetet ej upplevs prioriterat. Avseende transpersoner aktualiseras detta i relation till att diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet och uttryck ej hade ett omfattande skydd av diskrimineringslagen.

Under det senaste decenniet har svensk lagstiftning ändrats vid två tillfällen som möjliggjort för homosexuella par att gemensamt prövas som adoptivföräldrar och för lesbiska par att få barn med hjälp av assisterad befruktning inom den svenska sjukvården. I anslutning till att lagförslagen lagts fram har Sveriges Psykologförbund fungerat som remissinstans.Syftet med studien är att närmare undersöka och skapa en fördjupad förståelse för Sveriges Psykologförbunds ställningstaganden i frågor som rör homosexuellas familjebildningar. Undersökningen består av nio enskilda intervjuer med personer som funnits i Psykologförbundets ledning under den aktuella tidsperioden. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod inom det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att homosexuella familjer framställs som problematiska med hjälp av två diskurser, vilka i sin tur är relaterade till vilken fråga som behandlas. En diskurs om svårigheter som tillförs familjen utifrån, i form av negativa samhällsattityder till homosexualitet, är retoriskt användbar i argumentation mot homoadoptioner.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur män och maskulinitet framställs i reklam riktad till olika mediegenerationer genom olika TV-plattformar. Frågeställningarna har sitt fokus i att tydliggöra hur männen framställs i reklaminslagen genom bland annat hur de agerar, vilka personlighetstyper som uppvisas och även vilka likheter och skillnader som kan påvisas mellan de olika mediegenerationerna. Studiens urval har sett till att analysera reklaminslag på både traditionell TV och webb-TV för att på så sätt påvisa en skillnad mellan dessa, då reklam idag mer specifikt kan riktas till en speciell målgrupp. Urvalet har också bestått i att urskilja olika mediegenerationer där dessa har legat till grund för den efterföljande resultatdelen. Detta har studerats genom en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema har skapats och resultatet sedan kodats i IBM SPSS.

The survey aims to problematize masculinity in the exhibitions of the museum.  In what way is masculinity interpreted and valued in exhibitions? What is the attitude towards masculinity in gender oriented museological texts? This study investigates in which way masculinity is written about ? how interpretations of masculinity emerge in the texts and what consequences this may have.The survey is based on the method of discourse analysis and the material is processed from a gender perspective. The source material consists of museological texts dealing with the topic of gender and museology, which also is the core material. A complement to this is a selection of exhibition catalogs from museums as well as reviews which are also based on art exhibitions. The main point of the source material consists of the museological texts.The survey highlights that the gender-conscious museological discourse understands, interpret and evaluate masculinity on a more or less given regulatory framework.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur de ansvariga för jämställdhetsarbetet på Folksam arbetar med jämställdhet. Syftet är även att undersöka vilka Normer och kulturer som kan påverka deras jämställdhetsarbete. Detta undersöks genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer med två stycken som arbetar internt, med att få just Folksam mer jämställt, och två stycken på Folksam som arbetar externt, med att få andra företag både i Sverige och utomlands att bli mer jämställda. Slutsatsen är att respondenterna på Folksam blir påverkade av Normer från till exempel politiken, för att politiken kräver att de ska vara jämställda, men också för att deras kunder vill det. Det är även en lönsamhetsfråga samt en mänsklig rättighet och därför vill de ändra den rådande Normen.

Denna studie behandlar lärares syn på hur makt gestaltas i klassrummet ur ett mikroperspektiv, hur den gestaltas och upprätthålls. Sammanlagt har åtta aktiva mellanstadielärare intervjuats om lärarens egen uppfattning om sin makt i klassrummet, synen på den disciplinära makten som äger rum i klassrummet, vilken betydelse relationen lärare och elev har för att frambringa handling samt vilka effekter på gruppen lärare kan se utifrån sitt ledarskap. Den halvstrukturerade samtalsintervjun har använts som metod.Studiens resultat har belyst ur ett maktperspektiv med utgångspunkt i Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering. Vilket innebär att makt är resultatet av att utöva kontroll över en annan individs handlingar under förutsättning att den underordnade godkänner den överordnades intentioner. Vidare är makt något som finns runt oss hela tiden i alla sociala relationer mellan människor och utövas i en ständig växelverkan mellan makt och motstånd.

Kunskapens makt är stor, men när den används fel blir den förödande. Rådande diskurser producerar kunskap om muslimer där muslimska män framställs som våldsbenägna och där muslimska kvinnor ofta blir en symbol för förtryck. Dessa stereotypa bilder bidrar sedan till att muslimer blir utsatta för intolerans, kränkningar och diskriminering i Sverige. Denna studie fokuserar på unga muslimska kvinnors religiösa identitet för att nyansera de stigmatiserade bilderna som finns om muslimska kvinnor. Genom en kvalitativ undersökning med intervju som teknik, lyfter studien fram religion från ett individperspektiv samt hur religiösa individer upplever sin religiositet i förhållande till ett samhälle där sekularisering är en stark Norm.

Under 1940 talet startade kampanjen bli inte en ?hopp-jerka?. Med kampanjen ville man få människor att stanna kvar på sina arbeten. Det fanns tidigare en Norm om att man skulle arbeta på samma arbetsplats i 25 år och sedan få en guldklocka, den Normen finns nu inte längre. Inom Sjöstadens kommun arbetar 5762 tillsvidareanställda (2013) fördelade på 11 förvaltningar.

Denna studie syftar till att undersöka nyblivna föräldrars upplevelser rörande användandet av förlossningsbrev. Föräldrar intervjuade till denna studie valde att skriva eller inte skriva ett förlossningsbrev. Blivande föräldrar som valde att inte skriva ett förlossningsbrev gjorde detta på grund av att de ansåg att brevet skulle styra in dem i en specifik riktning, samt att det inte hjälper att försöka kontrollera något som är utom deras kontroll. Föräldrar som valde att skriva ett förlossningsbrev gjorde detta eftersom de hade specifika önskemål som frångick den Norm som styr förlossningen. Även kvinnor som utryckt någon form av förlossningsrädsla valde att skriva ett förlossningsbrev.Under studiens gång har fokus även riktats mot att undersöka andra förberedelser inför förlossningen.

En Tv-serie kan spegla samtiden och vad som ingår i den. Serien Portkod 1321 riktar sig till ungdomar och ger genom karaktärer, miljöer och händelser en bild av synen på ungdomar. En central roll i bilden är hur identiteter skildras och skapas. Utgångspunkten i uppsatsen är socialstrukturalismen och teorier om genus, representation och interpellation. Utifrån Laclau och Mouffes diskursteori och begrepp har en totalanalys av Portkod 1321 genomförts, där centrala byggstenar i skapandet av identiteterna stockholmare, tjej och kille identifierats.

Genom tiderna har HBTQ-personer varit en starkt marginaliserad grupp i samhället som varit utsatta för förtryck. Hälso- och sjukvård har inte varit ett undantag, utan har baserats på heterosexualitet som Norm. I sjuksköterskans profession ingår att värna om alla människors lika värde. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa och beskriva vilka erfarenheter HBTQ- personer har av möten med hälso- och sjukvårdspersonal samt vilka förhållningssätt hälso- och sjukvårdspersonal har till HBTQ-personer. Nitton vetenskapliga artiklar analyserades med integrerad analysmetod utifrån två olika frågeställningar.

One of sociology´s to assess the effects of political decision. According to sociologist Anders Persson the society is changing, and in that change social fear appear. In the reaction of social fear some people are being excluded. In that more narrow frame for Normality laws are created that makes some parents and their children ?the other?.

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och analysera hur IT-företag tillämpar gällande Normer för intäktsredovisning. Metod: För att genomföra denna studie har vi valt att först skapa oss en uppfattning om hur intäktsredovisning i praktiken går till i IT-företag. Vårt tillvägagångssätt har varit att med hjälp av fallföretagens årsredovisningar granska huruvida företagen har använt sig av gällande Normer och på vilket sätt detta har skett. För att ge en rättvisande bild av fallföretagen och deras redovisningsprinciper har vi kompletterat informationen i årsredovisningarna med intervjuer med företagen. Sammantaget menar vi att ovanstående tillvägagångssätt har gjort vår studie tillräckligt förankrad i verkligheten.

Syfte: att undersöka hur talet om modersmålsläraruppdraget framträder bland fyra olika yrkeskategorier på grundskolans verksamhetsnivå. Teori: Undersökningen utgår från Laclau & Mouffes diskursteoretiska modell, förklarad genom Winther-Jorgensen & Philips (2000).Teoretiska begrepp centrala för undersökningen, såsom annanhet och kosmopolitism har hämtats från Todd (2008, 2010), medan Elmeroths (2008) diskussion om etnisk maktordning och monokulturell Norm har varit ett sätt att förklara betingelserna kring den svenska undervisningskontexten. Bauman (2013) har fått bistå undersökningen med en diskussion kring mångkulturellt samhälle, skillnad och universalitet. Metod: Undersökningen omfattar utsagor från fyra olika yrkeskategorier verksamma i skolan, två modersmålslärare, två lärare, två specialpedagoger och två rektorer. Samtalsmaterialet har utgått från frågeområdet: modersmålslärarens uppdrag i skolan.

I föreliggande uppsats avhandlas stamning som en social egenskap i syfte att uppmärksamma Normer omkring tal, kommunikation och funktionalitet. Stamning avhandlas följaktligen som en ?störning? i samspelet mellan individer snarare än ett individuellt tillkortakommande, som en funktionsnedsättning. Därigenom uppmärksammas också hur personer som stammar och deras samtalspartner förhåller sig till stamningen i syfte att åstadkomma ett fungerande samtal.Studien visar på att även om stamning ingalunda utgör ett oöverstigligt hinder för ett fungerande samtal finns det emellertid tillfällen då den medför betydande kommunikationsproblem i ett Normativt reglerat samtalsklimat. Dessa svårigheter härleds till det moderna samhällets Normer om effektivitet, konformitet och självdisciplin, vilka ger upphov till ett samtalsklimat som stämplar vissa personers talmönster som avvikande.