This essay is investigating heterosexuality in Gun-Britt Sundströms Maken. With help from the queer theories of formost Judith Butler, but also to some extent the ideas of Michel Foucault, I have tried to answer the question of which Norms are becoming clear and which are being broken in the novel. I have also looked at a few of Gayle Rubin?s opposites in her sexual value hierarchy. Some of the Norms that are brought to light in the essay revolves around faithfulness, lust towards the ?right? person and for the ?right? reasons.

Studien har syftat till att utifrån ett intersektionellt perspektiv analysera läromedlet Hem- ochkonsumentkunskap åk 7-9 av Sjöholm, Hjalmarsson, Arvidsson, Hedelin & Olofsson (2011).Analysens målsättning har varit att lyfta vilka värden och Normer som konstrueras ochförmedlas genom läromedlet. Vidare har dessa Normer och värden diskuterats mot dem somtillskrivs i läroplanen. Metoden har varit en kvalitativ textanalys med en kritiskdiskursanalytisk ansats. De diskurser som förekommit har beskrivits i de sex mytbildningarnaMyten om det västerländska idealet, Myten om det sekulariserade och protestantiska Sverige,Myten om det jämställda Sverige, Myten om ett kulturellt homogent Sverige, Myten ommedelklass-Sverige och Myten om Väst. Myterna symboliserar de förställningar som harframkommit genom dikotomierna Vi och dom, Majoritet och minoritet, Individ och kollektiv,Ordning och kaos, Utveckling och misär.

Studien har syftat till att utifrån ett intersektionellt perspektiv analysera läromedlet Hem- ochkonsumentkunskap åk 7-9 av Sjöholm, Hjalmarsson, Arvidsson, Hedelin & Olofsson (2011).Analysens målsättning har varit att lyfta vilka värden och Normer som konstrueras ochförmedlas genom läromedlet. Vidare har dessa Normer och värden diskuterats mot dem somtillskrivs i läroplanen. Metoden har varit en kvalitativ textanalys med en kritiskdiskursanalytisk ansats. De diskurser som förekommit har beskrivits i de sex mytbildningarnaMyten om det västerländska idealet, Myten om det sekulariserade och protestantiska Sverige,Myten om det jämställda Sverige, Myten om ett kulturellt homogent Sverige, Myten ommedelklass-Sverige och Myten om Väst. Myterna symboliserar de förställningar som harframkommit genom dikotomierna Vi och dom, Majoritet och minoritet, Individ och kollektiv,Ordning och kaos, Utveckling och misär.

Arbetet handlar om Sveriges roll som Normentreprenör i den internationella biståndspolitiken. Vi utgår från Sveriges utvecklingssamarbete med Tanzania som ett exempel på svensk biståndspolitik. Utifrån detta försöker vi bedöma huruvida Sverige har utövat inflytande som Normentreprenör vid tillkomsten av det internationella fördraget Parisdeklarationen. Till vår hjälp tar vi socialkonstruktivistisk teori, i synnerhet Normforskningen.Våra resultat tyder på att Sverige kan ha fungerat som Normentreprenör i samanhanget. Motsatsen kan inte bestyrkas..

Uppsatsens undersökningsområde är den världsomspännande idé eller rörelse som går under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhälleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen är den internationella avtalskonstruktion som benämns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprättats där frågan om företags samhälleliga ansvar behandlas med hjälp av tio principer. Undersökningen har två delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhälleliga ansvar enligt Global Compact, särskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frågan om det ansvaret är förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa på grunder, struktur och terminologi.

The purpose of this work has been to investigate if there are any differences in the valuation process at infringements when highway and railway are built. The work has mainly been concentrated on the negotiation process in which The National Railway Department (Banverket) and The National Road Administration (Vägverket) try to get agreements with the land owners. The agreement includes compensation for infringement effects that affects the landowner?s property. The National Road Department uses the road law (Väglagen) when a highway shall be built.

Varifrån kommer föreställningar om vad som är rätt eller fel, Normalt eller oNormalt? Hur har de uppstått och hur upprätthålls de? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur sådana föreställningar kan uppstå och upprätthållas och att undersöka vilka sorts aktörer som är med i den processen samt hur de agerar och vad det bär med sig? Varifrån kommer till exempel föreställningarna om hur man ska bete sig för att uppfattas som en "Normal" man eller kvinna? Vad händer när någon avviker från dessa Normer och föreställningar?Jag har i min litteraturstudie funnit flera olika teoretiska perspektiv som är knutna till det vida begreppet kultur. Jag har närläst undersökningar där man kan studera hur Norm, ideal och avvikelse, både i teorin och i praktiken, genererar Normativa identiteter.De resultat jag har sett är att det görs skillnad på pojkar och flickor redan när barnen går på dagis. Denna åtskillnad att tjejer bland annat inte får ta för stor plats i det offentliga rummet eller höras för mycket eller att pojkar inte får bli för "lipiga" tar sin början innan barnen har en möjlighet att ta ställning till begreppen man eller kvinna. Både uppsatsen och gestaltningsarbetet fokuserar på strukturer som skapar och upprätthåller Normativa eller "Normala" identiteter.Mitt gestaltningsarbete består av en animerad film och kan ses som en parafras över bröderna Andy och Larry Wachowskis filmThe Matrix från 1999.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur en grupp gymnasieelever ser på sitt eget och andras identitetsskapande i förhållande till media. Frågeställningar:?       Vilken inverkan anser deltagarna att media har på deras sociala kön och kroppsuppfattning??       Ser deltagarna någon skillnad på hur killar och tjejer förhåller sig till media i sitt identitetskapande??       Vad anser deltagarna att de Normer och ideal som media förmedlar innebär för derasidentitetsskapande? Sammanfattning:Vår datainsamlingsmetod har bestått av två kvalitativa gruppintervjuer som genomförts på gymnasieskolor med deltagare som går sitt tredje år. Vid analysen av den insamlade empirin har vår teoretiska utgångspunkt varit Socialkonstruktionism och fenomenologin vår förståelsegrund.  Vid analysen har vi använt oss utav IPA ? metoden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur översättarna bakom de två bibelöversättningarna valt att framställa de gammaltestamentliga kvinnorna i rubrikerna. Den övergripande frågeställning som jag kommer att besvara i den här uppsatsen är:På vilket sätt skiljer sig rubrikerna mellan de två översättningarna åt i hur kvinnor betonas?Min följdfråga är:Kan en eventuell förändring härledas från de direktiv som låg till grund för översättningsarbetet?Utifrån den övergripande frågeställning kommer jag att undersöka de rubriker som kvinnor nämns i med utgångspunkt i det som en del av feministteologerna strävar efter, nämligen att synliggöra kvinnan. Min hypotes är att kvinnan har synliggjorts mer i och med den nya bibelöversättningen..

Idag tar ma?nniskan del av mer information a?n na?gonsin, inte minst den yngre generationen. Det konstanta flo?det som tas del av pa?verkar individen och fo?rsa?tter denne i ett beroende da?r det blir till ett behov att svara pa? meddelanden, att ha?nga med i sammanhanget och att vara delaktig. Till slut o?verbelastas ma?nniskan ba?de psykiskt och fysiskt av den informationen som ma?ste tolkas.Man skulle kunna pa?sta? att det a?r ett samha?llsproblem, det a?r en Norm att ha ma?nga fler va?nner i den digitala va?rlden a?n i verkligheten.

Denna framsta?llning utgo?r en studie av kulturdelens lo?rdagsbilaga i dagstidningen Dagens Nyheter. Uppsatsen har analyserat hur den vita och den manliga Normen produceras och reproduceras dels i spra?kbruket i intervjuer med fo?rfattare, dels bland representerade fo?rfattare i Boklistorna. Syftet med uppsatsen a?r sa?ledes att ta reda pa? om och hur de maktfo?rha?llanden som ra?der inom ko?n och etnicitet i va?rt samha?lle synliggo?rs och fo?rsta?rks i tidningens litteraturbevakning.

I work with and through glass and it´s from this field and tradition my work springs from. I am interested in how we look at and judge different expressions. I have been taught what visual expressions and shapes that are being appreciated and accepted and how to create objects like that. It should be clean, smooth, simplistic, and utterly pleasing. I recognize these attributes from what is being thought of as beautiful and desirable concerning the body.

For centuries, the human body has been used as a mean to project the Norms, moral values and aesthetic preferences that exist throughout society. It has been controlled through constrictive fashion, family and social virtues and through how we perceive gender and sexuality. This essay strives to show, not only how the body and the aesthetic values coexist, but also how they work together and influence each other, with the body as the aesthetic medium. To do this, Michel Foucault?s writings of sexuality and his theories on morality and discipline, as well as Judith Butler?s works on Normativity and performativity are being used.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa, Biologi och Hem ochkonsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hurlärarnas läromedel förhåller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger på halvstruktureradekvalitativa intervjuer med fem grundskolelärare; två lärare undervisar i Idrott och hälsa, en lärareundervisar i Biologi och två lärare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har även genomförten läromedelsanalys med utgångspunkt från en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialetanalyseras utifrån en kritisk teori och en kritisk djurteori. Analysen av studiens resultat understrykeren prioritering av animaliska livsmedel i läromedlen varpå den vegetabiliska kosten konstrueras somett icke fullvärdigt alternativ.

I denna studie undersöks talspråkligheter i elevtexter skrivna i samband med nationella proven i svenska för årskurs nio, vid åren 1992 och 2003. Syftet med studien är att genom kvantitativ textanalys baserad på stilistik undersöka hur talspråkliga texterna är och om de senare texterna är mer eller mindre talspråkliga. Materialet består av 22 elevtexter i genren krönika med jämn fördelning mellan de två årtalen och en krönika av Olle Josephson, vilken fungerar som Norm (2009). Resultatet visar att elevtexterna ligger nära talspråket och att en svag förskjutning mot starkare talspråklig stil har skett mellan 1992 och 2003. .