Fenomenet med nationella riskbedömningar är relativt nytt i Europa. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap överlämnade den allra första nationella riskbedömningen till regeringen år 2013. Syftet i uppsatsen är att undersöka om man genom ett policy transfer-perspektiv på nationella riskbedömningar kan se några indikatorer som hindrar policy transfer inom riskområdet. En första, översiktlig undersökning görs genom att jämföra de risker man lyfter fram i sju europeiska nationella riskbedömningar för att se om man kan tyda något mönster. Uppsatsen tog avstamp ur antagandet att geografisk närhet och liknande interna förutsättningar kunde tänkas innebära att man även har en liknande syn på risker som länder i ens närområde.

?When in Rome, do as Romans do?. Detta ordspråk myntades 387 e. Kr av St. Ambrose när han uttryckte ?när jag är i Rom fastar jag på lördagar; när jag är i Milano, gör jag inte det?.

Rennäringslagen (RNL) är den lagstiftning som närmast reglerar och anger förutsättningarna för den interna organiseringen inom dagens renskötsel i Sverige. Den renskötselinterna organiseringen kan vidare sägas direkt påverka bl.a. enskilda renskötares bärkraft samt renskötseln förutsättningar att bevaras och utvecklas på ett bärkraftigt sätt. Det finns inte i Sverige mycket skrivet om frågorna jag behandlar i detta arbete, speciellt inte om vilka samebyinterna situationer RNL:s bestämmelser kan ge upphov till och vilka konsekvenser bestämmelserna kan ha på renskötselns bärkraft. Jag har inte kommit fram till vad det beror på, men kanske kan orsaker till detta vara att kunskapen om samebyinterna angelägenheter är minimal, som i sig nog beror på att insynen är begränsad och att renskötare som utgör en minoritet inom en minoritet, har svårt att göra sina röster hörda.

Denna uppsats är en komparativ studie mellan svensk och norsk arbetslagstiftning. Arbetet belyser likheter och skillnader mellan länderna i vad som utgör saklig grund för alkoholrelaterade uppsägningar. Vid en överskådlig blick mellan ländernas arbetslagstiftning är det mycket som kan förefalla lika då den svenska lagen om anställningsskydd ligger som förebild för den norska motsvarigheten arbeidsmiljøloven. Vid en närmare studie upptäcker man dock skillnader i ländernas rättstillämpning gällande synen på alkoholmissbruk på arbetsplatsen. I Sverige görs det en skillnad mellan alkoholmissbruk av misskötselkaraktär och alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär.

Syfte: Syftet är att undersöka huruvida Sveriges officiella CO2-data från trans-portsektorn är internationellt rimliga åren 1990-2004. Sverige har uppvi-sat en internationellt lyckad reduktion av CO2-utsläpp samtidigt som Väg- och transportforskningsinstitutet visar att Sveriges CO2-utsläpp från vägtrafiken kan vara dubbelt så höga som rapporterat. Metod: Undersökningen sker genom en jämförelse mellan Sverige, Danmark, Norge, Spanien och USA. Ekonomisk tillväxt sätts i relation till CO2-utsläpp och transportsektorns utveckling och ländernas personbilsparker undersöks. Tyder ingenting på missvisande data torde Sveriges lyckade CO2-minskning vara ett resultat av effektiv miljöpolitik.

Den Svenska Norgehjälpen bildades den 31 augusti 1942. Under de följande tre åren inrättades ett 700-tal lokalkommittéer runt om i landet, däribland Tunabygdens Norgekommitté samt Grängesbergs Norgekommitté. Syftet med denna uppsats är att undersöka de två organisationerna, samt även aktiviteterna kring dess närområde. Materialet till denna uppsats är hämtat från de lokala kommittéernas arkiv samt från de tre dalatidningarna; Dalademokraten, Falukuriren samt Borlänge tidning. Det totala värdet av insamlade medel i Grängesberg uppgick till ungefär 60 000 kronor i kontanta medel, för Tunabygdens Norgekommitté uppgick värdet till ungefär 109 000 kronor.

Den här uppsatsen handlar om staters förhållningssätt till human security i teori och praktik. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om den kanadensiska definitionen av human security används som referensobjekt i policydokument från Norges och Sveriges nuvarande regeringar samt hos ländernas kriterier för verkställighetshinder av syriska medborgare. Uppsatsens metod är en jämförande fallstudie där verkställighetshinder och utvalda policydokument utgör analysenheterna. För att analysera dokument och ställningstaganden används kvalitativ textanalys.Fallstudien visar att båda länderna ser sig själva som föregångsländer inom human security, bland annat genom skapandet av strategier och handlingsplaner. Vidare visar studien att migrationsverken har olika tillvägagångsätt för verkställighetshinder till Syrien.

Konflikten om Arktis är idag högst aktuell eftersom efterforskningar om möjligheter till anspråk på Arktis pågår i skrivande stund. Området Arktis har länge varit ett område förskonat från konflikter, då det har utgjorts en plats som inte varit värd att kämpa om. I dagsläget gör fem stater anspråk på Arktis, Ryssland, Kanada, Norge, Danmark och USA. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka anspråk de olika staterna har på Arktis, och med vilket argument som de olika staterna anser sig ha rätten till Arktis. Vidare studeras huruvida deras anspråk är förenliga med de internationella lagar som finns.

The purpose of this essay is to inquire whether there are any resemblance or differences in the Migrationperiod textiles between the three places that I have chosen, Högom in Sweden, Evebø and Snartemo in Norway. Another purpose is to investigate if this magnificencedressmaterial indicate some kind of mental borders, social differences or hierarchy not only towards other powerful chieftains in other areas but also inside there own society and groups, a dresscode. In other words both individually locally as regionally and internationally. If there are resemblance's between the dressmaterial, gravefinds and the graves context could that be a sign of the same sphere of power, alliances, trading, intentional import, domesticproduction, culturedistribution? My aim in this essay is to try to show that the textile ought to have a higher significance place among archaeological material.

Sjukhusmat är inte bara till för att patienterna ska bli mätta, studier visar också att den har en betydande roll i tillfriskningsprocessen. Det finns flera olika metoder att producera och servera mat på, där samtliga syftar till att ge patienten en så bra service som möjligt. En kvalitativ studie av tre sjukhus i Skandinavien - Danmark, Norge och Sverige utfördes. Efter att ha valt ut ett sjukhus i varje land, utfördes studiebesök med observationer och intervjuer med såväl kockar som ledare för matsektionen. Materialet sammanställdes till kartläggningar av de olika produktions- och serveringsmetoderna och utvärderades med hjälp av SWOT-modellen, det vill säga styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

ABSTRACTGustafsson, J. & Söderqvist, N., ??The Island of Peace in the Sea of War? A newspaper study of Växjö city?s newspaper editorials regarding the conflicts of the Second World War in the Nordic countries?, Linnaeus University. A qualitative textual analysis delving into three local newspapers from Växjö city is in many ways the essence of this study. The main purpose of this study is to examine three key conflicts, the Winter War, Operation Weserübung and the Continuation War. Each conflict has been assessed in relation to the opinions advocated in the editorials of the three politically diverse newspapers.The theoretical basis for this study is founded on similar analysis made by Nybom, Johansson and Åmark who all have contributed to the content of this particular essay.

Audiologisk rehabilitering är en komplicerad process som ska innehålla olika insatser byggda på ett holistisk synsätt med medicinska, tekniska och beteendevetenskapliga aspekter involverade. Historiskt har dock den tekniska och medicinska delen ofta fått ta större plats än psykosociala bitar i rehabiliteringen.Syftet med studien var att undersöka likheter och skillnader angående audiologisk rehabilitering utifrån ramverket, ideologin samt praktiken i Danmark, Norge, Sverige och på Island.Metod: För att kunna uppnå syftet och få en mer helhetlig inblick i ämnet delades studien i två delar (litteraturstudie och enkätstudie). Litteraturstudien berörde ramverket i samtliga länder samt ideologin. Enkätstudien berörde praktiken i form av audionomens egen syn på audiologisk rehabilitering samt deras uppfattning av tillvägagångssättet på arbetsplatsen.Resultat: En röd tråd går genom ramverket, ideologin och praktiken i varje land. Vad gäller dessa huvudpunkter visade studien att det fanns både likheter och skillnader länderna emellan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om runstensbeståndet i Norge, Danmark och Mälardalen kan säga något om hur dessa områden kristnades. Skillnader mellan de olika områdena i antal runstenar och själva runinskrifternas innehåll tolkas mot bakgrund av den historiska kontext de restes i. Norge och Danmark har relativt få runstenar med kristet budskap och än färre som hänvisar till eskatologiska föreställningar medan Mälardalens runstenars inskrifter påfallande ofta fokuserar på själens öde efter döden. I Norge och Danmark anses allmänt människorna ha konverterat efter påtryckningar från olika kungar. I Mälardalen anses dock kungar med sådan makt att de kunnat framtvinga ett religionsbyte ha saknats under den aktuella tiden.Ett tänkbart scenario som kan förklara dessa skillnader presenteras mot bakgrund av detta.

Samemas hemområde kallas för Sapmi och sträcker sig från Kolahalvön genom den nordliga delen av finska Lappland och de nordliga delarna av Sverige till nord Norges atlantkust Inom detta område har den samiska kulturen sitt starkaste fäste. Renskötseln i Norden skiljer sig åt mellan länderna på flera punkter. Den norska renskötseln är till exempel den betrogenaste och utgörs av flera olika distrikt och i vissa delar av landet ligger sommarbetesmarkerna vid kusten och vinterbetesmarkerna i inlandet, medan det kan vara motsatta förhållandena i andra delar av landet. I Sverige kan man dela upp renskötseln i följande.tre former: den som bedrivs av fj. ällsamebyar, skogssamebyar och av koncessionssamebyar.

Between 1814 and 1905 Sweden was in a union with Norway. During this time the two countries collaborated in many ways but there were also several differences between them. Swedish people went to Norway, often to find work, and this essay aims to examine who they were. An archive in Värmland, which people returning to Sweden during the years 1894 to 1903 were registered in, gives information about these people. From this we learn that they were mostly men in the ages 15 to 44 and they came from all over the country.