Denna uppsats handlar om hur lärare kan stimulera elever till litteraturläsning och hur lärare kan arbeta för att väcka läslust. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad står det i styrdokumenten, läroplan och kursplan i svenska, om litteraturläsning? Hur kan lärare skapa läslust hos elever? Hur arbetar lärare med lässtimulans och hur skulle de vilja arbeta? Hur informerar lärare sig om nya barnböcker? Finns det något samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier / bibliotekarier? Arbetet bygger på litteraturstudier samt en empirisk undersökning i form av intervjuer. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med fyra grundskollärare år 4-9 och tre bibliotekarier år 4-9. Svaren jag fått har jämförts med litteraturen.

Syftet med vår uppsats är att få kunskap om hur BVC sköterskor arbetar med att främja samspelet mellan barn och föräldrar samt hur specialpedagogens kompetens kan användas i detta arbete..

Vårt syfte med denna studie är att utifrån en socialpsykologisk ansats ta del av elevhälsovårdens och stödverksamhetens arbete respektive samarbete på en gymnasieskola i en medelstor stad. Med hjälp av kvalitativ metod har vi utfört sex enskilda intervjuer, en parintervju samt ett experiment. Vi har använt oss av följande socialpsykologiska teorier: Gruppsykologi (Svedberg, 2007), Det potentiella rummet (Winnicott, 1993), Ungdomstidens kriser (Cullberg, 2006), Den konkreta och abstrakta socialiteten (Asplund, 1987), Benämnandets kraft (Crafoord, 2005), Emotionsteori (Scheff, 1990). Genom dessa teorier har vi försökt belysa svårigheter med, och ge en förståelse kring, hur elevens situation i skolmiljön ser ut samt hur arbetet inom, respektive samarbetet mellan, elevhälsovård och stödverksamhet mot en god elevhälsa ter sig. Vi har i föreliggande studie upptäckt att vissa typer av problem respektive svårigheter hos eleven uppmärksammas medan andra glöms bort.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Fo?r att patientsa?kerheten ska kunna garanteras vid en utskrivning fra?n slutenva?rden till kommunen a?r det viktigt att ra?tt information ges mellan instanserna. Det finns dock problem med kommunikationen vilket kan fa? olyckliga konsekvenser.Syfte: Att beskriva en patients utskrivning, fra?n slutenva?rd till kommunal omsorg, ur kommunsjuksko?terskors perspektiv.Metod: En kvalitativ metod med en explorativ design har anva?nts fo?r att besvara studiens syfte. Grundutbildande och specialistutbildade sjuksko?terskor fra?n fyra olika kommuner intervjuades till studien.

A1231I studien beskrivs hur ett svenskt oberoende skivbolag, Playground Music Scandinavia, arbetar för att differentiera sina produkter på marknaden. Genom att avgränsa studien till att undersöka hur skivbolaget väljer artister och vilka promotionåtgärder som används vid lanseringen av skivor har ett mönster framträtt där samarbete och relationer har beskrivits som avgörande för verksamheten. Resultatet som baserats på en kvalitativ metod presenterar den intervjuades kunskaper och åsikter om denna process som har påvisat att artisterna på skivbolaget vanligtvis upptäcks via rekommendationer av aktörer inom ett redan etablerat personligt nätverk inom musikbranschen. Promotionåtgärderna syftar i första hand till att tryckt media, radio och TV ska uppmärksamma skivorna vid en lansering. För att skivbolaget ska få utrymme i dessa mediekanaler står samarbete och relationer i centrum.

Bakgrund Mobila Intensivvårds Grupper (MIG) är idag etablerade på flera svenska sjukhus. MIG bidrar till att minska antalet hjärtstopp och till att patienter som är på väg att försämras upptäcks tidigare. MIG innebär också en trygghet för avdelningspersonalen. Delaktighet i MIG är en naturlig del i intensivvårdssjuksköterskans arbetsuppgifter.Syfte Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av interaktionen med avdelningspersonalen vid MIG-uppdrag.Metod En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har utförts vid två sjukhus. Resultatet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultat Två teman framkom vid analysen, Betydelsen av interaktion för en sammanlänkad och säker vård samt Samspelsbefrämjande faktorer.

Detta arbete syftar till att undersöka hur fritidspedagogens yrkesroll formas utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv, det vill säga fritidspedagogens syn på sig själv och hur han/hon tolkar andras uppfattning om rollen. För att kunna svara på detta har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med fem fritidspedagoger. Intervjuerna är utformade för att ge svar på hur verksamheten ser ut, hur fritidspedagogen ser på sig själv i sin yrkesroll och hur han/hon uppfattar omgivningens krav och förväntningar. Resultat visar att intervjupersonerna påverkas av samarbetet med lärarna på så sätt att ett gott samarbete gör att fritidspedagogsrollen att bli mer lik lärarens, medan ett mindre väl fungerande samarbete leder till att fritidspedagogen arbetar mer självständigt. Intervjupersonerna uppfattar inte att de har lägre status än läraren och vi kan därför inte se att det har någon negativ inverkan på yrkesrollen, snarare borde minskade statusskillnader leda till en starkare fritidspedagogsroll.

På senare år har alltmer fokuserats på att goda resultat grundas på huruvida företag skapar långsiktiga och hållbara relationer, till såväl kunder, leverantörer som samarbetsparter. Begrepp som relationsmarknadsföring och Customer Relationship Management (CRM) är nära besläktade och oavsett om begreppen tillämpas på slutkonsumenten eller samarbetsparten handlar det om att vårda relationer. Idag har massmarknadsföring blivit mindre effektivt och lönsamt, eftersom alltfler marknader, däribland resemarknaden, är mogna, vilket innebär att det blir svårare att hitta nya kunder. Detta betyder att det kan bli avgörande att vårda befintliga samarbeten och utveckla dessa till relationer för att överleva konkurrensen. I detta kan en problematik uppstå, då det är lätt att säga vad ett gott samarbete innebär, men inte lika lätt att förklara hur en god relation, baserad på lojalitet två parter emellan, ska fungera på ett effektivt och hållbart sätt.

Syfte - Studien syftar till att undersöka hur ett modeföretags icke-finansiella(konsumentbaserade) brand equity påverkas av co-branding. Studien undersöker hur ettsamarbete mellan två modeföretag, så kallat intrabranschsamarbete, påverkar huvudvarumärketsicke-finansiella brand equity.Metod - Studien utgår från Aakers modell för att mäta brand equity. Metoden för studien harvarit att använda fokusgrupper för att undersöka konsumentattityder till co-branding. I studienanvändes ett verklighetsbaserat modesamarbete som diskussionsunderlag för fokusgrupperna,där ett fallföretag och dess samarbete med en annan modeaktör valdes ut. Totalt 12 styckenstudenter från Textilhögskolan i Borås deltog i studien, fördelat över två fokusgrupper.Fynd - Studien visar att ett modevarumärkes brand equity kan stärkas och påverkas positivt medhjälp av co-branding.Begränsningar - Uppsatsen är begränsad till ett samarbete genomfört av två textilföretag vilketgör resultaten främst applicerbara på samarbeten inom modebranschen.

Problem: Vad är det som hindrar och/eller främjar samarbeten mellan konkurrerande företag?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som avgör varför företag väljer att samarbeta eller inte samarbeta med företag som de även konkurrerar med. Genom att undersöka detta kan förhoppningsvis slutsatser dras för att visa varför "coopetition" främjas eller begränsas (och då påvisa hur detta kan utvecklas för att skapa fler möjligheter för samarbeten i framtiden).Teori: Som grund för den teoretiska referensramen ligger teorier kring konkurrens, samarbete och coopetition.Metod: Uppsatsen är författad utifrån en hermeneutisk kunskapssyn och ett induktivt angreppssätt (utifrån ett teoretiskt perspektiv) med en tillhörande kvalitativ undersökning. Intervjuer gjordes med fem företag inom IT-branschen.Resultat: Studien påvisar flertalet stöd och hinder för samarbeten mellan konkurrerande företag. De främsta stöden som främjar samarbeten är kompletterande ansvarsområden, tydlig rollfördelning, och möjligheten att ta sig an större uppdrag och konkurrenter medan de största hindrena mot samarbeten är bristande förtroende, begränsad kundbas, direkt konkurrens och konkurrens kring personal..

Institution: Högskolan i Halmstad Titel: Vi kan väl träffas och fika. Några muslimska invandrarkvinnors upplevelser av kontakten och samarbetet med svensk skola. Författare: Susanne Castro & Birgitta Johansson Typ: C-uppsats. Examensarbete i lärarprogrammet. Sidantal: 53 Handledare: Claes Ericsson & Ulrika Sjöberg Examinator: Anders Persson Medexaminatorer: Torbjörn Jansson & Ole Olsson Slutseminarium: 2007-01-10 Dagens svenska skola skall arbeta för en ökad föräldrakontakt då elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling menas vara gynnad av det aktiva samarbetet mellan hem och skola. Genom uppsatsens litteraturforskning ses en skev fördelning av inflytandet till nackdel för föräldrar med invandrarbakgrund. Arbetets syfte har varit att med en hermeneutisk ansats intervjua och tolka fyra muslimska invandrarkvinnors framställning av sina erfarenheter av kontakten och samarbetet med sina barns svenska skolor. Vidare avsågs att jämföra dessa upplevelser med styrande texters budskap och resultat från tidigare forskning. I analysen avspeglas fyra individer med skilda men också jämförbara erfarenheter.

Institution: Högskolan i HalmstadTitel: Vi kan väl träffas och fika.Några muslimska invandrarkvinnors upplevelser avkontakten och samarbetet med svensk skola.Författare: Susanne Castro & Birgitta JohanssonTyp: C-uppsats. Examensarbete i lärarprogrammet.Sidantal: 53Handledare: Claes Ericsson & Ulrika SjöbergExaminator: Anders PerssonMedexaminatorer: Torbjörn Jansson & Ole OlssonSlutseminarium: 2007-01-10Dagens svenska skola skall arbeta för en ökad föräldrakontakt då elevens sociala ochkunskapsmässiga utveckling menas vara gynnad av det aktiva samarbetet mellan hem ochskola. Genom uppsatsens litteraturforskning ses en skev fördelning av inflytandet till nackdelför föräldrar med invandrarbakgrund. Arbetets syfte har varit att med en hermeneutisk ansatsintervjua och tolka fyra muslimska invandrarkvinnors framställning av sina erfarenheter avkontakten och samarbetet med sina barns svenska skolor. Vidare avsågs att jämföra dessaupplevelser med styrande texters budskap och resultat från tidigare forskning.I analysen avspeglas fyra individer med skilda men också jämförbara erfarenheter.

Att ha kontroll över och strukturera upp sin vardag kan vara svårt för många och speciellt föräldre. Har eller får man även en kognitiv nedsättning blir detta i stort sett omöjligt utan hjälpmedel.Målet med detta arbete var att i samarbete med Doro, ta fram ett elektroniskt hjälpmedelför att underlätta vardagen för äldre med funktionsnedsättning och personer med kognitivanedsättningar. Grunden till arbetet blev en stor förundersökning där användarnas behov ochkrav utforskades. De största behoven som sågs hos målgruppen under förstudierna var att kunnakontakta närstående och att strukturera upp och klara av vardagen. För att klara detta användesmobiltelefoner, scheman, listor, kalendrar, larm, påminnelser samt tids- och ekonomihjälpmedeli analog eller digital form.

I bakgrunden presenteras olika definitioner på våra val av begreppen kost, mat och hälsa. Andra områden som tas upp är hur folkhälsan förhåller sig i Sverige och vad ämnesintegrerad undervisning kan leda till i utvecklingssyfte för elever. Den nuvarande kursplanen, Lpo 94, och den nya kursplanen, Lgr 11, presenteras för hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa och hur de behandlar kost, mat och hälsa. Syftet är dels att undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa diskuterar om sin egen och andras undervisning om kost och hälsa men också undersöka om det finns något samarbete mellan dessa två ämnen. Den metod som används för att besvara syftet är kvalitativa intervjuer med åtta verksamma lärare, fyra i vartdera ämne.

Bakgrund: Varje ?r bed?ms cirka 70 000 m?nniskor i Sverige vara i behov av palliativ v?rd, varav cirka 22 000 av specialiserad palliativ v?rd. I takt med omst?llningarna mot n?ra v?rd och en ?ldrande befolkning f?rv?ntas behovet av palliativ v?rd i hemmet att ?ka. V?rd i ett palliativt syfte i hemmet kan vara b?de emotionellt och fysiskt p?frestande, och anh?riga har d?rf?r ett omfattande behov av st?d.