Denna kandidatuppsats berör platsmarknadsföring på semesterön Mauritius. Vi författare har under en tre veckor lång fältstudie undersökt varför Mauritius utvecklats till att bli en exklusiv paradisö samt hur detta arbete har gått till väga. För att få en helhetsbild av ön samt direktkontakt med berörda aktörer har vi under vår studie intervjuat olika aktörer såsom marknadsföringsorganisationer, myndigheter, lokala entreprenörer samt turister. En intressant synvinkel för Mauritius del är hur denna lilla ö så snabbt kunnat växa fram till vad många i västvärlden kallar ett paradis. Vi åkte till Mauritius i ett tidigt stadium i uppsatsprocessen för att undersöka vilka grundläggande förutsättningar som krävs för att bygga upp en destination samt vilken ekonomisk betydelse turismen har för Mauritius.Uppsatsen fokuserar på de tre begreppen platsmarknadsföring, platsvarumärkesbyggande samt platsimage.

Det är vanligt att hästar är feta idag. Det beror på att hästarna får mer energi än vad de gör av med. En fet häst utsätts lättare för hälsoproblem än en häst som håller sin normala vikt. Många hästägare överutfodrar med energi och därför blir hästarna feta eftersom de inte förbränner överskottsenergin. Då hästen inte förbränner energin ansätter hästen det till fett.

Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförändring i världen. Städerna står för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutsläppen och två tredjedelar av världens energianvändning. Hälften av världens befolkning bor i städer. På grund av detta är det nödvändigt att städerna är hållbara. Därför finns det olika klassificeringssystem för stadsdelar som underlättar att skapa en hållbar stad.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att jämföra och belysa hur friluftslivsföretag har utvecklats och hur utveckling och användande av friluftslivsprodukter skett i Sverige och Norge under senaste 20 åren samt hur utvecklingen kan tänkas se ut i framtiden.                      - Hur har den ekonomiska utvecklingen sett ut för företagen?- Hur har utvecklingen sett ut för kvinnor?- Påverkar moderna äventyrare utvecklingen?- Sker utvecklingen mot design mer än funktion?- Påverkar en eventuellt rådande sportifiering utvecklingen?- Hur påverkar reklam och metaprodukten utvecklingen?- Finns skillnader mellan Sverige och Norge rörande detta?Metod: Genomgång av litteratur och produktinformation från företagen Haglöfs, Bergans och Aclima kompletterat med kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom respektive företag och fyra andra personer  med nära koppling till friluftsliv.Resultat: Under de senaste 20 åren har utvecklingen för kvinnor gått från unisex till specifika märken enbart avsedda för den kvinnliga marknaden. Perspektivet har gått från funktionalitet till mer mode och trendriktiga produkter. Dessa produkter marknadsförs genom moderna äventyrare, concept stores och livsstilar. En rådande sportifiering av friluftslivet verkar ske både i Norge och Sverige, och möjligen i högre grad i Sverige.

Uppsatsen är ett uppdrag av en enhetschef inom kvinnosjukvården. Syftet är att beskriva hur kuratorerna arbetar med patienter som fått tidiga missfall. Vi har utgått från följande frågeställningar för att uppnå vårt syfte:? Hur ser kuratorskontakten ut med avseende på innehåll och struktur?? Vilka strategier och samtalstekniker använder sig kuratorerna av?Uppsatsen är en kvalitativ studie där vi intervjuat fem kuratorer som är verksamma inom kvinnosjukvården. De har alla erfarenhet av att arbeta med patienter som fått tidiga missfall.

Denna rapport har genomförts för att utvärdera om svetsgardiner som luftflödesstyrandeelement i datorhallar ger någon energieffektivisering. Vilket utslag systemet ger dåsvetsgardiner används jämförs med utslaget när inga svetsgardiner finns med och påverkarsystemet. Får servrarna tillräckligt mycket kalluft för att kylas och behöver man tre styckenrumskylare för att kyla rummet tillräckligt? Rapporten har också genomförts för att ge enutvärdering av svetsgardinernas form och funktion. Volvo Personvagnar vill veta om det ärekonomiskt hållbart att använda svetsgardiner i sina datorhallar.Det är också önskvärt att bevisa att det blir ett bättre klimat runt servrarna när svetsgardineranvänds.

Det finns många års forskning bakom de bekämpningsmetoder vi har i dag för att bekämpa den spanska skogssnigeln i våra odlingar och trädgårdar. Dessa bekämpningsmedel är i regel ganska dyra, fungerar inte optimalt i fuktigt klimat, verkar ett tag och måste sedan underhållas vilket blir dyrt och tidsmässigt kostsamt för konsumenten. Syftet med denna litteraturstudie är att få fram om det finns växter som spanska skogssnigeln inte äter utav. Finns det växter som snigeln inte gillar eller av någon annan anledning inte äter, skulle det betyda att man med hjälp av växtvalet kan hålla spanska skogssnigeln från sin åker, plantering eller trädgård. Genom att exempelvis plantera osmakliga växter mellan grödorna, runt en värdefull plantering som en slags barriär eller helt enkelt endast plantera osmakliga växter för att kunna ha växter överhuvudtaget i sin trädgård att kunna njuta av utan angrepp. Spanska skogssnigeln är allätare vilket betyder att den äter levande och dött material och kan även äta av kadaver av sin egen art. Det finns dock undantag där snigeln av olika skäl väljer att inte äta på växten.

Kraven på att bygga miljövänligt blir hårdare för varje år. Ett av framtidens miljövänliga flerbostadshus har byggts i Hamburg Tyskland. Byggnaden kallas Woodcube och består till största del av prefabricerade massiva träelement med unika egenskaper. Inga spikar, lim, ytbehandlingar eller miljöskadliga ämnen har används i konstruktionen. Det finns bara några enstaka material förutom hisschakt och källare i armerad betong som inte är framställda av biologiska material.En byggfysikalisk undersökning utfördes där Woodcube projektet studerades ur energi- och fuktsynpunkt.

Energianvändningen i Sverige måste minskas, eftersom den bidrar till stora utsläpp av växthusgaser som påverkar vårt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utsläpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvändning kommer från bostäder och lokaler. Passivhus, som är en byggnad utan traditonellt värmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvändningen i byggnader. Ett passivhus värms upp av den energi som alstras från människor och de hushållsapparater som används i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbättring, har de ändå inte fått något större genomslag på den svenska marknaden.

Energianvändningen i Sverige måste minskas, eftersom den bidrar till stora utsläpp av växthusgaser som påverkar vårt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utsläpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvändning kommer från bostäder och lokaler. Passivhus, som är en byggnad utan traditonellt värmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvändningen i byggnader. Ett passivhus värms upp av den energi som alstras från människor och de hushållsapparater som används i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbättring, har de ändå inte fått något större genomslag på den svenska marknaden.

Konkurrensen på dagens varumarknad är hård, studier gjorda av bl. a. Robert G Cooper visar att en stor del av produktlanseringarna misslyckas. I denna hårda miljö har varumärket blivit ett allt viktigare konkurrensmedel och det som förmår att höja en produkt över en annan. Speciellt nya företag är hårt utsatta i denna miljö i och med att de ofta saknar de ekonomiska och organisatoriska resurser som de etablerade företagen innehar.

In present time, more and more people move into cities. Densification of cities as planning policy together with an intensive urbanization, makes urban planners face with the contradictory task of creating a city that is both dense and green. Façade vegetation has been used for centuries, mainly in the form of various climbing plants that with or without supportive structures have spread over facades to give a green impression to the environment. The development of new technology today allows urban planners to use greenery integrated with façades. Vertical gardens offer a larger variety of plants, and at the same time takes advantage of the technological benefits of vegetation in city planning.

Denna uppsats syftar till att undersöka potentialen för att integrera ekosystemtjänster ibostadsområden, vilket i denna studie innebär i betydelsen att öka nyttjandet av grönska ochvattens mångfunktionella egenskaper i bostadsområden. Detta undersöks utifrån ettaktörsperspektiv, det vill säga hur olika aktörer involverade i planering, byggnation ochgestaltning av bostadsområden ser på möjligheten att integrera en mångfunktionellanvändning av grönska och vatten i bostadsmiljöer. Studien redogör även för själva begreppetekosystemtjänster och en analys av dess möjlighet att påverka en ökad mångfunktionellanvändning av grönska i bostadsmiljöer görs.Städers struktur och form resulterar i olika typer av problematik. Exempelvis orsakarbebyggelse och hårdgjorda ytor värmeöar, hög avrinning av dagvatten samt en fragmenteringav habitat för olika arter, problematik som grönska och vattens klimat-och vattenreglerandefunktioner kan minska. Att undersöka hur involverade aktörer som på olika sätt arbetar medutformning av bostadsmiljöer ser på ett faktiskt mångfunktionellt nyttjande av grönska ochvatten kan bidra till att kartlägga möjligheter och begränsningar med ett sådant arbete medgrönska i stadsplanering.Uppsatsens empiriska del består av en intervjustudie med tjänstemän inom olika kommunalaförvaltningar som är delaktiga i planering av bostadsområden samt av projektledare,landskapsarkitekter, arkitekter och förvaltare av två flerbostadshus på Platån i VästraEriksberg i Göteborg.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Sigtuna Kommunfastigheter. Målsättningen med arbetet har varit att ta reda på vilken tekniklösning som skulle passa bra för nybyggnation av en energieffektiv förskola med tonvikt på klimatskal.Under arbetets gång har material samlats in i form av litteratur, studiebesök samt intervjuer med nyckelpersoner som har erfarenheter från tidigare byggda lågenergiförskolor och byggnader i relevant geografiskt område. Studierna visar att det finns ytterligare alternativ på byggnation av energieffektivhus som i viss omfattning har andra tekniklösningar.I samband med miljömålen som beslutas av EU och som Sverige också följer, växer efterfrågan på energieffektiva byggnader. Målen omfattar minskning av växthusutsläppen med 20 procent till år 2020, i förhållande till år 1990 ökning av energieffektivitetens med 20 procent. Eftersom byggsektorn står för 40 procent av Sveriges totala energianvändningen och ca 50 procent för den totala elanvändningen är det av stor vikt att tänka miljö- och energieffektivt när det gäller  nyproduktion av bostäder och lokaler.Passivhus är en av de lågenergibyggnader som svarar för energieffektiva bostäder och lokaler.

De ökade globala utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser har sedan industrialiseringens födelse bidragit till att förändra planetens klimat. Dessa klimatförändringar resulterar bland annat i torka, ökenspridning, havsnivåhöjning och förändringar i ekosystem vilket får allvarliga konsekvenser för många människor. Förenta nationerna har insett allvaret i denna situationen och enats kring behovet av en hållbar utveckling, vilket enligt Brundtlandrapporten från 1987 innebär att dagens utveckling inte ska riskera framtida generationers möjlighet att tillgodose sina behov. I svensk politik ligger fokus för arbetet med hållbar utveckling bland annat på städers utveckling, därmed tillsattes Delegationen för hållbar stadsutveckling. Under fyra års tid var delegationens uppdrag att stimulera arbetet för långsiktigt hållbara stadsmiljöer med minimerad klimatpåverkan som erbjuder hög livskvalitet. Av deras arbete kan man se att glesa strukturer är ett hinder för hållbar stadsutveckling. Idag är många städer glest bebyggda på grund av den urbana expansion som gick hand i hand med massbilismens intåg i mitten av förra seklet. Detta har cementerat ett transportbehov i städerna som gör många beroende av bilen för att ta sig mellan hem, arbete och service.