Många klimatforskare i världen är överens om att en klimatförändring är på väg. I Sverige kan vi vänta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Det varmare klimatet medför bland annat att havs- och landisar smälter vilket bidrar till att havsnivån höjs. Exempel på konsekvenser av det förändrade klimatet är översvämning och erosion. I framtiden anses effekterna inträffa allt oftare framförallt i kustområden.

Bakgrund: Urininkontinens är ett vanligt tillstånd som har stor inverkan på individens välmående och dagliga liv. Sjuksköterskan möter i sitt arbete både män och kvinnor som besväras av urininkontinens. Den vetenskapliga litteraturen angående detta folkhälsoproblem är begränsad och området är relativt outforskat framförallt angående männens upplevelser. Syfte: Att undersöka män och kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens samt deras upplevelser av stöd från anhöriga och vårdpersonalens sida. Metod: Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide användes som metod.

I läroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att lärare ska uppmärksamma och vidta åtgärder för att förebygga och motverka all form av kränkande behandling. Kränkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lärare har svårigheter att upptäcka och ingripa när sådana handlingar sker. Tidigare forskning framhåller svårigheten för betraktaren att avgöra om en handling är kränkande och att det ofta sker i det dolda. Utifrån egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lärares tid ägnas åt kränkande handlingar och då lärares uppdrag både handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lärares uppfattningar om kränkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare år. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel.

Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga.

Framställning av näringstäta grödor genom bioteknisk växtförädling är en möjlig strategi för att tillgodose människans närings- och livsmedelsbehov på en global nivå. Tekniken gör det möjligt att överföra gener, som kodar för särskilda egenskaper, från en art till en annan. En tänkbar metod vore att ta fram sorter med ett kraftigt förhöjt innehåll av spårämnen, såsom järn, jod och zink. En annan metod fokuserar på själva biotillgängligheten genom att antingen minska andelen antinutrienter, som försvårar näringsupptaget, eller öka andelen föreningar som främjar biotillgängligheten. Detta angreppssätt ställer stora krav på den nya grödan.

Humle, Humulus lupulus har under lång tid varit en viktig kulturväxt i Sverige. Den klättrande perennen producerar blomställningar som innehåller essentiella oljor och hartser, och används för att smaksätta öl. Förut var öl en mycket viktig källa till vätska och näringsämnen. Mot slutet av 1800-talet konkurrerades den svenska humleodlingen ut och det var först i början av 1900-talet som kommersiell odling av humle åter bedrevs i Sverige. Denna odling fanns främst i Näsumstrakten i Skåne och var aktiv mellan 1921-1959.

Vanligtvis lever våra stadsträd under stark stress i de urbana miljöerna och mår ofta ganska dåligt. Det urbana klimatet skiljer sig från landsbygdens klimat och de ogynnsamma faktorerna kan exempelvis vara köld, stark värme, stark vind, vattenbrist, näringsbrist, för starkt ljus, för svagt ljus, markkompaktering eller gift. Dessa faktorer kan ha en negativ påverkan på träden och framförallt rotmiljön kan försämras kraftigt. Stadsträden har ofta långtifrån optimala växtbetingelser eftersom markens kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper är helt annorlunda från de förhållandena som existerar i trädens naturliga miljö. Kungslindarna (Tilia x europaea ?Koningslinde?) på Åsötorget i Stockholm planterades i början av 60-talet.

Hälso- och sjukvården är i hög grad ett system med ständigt pågående förändring och med krav på förbättring och utveckling. Förändring måste ses som ett kontinuerligt tillstånd och för att leda i en sådan organisation krävs ett demokratiskt ledarskap där medarbetaren ses som medskapare och där chefen leder processen och inte individen. Fortgående utbildningsinsatser för chefer sker för att stödja denna inriktning mot en lärande organisation och det är av intresse att studera hur chefer omsätter dessa kunskaper i vardagen. Studiens syfte var att genom en deskriptiv kvalitativ design med fenomenografisk ansats beskriva medarbetares uppfattningar av hur deras chef skapat stimulans i patientfokuserat förbättringsarbete. Resultatet visar att förändringsvilliga, engagerade, målinriktade och handlingskraftiga chefer skapade utmaningar i ett tillåtande klimat där medarbetaren gavs tilltro och handlingsfrihet vilket stimulerade till ökad drivkraft. Genom en öppen och delaktig dialog skapades samsyn, stöd och organisatoriska förändringar gällande tid så att erfarenhetsutbyte kunde ske.

The representative democracy has become weakened during the last decades. At the same time the United Nations declared at the Rio de Janeiro meeting in 1992 that environmental problems can best be solved by involvement of all concerned citizens in decision-making. The main purpose of this study has been to examine if citizens panels is a possible way to involve citizens in environmental decision-making and what the outcomes can be. Furthermore the study has investigated what the participation has contributed to environmental politics and how representative the results have been. This has been carried out by investigating the Piteåpanel in the municipality of Piteå by conducting interviews.The result of the study shows that the involvement of the citizens in the decision-making influenced the environmental politics of the municipality.

Målet med detta examensarbete har varit att undersöka kunskapsnivån angående vind i bebyggd miljö hos verksamma inom stadsplanering, arkitekter och inom berörda utbildningar samt tillgängligheten på hjälpmedel och information. Vinden påverkas starkt av landskapets utseende. Skog, hav, stad och kuperad terräng har alla olika vindförutsättningar. Inom urban miljö bestäms vindförhållandena av bebyggelseutformningen och byggnadernas omgivning. Historiskt har vindplanering varit en naturlig del av planerandet, inte minst då det gäller jordbruk. Under årens lopp har människor tagit lärdom av tidigare erfarenheter vilket har lett oss fram till dagens kunskapsläge med en rad olika tumregler och hjälpmedel, varav det senaste består i numeriska datorbaserade analysverktyg så som Computational Fluid Dynamics. En god och komfortabel utemiljö utgår ifrån hur vi människor upplever den.

Detta examensarbete tar avstamp i kursen Markbyggandets hårda material och konstruktion, Tn0214, som var valbar under mitt tredje och sista år på landskapsingenjörsprogrammet vid SLU ? Alnarp. Då jag har erfarenheter av byggnads- och möbelsnickeri samt ett intresse för material har jag under min tid på SLU- Alnarp reflekterat över de sätt som trä idag används utomhus. Det absolut vanligaste trämaterialet för utomhus-tillämpningar idag torde vara konventionellt tryckimpregnerat virke. Detta trots att jag tycker mig se allt fler annonser, artiklar och notiser om nyutvecklade alternativa trämaterial.

Värmeförbrukningen för småhus minskar varje år genom att hus med allt tätare och bättre klimatskal byggs. Vid en lägre värmeförbrukning är frågan om de traditionella metoderna för värme och ventilation är ett bra alternativ för att upprätthålla ett bra inomhusklimat eller kan nya effektivare metoder erhålla ett liknande inomhusklimat med mindre investeringskostnader.Detta examensarbete är en förstudie där inomhus klimatet studerats genom datorbaserade flödessimuleringar. I studien har en modell för att på ett enkelt sätt använda CFD simuleringar (datorstödda flödessimuleringar) för att studera inomhusklimatet genom att en modell har byggs upp i tre steg för att erhålla stabila resultat av ett lågenergihus framtaget av Glommershus med avseende på konvergens krav och turbulensmodell.Studier på olika lösningar för distribution av värme har undersökts genom att resultat från modeller med radiatorer, golvvärme samt en luftvärmepump för tre olika fall på utomhus temperatur. Resultatet betraktas med hänsyn till boverkets regler för nybyggnationer av småhus.I resultatet framkom att bygga upp modellen i tresteg är att föredra vid CFD-simuleringar för ett lågenergihus genom att en rad tidsbesparande detaljer görs. Även att CFD som simulerings verktyg kan användas för att utvärdera olika lösningar för värme och ventilation på ett smidigt sätt.Vid radiatorer och golvvärme visar resultatet på att temperatur gradienterna horisontellt varierar mycket lite.

I det närmaste fri tillgång till fossila bränslen som olja och stenkol har varit en förutsättning för den industriella revolutionen i västvärlden och östra Asien. Den storskaliga användningen av fossila bränslen har dock resulterat i att halten av koldioxid i atmosfären har ökat. Koldioxid är atmosfärens viktigaste växthusgas och den ökande halten håller på att förändra jordens klimat. Denna studie fokuserar på hur samhällena i Sverige och andra länder kommer att påverkas av klimatförändringen. De andra länderna är Nederländerna i nordvästra Europa och nordafrikanska Sahel, som inkluderar flera stater.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarna vid Umeå universitet uppfattar den egna kompetensutvecklingen samt hur deras uppfattningar stämmer överens med universitetets pedagogiska handlingsplan. De forskningsfrågor vi hade för avsikt att undersöka var: (1) hur ser möjligheterna ut till kompetensutveckling, (2) existerar det en överensstämmelse mellan kompetensutveckling och arbetsuppgifter, (3) vad skapar motivation och drivkrafter till kompetensutveckling och (4) hur stämmer berättelserna överens med universitetets pedagogiska handlingsplan; dess mål och aktiviteter? För att få svar på våra forskningsfrågor har vi genomfört sju semi-strukturerade intervjuer. Urvalsgruppen är lärare från personalvetarprogrammet som representerar sex olika institutioner vid den samhällsvetenskapliga fakulteten.Resultaten visar att möjligheterna till kompetensutveckling är stora vid den samhällsvetenskapliga fakulteten. Det finns stora möjligheter att själv påverka sin kompetensutveckling, förutsatt att individen är drivande i frågan.

Due to human influences on the climate an increase in Earth's mean temperature is today an accepted conception. With a rising temperature discussions have started how the climate in an area will change in the future. Equally interesting and important is it also to study the precipitation in an area. Precipitation is the factor, next to temperature, that affects most how a climate in an area looks like and feels. Since precipitation is connected to evaporation the latter parameter is also of interest to study.