Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad det finns för möjliga strategier för att utveckla ackordspel pÄ jazzgitarr och hur de praktiskt kan tillÀmpas. Den frÄgestÀllning jag har valt att arbeta utifrÄn Àr sÄledes:Vad finns det för strategier att utveckla ackordspel för jazzgitarr och hur kan de tillÀmpas i praktiken?Till min hjÀlp har jag tagit litteratur och material frÄn jazzgitarrister som Àr vÀlkÀnda inom detta omrÄde, Ted Greene, Jimmy Wyble och Allan Holdsworth. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av litteratur som behandlar musikteori med jazzinriktning.I linje med de förhÄllningssÀtt som finns inom konstnÀrlig forskning har jag utformat den metod jag har anvÀnt mig av efter följande tre steg:1. 2.

Varje företag behöver ta stÀllning till val av kapitalstruktur dÀr olika finansieringsmöjligheter finns att tillgÄ. Det förekommer flertalet faktorer som kan pÄverka företagets skuldsÀttningsgrad vilket kan skilja sig Ät mellan olika lÀnder. Valet av kapitalstruktur har sedan lÀnge varit ett omdebatterat Àmne dÀr resultaten förÀndras över tid och Àr beroende av vald metod samt urval. Denna studie kommer att studera de företagsekonomiska faktorerna lönsamhet, tillvÀxt, företagsstorlek och tillgÄngsstruktur vilka Àr de mest frekvent anvÀnda variablerna för att studera förhÄllandet till ett företags belÄningsgrad. Kapitalstruktur kan förklaras utifrÄn flera teorier som delvis motsÀger varandra vilket leder till att vi kommer utgÄ frÄn teorin av Modigliani och Miller, pecking order-teorin, trade-off teorin samt agentteorin för att förklara variablernas effekt pÄ skuldsÀttningsgraden.

Miljöcertifieringssystemet för byggnader, LEED (Leadership in Energy & Environmental Design) lanserades 1998 i USA av USGBC (United States Green Building Council). USGBC Àr en icke vinstdrivande organisation, vars mÄl Àr att bidra till utökat hÄllbart byggande. Skanskas första byggnad som certifierades enligt LEED fÀrdigstÀlldes 2001 i den amerikanska delstaten North Carolina. I slutet av februari 2009 offentliggjordes det att Skanska skall införa systemet i sin Nordiska organisation. Undersökningen som genomförts handlar om ett av LEED New Constructions sex delomrÄden, Materials & Resources. Materialhanteringen för ett byggprojekt som Skanska uppfört har analyserats för att avgöra huruvida det skulle kunna erhÄlla poÀng vid en certifiering enligt LEED.

Syfte: Denna systematiska litteratur?versikt syftar till att unders?ka och sammanst?lla den aktuella forskningen kring hur sockeralkoholen erytritol p?verkar fris?ttning av aptithormonet kolecystokinin (CCK). Metod: Studien genomf?rdes som en systematisk litteratur?versikt d?r s?kningar utgick fr?n tv? databaser och endast inkluderade randomiserade kontrollerade studier. Intervention var intag av l?sning s?tad med erytritol och utfallsm?tt inkluderade fris?ttning av CCK samt aptitrelaterade upplevelser hos en normalf?rdelad, frisk, vuxen population. Resultat: Litteraturs?kningen resulterade i 23 unika artiklar, varav sju l?stes i fulltext. Av dessa inkluderades fyra studier med totalt 55 deltagare. Det sammanst?llda underlaget visade en statistisk signifikant effekt p? fris?ttning av CCK vid intag av 50?75 g erytritol j?mf?rt med vatten.

"En mÀnniska som ingenting vet om döden eller endast kÀnner fruktan inför den förstÄr inte heller att leva, eller lever i stÀndig omedveten Àngslan inför framtiden. ? NÀr hon tar itu med Àmnet och inför sig sjÀlv vÄgar bejaka dödens existens och integrera denna visshet med sitt eget liv vÀxer hon bÄde psykiskt och andligt.?I skolan bör man prata om döden sÄ snart en frÄga dyker upp, t.ex. om nÄgon anhörig, vÀn eller ett husdjur till ett av barnen i klassen har dött. Man kan ocksÄ jobba med döden under temaarbete om livsfrÄgor eller om den kristna pÄskhögtidens mysterium.

Föreliggande arbete utgÄr frÄn diskussioner om sprÄkriktighet inom den nordiska sprÄkgemenskapen i form av hur lÀrare i Norge bedömer sprÄkriktighet. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka metoder norsklÀrare anvÀnder sig av vid bedömning av skriftsprÄk samt vilken relevans det har för svenskundervisningen. Ett delsyfte för studien Àr att undersöka norsklÀrares uppfattning om vad det betyder för sprÄkriktigheten att mÄnga ord pÄ bokmÄl och nynorska har jÀmstÀllda former som eleverna kan vÀlja bland. Syftet har besvarats med hjÀlp av intervjuer med verksamma norsklÀrare pÄ ?videregÄende skole?, motsvarande gymnasiet, i Narvik kommun, Norge samt tidigare forskning om sprÄksituationen i Sverige och Norge.

Att arbeta som lÀrare i de lÀgre skolÄren innebÀr att ha ansvar för barnens lÀs- och skrivinlÀrning. Det finns flera metoder att utgÄ frÄn i undervisningen och syftet med mitt arbete Àr att studera de vanligt förekommande metoderna. Genom att lÀsa litteratur hade jag ambitionen att ta reda pÄ vilka huvuddrag och centrala tankar metodernas föresprÄkare stÄr för och Àven hur metoderna kan anvÀndas i klassrummet. Dessutom har jag genom en empirisk studie studerat hur lÀrare i skolans verksamhet anvÀnder metoderna och vad de har för tankar om de olika arbetssÀtten. För att begrÀnsa mitt arbete har jag studerat de vanligast förkommande metoderna; den syntetiska metoden, den analytiska metoden och LTG (lÀsning pÄ talets grund).

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka vad som karakteriserar religiositeten i Sverige, vilka prioriteringar som görs i religionsundervisningen samt hur undervisningen i religion överensstÀmmer med religiositeten i samhÀllet. För att besvara vÄr frÄgestÀllning utförde vi en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade sex religionskunskapslÀrare i gymnasiet. För att pÄ ett tydligare sÀtt belysa intervjusvaren har vi anvÀnt oss av litteratur som först och frÀmst beskriver religiositeten i samhÀllet samt litteratur som pÄ ett kritiskt sÀtt granskar religionsundervisningen. UtifrÄn litteraturen kan vi utlÀsa att kristendomen tappar sitt fotfÀste i samhÀllet och att allt fler söker sig till nyandliga rörelser. I undervisningen prioriterar lÀrarna vÀrldsreligionerna eftersom det stÄr i kursplanen och dÄ eleverna i viss mÄn förvÀntar sig det.

Introduktion: Demens Àr övergripande term för flera olika undergrupper av demenssjukdomar med komplicerade kognitiva försÀmringar.Antalet individer med demenssjukdom i vÀrlden förvÀntas öka dramatiskt.En god oral hÀlsa har en stark koppling till god livskvalitet. Med en ökad population Àldre finns ett starkt behov att utbilda vÄrdpersonal och utöka deras kunskap om Àldres munhÀlsa.Syfte: Att beskriva oral hÀlsa hos personer med demenssjukdom.FrÄgestÀllning: Hur ser den orala hÀlsan ut hos personer med demenssjukdom? Metod: Litteraturstudie grundad pÄ vetenskaplig litteratur frÄn 2002-2013.Resultat: Oral hÀlsa pÄverkas av demenssjukdom. I takt med att demenssjukdomen progredierar sker en gradvis försÀmring av den orala hÀlsan. Studier har visat att demenssjuka har hög plackförekomst, hög förekomst av kron- och rotkaries, försÀmrat parodontalt status samt protesrelaterade patogena tillstÄnd.Konklusion: Aktuell litteratur har visat att dementa har ett stort omvÄrdnadsbehov gÀllande sin orala hÀlsa..

Dagens storflygplatser liknar allt mer stÀder i miniatyr med Àn mer komplexa fysiska strukturer Àn tidigare och en mÀngd olika flöden och funktioner som inte alltid Àr kopplade till flygresandet i sig, vilket stÀller krav pÄ allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering pÄ mastersnivÄ vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien Àr Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att lÀggas pÄ terminalens utformning och gestaltning dÄ denna har en central roll för flygplatsens primÀra funktion, att hjÀlpa mÀnniskan flyga..

Författare: Edlira Sinani och Birsen MoutalibHandledare: Anders JerrelingTitel: Controllerrollen ? en jÀmförelse av controllerns arbetsuppgifter i litteratur och praktikBakgrund: BenÀmningen controller började anvÀndas i USA för cirka hundra Är sedan. Det Àr svÄrt att ge en exakt definition av termen controller eftersom denna ursprungligen kommer frÄn engelskan. PÄ 1970-talet dök controllerrollenupp i alla slags organisationer i Sverige. DÄ bestod controllernsarbetsuppgifter av bland annat sammanstÀllning och analys av budget, lönsamhetsuppföljning för resultatenheter samt ansvar för utveckling avkalkylsystem och budgetrapport.

Efter att ha lÀst Turismprogrammet, med kulturgeografisk inriktning, pÄ Södertörns Högskola föddes intresset för huruvida den turistiska litteraturen anknyter till Àmnet geografi. Den allmÀnna uppfattningen av litteraturen pÄ Turismprogrammet Àr att den Àr bristfÀllig och inte av önskad bredd. En eventuell geografisk anknytning Àr svÄr att hitta. FrÄgan Àr om det Àr ?dÄlig? litteratur pÄ turismprogrammet eller om annan litteratur har samma brister.

I det multietniska samhÀllet som Sverige Àr idag, figurerar det mÄnga olika historier i klassrummet. Mitt syfte med denna uppsats Àr att genom undervisning och undersökning granska hur lÀrare i det multietniska klassrummet kan arbeta med elevers egen historia pÄ en friskola i Malmö. Genom begreppen historiemedvetande, identitet och litteratur granskade jag hur elever med invandrarbakgrund upplever sig sjÀlva utifrÄn sin historiska bakgrund. Jag har valt att utföra min undersökning dels genom enkÀter som elever och lÀrare har fÄtt besvara, dels genom intervjuer med fyra elever pÄ skolan. Min undersökning visar att historiemedvetande Àr en förutsÀttning för att utveckla en identitet som eleverna Àr medvetna om och sjÀlva fÄr möjligheten att vÀlja.

Syftet med denna uppsats var att reda ut de för- och nackdelar som finns med laglotten samt att beskriva dess huvudsyften. Jag har ocksĂ„ gjort en objektiv bedömning av om reglerna ska fĂ„ finnas kvar eller om de bör avskaffas. Arbetet Ă€r byggt pĂ„ material som jag frĂ€mst funnit i förarbeten, som propositioner och statens offentliga utredningar, men ocksĂ„ av doktrin och den lagstiftning som finns pĂ„ omrĂ„det. Om en arvlĂ„tare inte skrivit ett testamente sĂ„ fördelas dennes kvarlĂ„tenskap enligt en viss arvsordning. Även om en arvlĂ„tare har skrivit ett testamente sĂ„ finns det vissa inskrĂ€nkningar i testationsfriheten.

Uppsatsen behandlar religiösa allusioner och motiv i Theodor Fontanes Grete Minde. Allusioner, citat, personer och motiv behandlas. Det visas att det religiösa har en stor betydelse i denna roman. Citaten och allusionernas berÀttartekniska betydelse behandlas medelst exempel, och bibelns roll som allmÀn referensram pÄvisas. Ett antal religiösa personer karaktÀriseras, och deras roll som representanter för olika religionsinriktningar analyseras.