Sök:

Sökresultat:

5884 Uppsatser om Nordiska sprćk (sprćk och litteratur) - Sida 27 av 393

Nord Pools olika prisomrÄden, samma marknad?

Sverige Àr pÄ vÀg att förÀndras via uppdelning i flera prisomrÄden pÄ den Nordiska gemensamma elmarknaden. MÄnga skandinaviska lÀnder som agerar pÄ Nord Pool Àr redan uppdelade i prisomrÄden. Olika prisomrÄden i ett land innebÀr att landet har olika elpriser pÄ en och samma marknad, Nord Pool. För att definiera en relevant marknad kan man undersöka om olika prisserier följer samma lÄngsiktiga trend. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om de lÀnder som Àr uppdelade i olika prisomrÄdena pÄ Nord Pool tillhör en och samma marknad.

Hund inom vÄrd och behandling - effekter av terapihundsanvÀndning inom behandling

Syftet med vÄr studie var att studera arbetsplatser inom socialt arbete som anvÀnder terapihundar. Vi ville undersöka om anvÀndande av terapihundar kan ge sociala, fysiska och psykiska effekter hos mÀnniskan. Vi har gjort tre kvalitativa intervjuer med personal pÄ arbetsplatser dÀr terapihundsarbete anvÀnds. Vi har ocksÄ studerat tidigare forskning och litteratur. Den forskning och litteratur vi anvÀnt oss av har vi sammanstÀllt i en forskningsöversikt som tillsammans med intervjusammanstÀllningen varit grund för vÄr analys.

"Det Àr mest om Norden, för det var ju dÀr allt hÀnde" : Elevers identitetsskapande i den svenska skolans historieundervisning

Det vÀsterlÀndska och nordiska samhÀllets historia och vÀrderingar prÀglar kursplanen, och dÀrmed undervisningen, för Àmnet historia i Ärskurs 4?6. Med tanke pÄ att det i dagens klassrum finns elever med olika kulturella bakgrunder, har studiens syfte varit att undersöka hur elever uttrycker att deras identitet pÄverkas genom denna historieundervisning. Den teori som inspirerat studien Àr hermeneutisk fenomenologi. Genom fokusgruppsintervjuer, dÀr arton elever deltagit, har det visat sig att historia som Àr kopplat till elevens egen bakgrund kan vara av betydelse för elevers identitetsutveckling.

LÀslust! : Tio femtonÄringars lÀsvanor och attityder till lÀsning och skönlitteratur.

LÀsförmÄga Àr inte nÄgot man tillÀgnar sig under den första tiden i skolan och sedan behÄller livet ut, utan det Àr nÄgot som mÄste vidareutvecklas genom kontinuerlig lÀsning under hela skoltiden. Forskning visar att svenska ungdomar generellt lÀser mer pÄ fritiden Àn ungdomar i mÄnga andra lÀnder, men ÀndÄ har mÄnga svenska elever svÄrt att uppnÄ god lÀsförmÄga. Huvudsyftet med den hÀr undersökningen var att försöka lyfta fram och tolka lÀsvanor och attityder till lÀsning och skönlitteratur hos tio elever i Är 9. Undersökningen lyfter ocksÄ fram former av lÀs- och litteraturundervisning som gynnar lÀsutvecklingen. För att undersöka situationen genomfördes kvalitativa intervjuer med tio elever i Är 9, som alla gÄr i samma klass.


Nordisk compliance - En studie av de nordiska EU-medlemmarnas implementeringsnivÄ

The following thesis is examining compliance with EU-law from a member state perspective. The variation in the compliance level between the member states from 1995 to 2005 is analyzed to prove the fact that the Nordic member countries during the measured time period experienced a low number of infringements. The infringements that did occur were resolved faster and more efficient in the Nordic countries then in the other member states. The theory used to explain the Nordic compliance rate is divided between external and internal pressure in a pull and push model. The external pressure is illustrated with argumentative persuasion from the EU-commission to the individual member states; how the state responds to the persuasion in order to act compliant.

Modets identitet, en gestaltning om ungdomar, klÀder och identitet

Denna projektredogörelse behandlar processen med en gestaltning och det fÀrdiga resultatet, samt besvarar frÄgestÀllningen som ligger till grund för detta examensarbete; Vad har ungdomars förhÄllande till mode och klÀder för betydelse för deras identitetsskapande? Gestaltningen innehÄller fotografier, illustrationer och citat och Àr i bokform. Den ska kunna fungera som ett diskussionsunderlag för skolor. FrÄgestÀllningen som gestaltningen Àr baserad pÄ har besvarats genom analys av empiriskt material i form av visuella studier med semiotisk grund, enkÀter och intervjuer i samspel med relevant litteratur. Litteratur som bland annat behandlar den strukturellt baserade vetenskapen semiotik.

"MÄsteverk" och lÀsglÀdje : en studie om hur svensklÀrare pÄ gymnasiet vÀljer skönlitteratur

Syftet med undersökningen Àr att undersöka vilken skönlitteratur svensklÀrare pÄ gymnasietföresprÄkar samt studera om lÀrarna har speciella vÀrderingar kring litteratur. Detta för att sevilken sorts inofficiell skolkanon det finns i den svenska skolan i dag. Fem intervjuergenomfördes med svensklÀrare pÄ gymnasiet frÄn tre olika geografiskt placerade skolor inorra SkÄne. De frÄgor vi sökte svar pÄ Àr: Vilken skönlitteratur vÀljer en svensklÀrare pÄgymnasiet att anvÀnda i undervisningen av sina elever? Vilka faktorer styr svensklÀrares valav skönlitteratur pÄ gymnasiet? Resultatet visar pÄ att det existerar en skolkanon, enskolkanon som styrs av lÀrarna och vad de sjÀlva lÀste under sin gymnasietid vilket till storadelar innebÀr klassisk litteratur.

?Jag tycker att det Àr en bra bok samtidigt som den inte tilltalar mig alls? : Diskursen i litteraturbloggars kommentarsfÀlt

Uppsatsens syfte Àr att undersöka kommentarsfÀlten pÄ svenska litteraturbloggar, och diskursanalys anvÀnds för att avgöra hur diskursen ser ut. Diskussionen i kommentarsfÀlten stÀlls i relation till forskning om traditionella lÀsgrupper, för att se om och hur fenomenen kompletterar varandra. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr ?Hur diskuteras och tolkas litteratur i bloggkommentarer??.Uppsatsens resultat visar att en tiondel av de 165 kommentarer som studerats innehÄller tolkning. Detta innebÀr att de lÀsare som söker sig till de studerade litteraturbloggarnas kommentarsfÀlt inte huvudsakligen gör det för att tolka litteratur.

Nordiska fÀrjerederiers lösning pÄ det nya svaveldirektivet

Det nya svaveldirektivet för hur mycket svavel fartygen i Östersjön och Nordsjön fĂ„r slĂ€ppa ut börjar gĂ€lla 2015. Detta har stor betydelse bland annat för fĂ€rjerederierna som trafikerar inom SECA i Östersjön och Nordsjön. Idag finns det ingen sjĂ€lvklar lösning pĂ„ hur fĂ€rjerederierna ska uppfylla det nya svaveldirektivet, sĂ„ hur har de tĂ€nkt klara det? Hur sĂ„g fĂ€rjerederiernas resonemang ut innan de valde vilken teknisk lösning de skulle anvĂ€nda sig av?För att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen anvĂ€nds en kvalitativ metod. RĂ„data som varit till grund för slutsatsen har samlats in frĂ„n sju olika talespersoner för fĂ€rjerederier i Norden.

Geografiska perspektiv pÄ turismlitteratur

Efter att ha lÀst Turismprogrammet, med kulturgeografisk inriktning, pÄ Södertörns Högskola föddes intresset för huruvida den turistiska litteraturen anknyter till Àmnet geografi. Den allmÀnna uppfattningen av litteraturen pÄ Turismprogrammet Àr att den Àr bristfÀllig och inte av önskad bredd. En eventuell geografisk anknytning Àr svÄr att hitta. FrÄgan Àr om det Àr ?dÄlig? litteratur pÄ turismprogrammet eller om annan litteratur har samma brister.

Trivsel pÄ fritidshem: en intervjustudie

MĂ„nga barn gĂ„r pĂ„ fritidshem före och/eller efter skoltid dĂ„ deras förĂ€ldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid pĂ„ fritidshemmet. Det finns styrdokument om fritidshemmet och barnens utveckling dĂ€r. För denna utveckling Ă€r trivsel viktigt.BakgrundDetta Ă€r en studie dĂ€r 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin trivsel pĂ„ fritidshemmet. TvĂ„ fritidshem har ingĂ„tt i studien, vilka vi kallar Ängens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vĂ„r förstĂ„else om faktorer kring trivsel.

Trivsel pÄ Fritidshem - En intervjustudie

MĂ„nga barn gĂ„r pĂ„ fritidshem före och/eller efter skoltid dĂ„ deras förĂ€ldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid pĂ„ fritidshemmet. Det finns styrdokument om fritidshemmet och barnens utveckling dĂ€r. För denna utveckling Ă€r trivsel viktigt.BakgrundDetta Ă€r en studie dĂ€r 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin trivsel pĂ„ fritidshemmet. TvĂ„ fritidshem har ingĂ„tt i studien, vilka vi kallar Ängens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vĂ„r förstĂ„else om faktorer kring trivsel.

Att v?rda under hot och v?ld - sjuksk?terskors upplevelser inom psykiatrisk v?rd : En litteratur?versikt

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanligt f?rekommande inom psykiatrisk v?rd, vilket p?verkar sjuksk?terskors psykiska h?lsa, trygghet och omv?rdnadskvalitet. Enligt Arbetsmilj?lagen (1977:1160) ?r v?rdgivaren skyldig att f?rebygga risker i arbetsmilj?n och skapa en s?ker arbetsplats fri fr?n oh?lsa och olycksh?ndelser. Trots detta framkommer det att m?nga sjuksk?terskor upplever bristande st?d och otydliga rutiner, vilket g?r att hot och v?ld ofta ses som en naturlig del av arbetet.

Hur patienter med psykisk oh?lsa upplever m?tet med sjuksk?terskor : En litteratur?versikt

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->