This thesis deals with the goods classification of the Nordic alcoholmonopolies, viz. Alko in Finland, RĂșsdrekkasĂžla Landsins in the FaroeIslands, Systembolaget in Sweden, VĂ­nbĂșĂ°in in Iceland, andVinmonopolet in Norway. The focus of the study is the web pages of thecompanies (as they appeared April 10th 2011) and the printed pricecatalogue of Alko, from which information on class division has beenexcerpted. The emphasis lies on the division into product groups and theinformation about origin. Within these facets, which partly overlap insome of the classification systems, the principles of division and thehierarchical relations between classes are studied.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppiĂ° och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen MorgunblaĂ°iĂ°. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Andrej Belyjs bok Petersburg Ă€r en av de viktigaste romanerna frĂ„n den symbolistiska perioden i rysk litteratur. I denna uppsats utreds hur grĂ€nser behandlas i romanen. Även om romanen till en början tycks dra upp klara grĂ€nser, till exempel mellan öst och vĂ€st, sĂ„ löses dessa upp och en osĂ€kerhet skapas hos lĂ€saren. GrĂ€nserna som undersöks i uppsatsen omfattar sĂ„vĂ€l grĂ€nser i sjĂ€lva berĂ€ttandet (till exempel mellan berĂ€ttare och karaktĂ€rer och mellan nutid och dĂ„tid) som grĂ€nser i berĂ€ttelsen; det senare indelat i rumsliga grĂ€nser och grĂ€nser för det levande. Slutsatsen blir att Belyj medvetet löser upp grĂ€nserna i romanen pĂ„ flera plan..

Syfte och frÄgestÀllningMitt syfte med denna undersökning har varit att jÀmföra och se om det finns nÄgra skillnader i de nordiska lÀndernas kursplaner för grundskolan gÀllande simning. Jag har ocksÄ genom en pilotstudie velat undersöka hur simkunnigheten ser ut för barn i skolÄr 1-5 i Upplands VÀsby (UV), Sverige. Ytterligare ett syfte har varit att utvÀrdera projektarbetet som legat till grund för pilotstudiens genomförande. De frÄgestÀllningar som jag har fördjupat mig i Àr följande:? Finns det nÄgon dokumentation om simkunnigheten i vÄra grannlÀnder Norge, Finland och Danmark gÀllande skolÄr 1-5?? Vad stÄr det i den svenska, norska, finska och danska lÀroplanen för Àmnet Idrott och hÀlsa angÄende simning?? Hur ser simkunnigheten ut för barn i skolÄr 1-5 i UV, Sverige idag?? Vilka förberedelser har genomförts inför pilotstudien och hur vÀl stÀmde genomförandet mot planen?? Hur upplevde klasslÀrarna genomförandet av pilotstudien?? Kan lÀroplanen för Àmnet Idrott och hÀlsa angÄende simning förÀndras eller fÄ ett förtydligande?MetodArbetet har bestÄtt av tre delstudier.

Syftet med detta arbete Àr att ta fram den ultimata trÀkÀrnan utefter uppspaltade önskemÄl pÄ egenskaper i ett par allmountainskidor med nordiska trÀslag.Studien Àr deskriptiv och kvantitativ dÄ den syftar till att mÀta förÀndringsgraden under pÄverkan pÄ trÀslagen. För att fÄ in data till mina frÄgestÀllningar har tester genomförts som genererar datainsamling. En förundersökning gjordes med intervjuer för att fÄ fram ett mer specificerat underlag för att konstruera vilken metod jag skulle ha i det slutgiltiga arbetet.Resultatet av studien visade att trÀslaget bok hade de bÀsta egenskaperna vad gÀller böjhÄllfasthet. Ask hade de bÀsta egenskaperna nÀr det kom till testerna pÄ vridstyvhet. Det negativa med dessa trÀslag Àr att de Àr för tunga.

Syftet med detta arbete Àr att utreda de motiv, faktorer och vÀrderingar som pÄverkar lÀraren i texturvalet. ArbetssÀtten det vill sÀga hur litteraturen sedan anvÀnds i undervisningen Àr Àven en aspekt som detta arbete belyser. Genom intervjuer har jag kunnat utröna ett antal bakomliggande motiv och faktorer som pÄverkar lÀrarna i texturvalet. Ett eventuellt införande av en officiell litterÀr kanon har sedan stÀllts i förhÄllande till de texturval lÀrarna har gjort samt hur lÀrarna tycker i frÄgan om en officiell litterÀr kanon. Resultaten visar frÀmst pÄ att lÀrarna vÀljer litteratur som Àr uppskattade av eleverna och för att vÀcka lÀslust och intresse för litteratur.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Syftet med denna studie var att identifiera vilka faktorer som kan pÄverka elevens lÀsvanor och synliggöra vad som vÀcker lÀslust hos elever som regelbundet lÀser böcker pÄ sin fritid. Vid genomförande av undersökningen deltog sex lÀsvana elever i Ärskurs 4 samt deras klasslÀrare.  Som metod anvÀnde jag mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultat av studien visade att det fanns faktorer som verkar drivande för elevernas lÀsning, för deras lÀslust. Samtliga sex elevinformanter uppgav att de fick en positiv kÀnsla vid lÀsningen, dÀr nÄgra beskrev en slags nyfikenhet och att de hela tiden ville lÀsa mera och aldrig sluta. Eleverna kunde Àven beskriva flera goda fördelar med deras litteraturlÀsning, bÄde praktiska och mer personliga.

KvÀllens och nattens miljöer formas av ljussÀttningen i densamma. Kunskap om hur mÀnniskan pÄverkas av ljussÀttningen i vÄra miljöer, Àr en viktig del för skapandet av tillfredsstÀllande platser under kvÀllstid. Den hÀr uppsatsen Àmnar ta upp en grundlÀggande bas, frÄn mÀnniskans perspektiv, att stÄ pÄ inom Àmnet ljusdesign inför en framtida fördjupning inom Àmnet. Uppsatsen undersöker forskning och litteratur om ljuset och ljusfÀrgers indirekta pÄverkan pÄ komfort och vÀlmÄende. Den tar upp en metod för utvÀrdering och lÀsning av ljus, för skapande av personliga preferenser och kunskaper om hur ljussatta miljöer kan te sig.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad nÄgra elever och lÀrare anser att bra lÀrare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lÀrare i uppfattningarna om detta. UtifrÄn detta syfte har jag lÀst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua nÄgra elever och lÀrare om vad de tycker och fÄ fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att fÄ svar pÄ uppsatsens syfte har nÄgra frÄgor anvÀnts till hjÀlp: Hur beskriver lÀrare och elever en bra/mindre bra lÀrare? Hur relaterar elevernas och lÀrarnas uppfattningar till varandra? Efter att ha lÀst litteratur och gjort intervjuer sÄ blev slutsatsen att den ledarstil som de elever och lÀrare jag intervjuat tycker att en bra lÀrare ska vara rÀttvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestÀmd, beslutsfast, tÄlmodig, positiv samt flexibel, man ska Àven ha bra Àmneskunskaper. Nyckelord Ledarstil, lÀrarprofession, ledarskap.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Synen pÄ litteratur har under senare tid vidgats, dÄ kanon har fÄtt sÀllskap av nyutgiven litteratur. Skolor köper in klassuppsÀttningar av populÀrlitteratur i undervisningssyfte och tröskeln mellan "ett högt och ett lÄgt" Àr inte lÀngre lika hög. Syftet med lÀsningen Àr bland annat att hjÀlpa elever att utveckla ett demokratiskt synsÀtt. Den hÀr uppsatsen argumenterar för att populÀrlitteraturen borde fÄ större plats i undervisningen i svenskÀmnet och med stöd i tidigare forskning analyseras Hungerspelen av Suzanne Collins utifrÄn det intersektionella perspektivet med fokus pÄ köns- och klasstrukturer.                      Undersökningen visar att Hungerspelen innehÄller flera viktiga faktorer som kan inkluderas i litteraturundervisningen, inte minst i utvecklandet av elevens demokratiska förhÄllningssÀtt och sjÀlvinsikt. Ett av de huvudsakliga fynden rör Katniss rörlighet inom ramarna för Panems maktstrukturer och kan ses som en avgörande faktor för hennes klassresa och uppbrott med sin föreskrivna könsroll. .

Denna uppsats redogör för hur sociologin samt svensk sjÀlvmordsprevention konstruerar sjÀlvmord som problem. För att ringa in detta har socialkonstruktionistiska teorier om sociala problem och förklaringar anvÀnts. Dessa teorier har i analysen applicerats pÄ ett varierande material bestÄende av sociologisk litteratur samt intresseföreningar, socialpolitiska ÄtgÀrder och dokument som hör till dessa. Resultaten av denna studie har visat att sjÀlvmord som avvikande handling ofta Àr i behov av förklaring. Dessutom framgÄr det att sociologin koncentrerat sig pÄ sjÀlvmord som teoretiskt problem vilket medfört konsekvensen att lösningar till stor del uteblivit.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur tre olika gymnasielÀrare inom idrott och hÀlsa pÄ olika studieinriktningar resonerade om Àmnets legitimet som ett bildningsÀmne, och att fÄ en förstÄelse för elevernas uppfattning av Àmnet som ett bildningsÀmne. Vidare har undersökningen genomförts med bÄde strukturerade intervjuer och strukturerade enkÀter med en öppen frÄga. Detta gjorde att arbetet har bÄde en kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultaten som framkom var att Àmnet Àr ett populÀrt Àmne enligt eleverna och att lÀrarna menade att deras viktigaste uppgift var att undervisa eleverna i vad en god hÀlsa innebar. Ytterligare ett resultat var att det knappt anvÀndes nÄgon litteratur i Àmnet och att en anledning var tidsbristen.

Syftet med arbetet Àr att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser pÄ miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet Àr ocksÄ att teckna en bild av hur pedagogerna tÀnker kring miljön, som den tredje pedagogen nÀr det gÀller barn lÀrande utveckling.Jag har anvÀnt mig av litteratur som Àr baserad pÄ forskning och teori om miljön, som har viktig förutsÀttning för barns utveckling. Jag har Àven tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten Àr. NÀr det gÀller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lÀrande. Jag har anvÀnt mig av det sociokulturella perspektivet.