En undersökning, med utgÄngspunkt i talsprÄksgrammatiken, av den grammatiska konstruktionen x-som-x syntaktiska, pragmatiska och semantiska aspekter..

Studien Àr en diskursanalys av jÀmlikhet i nordiska styrdokument för grundskolor. Den teoretiska utgÄngspunkten utgörs av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori, kompletterad av Judith Butler teori kring könsdikotomin. Genom en kvalitativ textanalys urskiljs diskursiva processer av norm- och gruppbildning i styrdokumenten. Fram trÀder en bild dÀr jÀmlikhet som begrepp och vÀrde skiljer sig mellan de nordiska lÀnderna men ocksÄ stora likheter. Kön Àr en överordnad jÀmlikhetsfrÄga samtidigt som det rÄder en tydlig hierarki mellan de grupper som sÀrskiljs frÄn majoritetsgruppen utifrÄn förestÀllningar om sprÄk och kultur.

Genom djupintervjuer med aktiva webbpoeter och analys av hemsidan för webbpoesiforumet Sockerdricka belyser uppsatsen hur publiceringsmediet formar författarrollen..

ÄmnesomrĂ„det avhandlar svenskt, finskt, danskt och norskt bistĂ„nd (sĂ€kerhetsfrĂ€mjande stöd) till de baltiska lĂ€nderna Estland, Lettland och Litauen under perioden 1991-2001. Undersökningen omfattar frĂ€mst den sĂ€kerhetspolitiska mĂ„lsĂ€ttning som respektive nordiskt land har haft för sitt stöd till respektive baltiskt land under 1991-2001. Syftet Ă€r att  analysera de fyra nordiska lĂ€ndernas individuella sĂ€kerhetspolitiska  mĂ„lsĂ€ttningar och dĂ€rigenom se om de fyra nordiska aktörerna verkligen Ă€r sĂ„ koordinerade i sitt stöd som de övergripande mĂ„lsĂ€ttningarna kan ge sken av? UpptrĂ€der de fyra nordiska lĂ€nderna som den koordinerade aktör som man ibland kan fĂ„ uppfattningen av? Eller Ă€r det sĂ„ att de i verkligheten agerar som fyra separata aktörer? Som modell för att analysera det nordiska lĂ€ndernas stöd har det vidare sĂ€kerhetsbegreppet för staten anvĂ€nts..

Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga de nordiska nationella destinationsorganisationernas digitala nÀtverk och dÀrefter analysera hur nÀtverket och de olika plattformarna anvÀnds för att slutligen diskutera pÄ vilket sÀtt det gÄr att generalisera ett optimalt nyttjande av nÀtverk för destinationskommunikation. FrÄgor som som anvÀnts för att undersöka detta Àr: Hur ser de nordiska lÀndernas nationella destinationsorganisationers digitala nÀtverk ut? Hur har nÀtverkssamhÀllets trender influerat de nordiska lÀndernas nationella destinations- kommunikation? NÀtverk och nÀtverkssamhÀlle Àr den teoretiska ram som undersökningen utgÄtt frÄn. NÀrmare bestÀmt Àr det Van Dijks teorier om de trender som finns i dagens nÀtverkssamhÀllet som ligger till grund för undersökningen. Med turismbranschen och deras digitala nÀtverk som undersökningsobjekt var det Àven relevant att ta hÀnsyn till branschförutsÀttningar och det som föresprÄkas inom strategisk kommunikation för sociala medier.

Based on Theodor W. Adorno's theories about the relation between society and lyrics, and critical theories about postmodernism, it can be seen in Bob Hansson's lyrics how he tries on the one hand to write in a modernistic tradition but, on the other, is very influenced by postmodernism which results in a conspicuous self-distance and self-contempt..

I början av juni 2003 lÀmnade Brasilien, Thailand och Australien in en anmÀlan till World Trade Organisation (WTO) med EU:s sockerpolitik som utgÄngspunkt. Drygt ett Är senare, den 14 juli 2004, presenterade den Europeiska Kommissionen ett förslag pÄ en genomgripande omarbetning av EU:s sockerordning. Uppsatsens syfte Àr att undersöka effekterna av Europeiska Kommissionens reformförslag pÄ sockerindustrin i de nordiska medlemslÀnderna, med den nuvarande sockerpolitikens pÄverkan pÄ dessa lÀnder som bakgrund. Sockerindustrin i Danmark, Sverige och Finland har olika förutsÀttningar inför en reformering och kommer sÄledes att drabbas olika, men framtiden ser inte sÄ ljus ut för de nordiska medlemslÀnderna. Sockerindustrin i Finland kommer med stor sannolikhet att slÄs ut och nÀringen i Sverige och Danmark kommer att fÄ det nÄgot svÄrare pÄ lÀngre sikt..

I uppsatsen görs en jÀmförande studie mellan sprÄkförstÄelsen av danska bland svenskar som har lÀst danska vid olika utbildningsinstitutioner i Sverige och svenskar som inte har nÄgra sÀrskilda förkunskaper i det danska sprÄket. Genom att undersöka svenskarnas hörförstÄelse, lÀsförstÄelse och översÀttning frÄn danska vill uppsatsen kartlÀgga den sprÄkliga förstÄelsen för att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka sprÄkförstÄelsen i grupperna och hur de skiljer sig Ät. Undersökningen visar Àven pÄ vilka ord som kan vÄlla problem i förstÄelsen och hur informanterna har löst sÄdana problem. Hypotesen för uppsatsen Àr att informanternas förstÄelse av danska inte bara beror pÄ om de har gÄtt nÄgon kurs i danska eller inte, utan att den Àven till stor del beror pÄ deras kontakt med danska sprÄket pÄ olika sÀtt..

Denna studie jÀmför kvalitativt och kvantitativt fördelningen mellan evidentialer i de uraliska sprÄken med Andersons (1986) kriterier som utgÄngspunkt och grammatikor skrivna om sprÄken som material. Strategierna för att förmedla evidentialitet bestÄr sÄvÀl av fristÄende partiklar som modus och tempus, med en större tendens mot modus i den östra Ànden av det uraliska sprÄkomrÄdet, tempus i de centrala delarna och partiklar i de vÀstra sprÄken. Samtliga av dessa konstruktioner har i stort sitt ursprung i grammatikaliseringsprocesser, med undantag för eventuella sprÄkkontaktsliga inlÄnsprocesser i vissa sprÄk..

Bakgrund: Mycket forskning tittar idag pÄ forskning och utvecklingens pÄverkan pÄ den ekonomiska tillvÀxten. Denna forskning inriktar sig oftast pÄ enskilda lÀnder och marknader. Den hÀr uppsatsen försöker knyta ihop den tidigare forskning som Àr gjord inom Àmnet och tittar pÄ huruvida sambanden skiljer sig Ät emellan de nordiska lÀnderna. Tidigare forskning har hittat smÄ positiva samband mellan forskning och utvecklingsutgifter och företagens marknadsvÀrden inom de marknader som studerats.FrÄgestÀllning: Finns det ett samband mellan nordiska företags marknadsvÀrden och dess utgifter för forskning och utveckling och skiljer det sig mellan lÀnderna?Metod: Uppsatsen anvÀnder sig av statistiska modeller för att berÀkna och signifikanstesta sambanden mellan nordiska företags forsknings och utvecklingsutgifter och dess marknadsvÀrde.Resultat: Resultatet i uppsatsen skiljer sig frÄn annan forskning dÄ inga statistiskt signifikanta samband har kunnat finnas.

Denna studie avser att ta reda pÄ och skapa en bild av hur verksamma gymnasielÀrare i svenska kan tillÀmpa ett demokratimÄl. FrÄgestÀllningen blir sÄledes: Hur kan svensklÀrare uppfatta, tolka och tillÀmpa, att eleven "genom olika texter och medier blir förtrogen med grundlÀggande demokratiska [...] vÀrden men ocksÄ medveten om destruktiva krafter att reagera emot"?.

MÄlet med en hedgefond Àr att i alla marknadslÀgen generera positiv avkastning vilket Àven brukar kallas absolut positiv avkastning. Det finns en rad olika investeringsmetoder Àven kallade hedgestrategier som förvaltarna anvÀnder sig av för att uppnÄ detta mÄl. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka de olika investeringsstrategierna pÄ den nordiska marknaden med fokus pÄ överavkastning och riskjusterad avkastning. För att fÄ perspektiv pÄ hedgestrategiernas utveckling kommer de Àven jÀmföras med ett lÀmpligt marknadsindex. Den undersökta perioden begrÀnsas till 2004-01 till 2007-01 vilket ge tillrÀckligt mycket data för att kunna anvÀnda likaviktade avkastningsindex för varje enskild hedgestrategi Undersökningen visar att inga av hedgestrategierna lyckades att generera en bÀttre snittavkastning Àn marknadsindex under den sammanlagda perioden.

I detta examensarbete görs en jÀmförelse mellan de Nordiska lÀndernas energikrav och klassificeringssystem för flerbostÀder. Syftet Àr att utreda hur de olika nationella kraven styr i respektive land, och om det Àr möjligt att jÀmföra lÀndernas energiprestandakrav pÄ ett rÀttvist sÀtt.Europaparlamentet har tillsammans med Europeiska unionens rÄd antagit direktiv om byggnaders energiprestanda som anger vilka mÄl som medlemslÀnderna ska uppnÄ. Syftet Àr att minska utslÀpp av vÀxthusgaser, öka andelen förnybar energi och skapa högre energieffektivitet. Dock Àr det upp till varje enskilt land att bestÀmma hur de ska klara mÄlen, vilket gör att landets byggnormer och egen lagstiftning pÄverkar dess implementering. DÀrmed ser lÀndernas energikrav vÀldigt olika ut, trots att de Àr baserade pÄ samma EU direktiv.

Möjligheter till internationell diversifiering Ă€r en av de frĂ€msta drivkrafterna bakom den konsolidering och internationalisering mellan vĂ€rldens börser som sker idag. Även de nordiska börserna har speglats av denna utveckling. I Oktober 2006 invigdes OMX Nordiska börs och den svenska, danska samt finska börshandeln integrerades dĂ€rmed till en handelsplats. FrĂ„n ett teoretiskt portföljvalsperspektiv vĂ€xer dĂ€rmed respektive domestik marknad till ett gemensamt urval av de tre lĂ€ndernas noterade bolag. Fler investeringsmöjligheter borgar for diversifiering och dĂ€rmed reduktion av ickesystematisk risk.

Syfte: Att utreda om nordiska aktiers volatilitet förÀndrats i samband med att de noterat sig pÄ London Stock Exchange, New York Stock Exchange eller NASDAQ Stock Market. Vidare Àr syftet att se om aktiens korrelation med hemmamarknadens totalindex samt deras respektive branschindex har förÀndrats efter noteringen utomlands. Metod: Vi har i vÄr uppsats anvÀnt oss av en ?event study? dÀr vi har berÀknat korrelations- och volatilitetsförÀndringar vid nordiska bolags utlandsnotering ett Är före och ett Är efter noteringen med en avgrÀnsning till efter 1990. Vid analysen har vi anvÀnt oss av en korralationsberÀkningar och statistiska metoder som F-test för att mÀta volatilitetsförÀndringar.