SammanfattningSedan två decennier tillbaka föreligger revisionsplikt för alla aktiebolag. Syftet med revisionsplikten är att förhindra ekonomisk brottslighet samt erbjuda företagets ägare och övriga intressegrupper företagsekonomisk information. Med anledning av de nya regeldirektiven i EG-rätten föreslog Justitiedepartementet 2003 en ändring av Aktiebolagslagens bestämmelser avseende byråjäv. Förslaget innebär att det inom en och samma revisionsbyrå inte skall vara tillåtet att erbjuda både bokföringstjänster och revisionstjänster till en kund. Enligt EU:s fjärde bolagsdirektiv ges samtidigt möjlighet att göra undantag från kravet på revision i små aktiebolag i EU:s medlemsstater vilket utnyttjas av alla utom de nordiska länderna (Thorell & Norberg, 2005).

Att verka på en global marknad innebär kulturella skillnader, tidsskillnader och annorlunda arbetsmetoder som ställer speciella krav på medarbetare och deras kompetens. Att sända anställda på utlandsuppdrag eller så kallad expatriering innebär för företagen att omlokalisera sådan kompetens utomlands. Flytta och arbeta utomlands innebär förutom många möjligheter också många problem för både företaget och den anställde med familj. Ett växande problem som identifierats av flera författare är att omlokaliseringen av par med varsin karriär blir allt svårare eftersom expatriering ofta innebär att den medföljande partnern tvingas ge upp/ta paus i sin karriär. Det finns även tidigare forskning som visar att par med varsin karriär är extra vanligt just i de nordiska länderna.

En del i avelsarbetet i en mjölkkobesättning är att kunna kartlägga vilka djur som har det bästa genetiska materialet att föra vidare till nästa generation för att nå avelsmålen. Den nya tekniken av kartläggning innebär att man analyserar det genetiska materialet hos djuren på DNA-nivå. Den metod som aveln fått en praktisk användning av idag är genomisk selektion. Från hösten 2008 (2008 för Holstein och 2009 för SRB) togs genomiska avelsvärden för de stora nordiska mjölkkoraserna i bruk i Sverige. Målet med denna undersökning är att analysera det nya verktyget inom husdjursavlen, dvs. genomisk selektion, och komma fram till vid vilka förutsättningar i mjölkkobesättningen som ett sådant genomiskt test blir attraktivt att använda för lantbrukaren.

Klimatförändringar är ett aktuellt ämne i olika media och det var intressant att undersöka om det var lika aktuellt även på kommunnivå och bland företag. Katrineholms kommun valdes för att genomföra en fallstudie.Syftet med examensarbetet var att identifiera hur Katrineholms kommun informerade olika aktörer om miljörisker i samband med klimatförändringar, att ta reda på om det fanns intresse och efterfrågan på sådan information och samtidigt identifiera förslag till förbättring av riskkommunikationen. Ett annat syfte var att ta reda på hur arbete med klimatanpassning genomförs i Sverige och i nordiska länder samt vad som behövs för att underlätta klimatanpassningsarbete.Metoden som användes här var undersökning med hjälp av en Survey Mesh webbenkät, personliga intervjuer och en litteraturstudie.Resultatet av studien, som inkluderade 24 företag/kommunverksamheter i Katrineholms kommun, visade att nästan alla dem hade (enligt deras egen uppskattning) ganska goda allmänna kunskaper om risker med klimatförändringar.Intresse till klimatriskinformation fanns bland de 24 undersökta företagen, men efterfrågan var inte så stor, troligen för att Katrineholms kommun är en kommun som inte är drabbad av konsekvenser av klimatförändringar som t ex översvämningar i samma utsträckning som många andra kommuner. Det kunde även bero på att det fanns goda kunskaper internt inom företagen. Företagen i Katrineholms kommun idag, de som vände sig till kommunen, var nöjda med kommunens klimatriskinformation.

Klimatförändringar är ett aktuellt ämne i olika media och det var intressant att undersöka om det var lika aktuellt även på kommunnivå och bland företag. Katrineholms kommun valdes för att genomföra en fallstudie.Syftet med examensarbetet var att identifiera hur Katrineholms kommun informerade olika aktörer om miljörisker i samband med klimatförändringar, att ta reda på om det fanns intresse och efterfrågan på sådan information och samtidigt identifiera förslag till förbättring av riskkommunikationen. Ett annat syfte var att ta reda på hur arbete med klimatanpassning genomförs i Sverige och i nordiska länder samt vad som behövs för att underlätta klimatanpassningsarbete.Metoden som användes här var undersökning med hjälp av en Survey Mesh webbenkät, personliga intervjuer och en litteraturstudie.Resultatet av studien, som inkluderade 24 företag/kommunverksamheter i Katrineholms kommun, visade att nästan alla dem hade (enligt deras egen uppskattning) ganska goda allmänna kunskaper om risker med klimatförändringar.Intresse till klimatriskinformation fanns bland de 24 undersökta företagen, men efterfrågan var inte så stor, troligen för att Katrineholms kommun är en kommun som inte är drabbad av konsekvenser av klimatförändringar som t ex översvämningar i samma utsträckning som många andra kommuner. Det kunde även bero på att det fanns goda kunskaper internt inom företagen. Företagen i Katrineholms kommun idag, de som vände sig till kommunen, var nöjda med kommunens klimatriskinformation.

Eftersom vi i Sverige har svårt att näringsförsörja våra kor med inhemskt odlat protein är det intressant att utnyttja råproteinet i vallfodret så effektivt som möjligt. Denna litteraturstudie gör vi för att påvisa möjligheten för lantbrukare att påverka kons utnyttjande av proteinet i vallfodret. Det Nordiska fodervärderingssystemet NorFor delar in fodret i åtta fraktioner, vilka sedan delas upp i olika underfraktioner. De åtta olika fraktionerna är; aska, NDF, stärkelse, socker, råfett, råprotein, fermentationsprodukter och restfraktioner. Många av dessa fraktioner används av de mikroorganismer (mikrober) som lever i vommen på idisslare, så att de kan föröka sig. Mikroberna förs kontinuerligt ut från vommen och vidare genom matsmältningskanalen, för att brytas ned och komma kon tillgodo som aminosyror absorberade i tunntarmen (AAT).

SammanfattningDen svenska hotellmarknaden domineras till stor del av utländska aktörer. Stora hotellkedjor som Hilton, som representerar Storbritannien, Accor, som representerar Frankrike är bland de dominerande aktörerna. Bland de nordiska representanterna så är First/Tribe Hotels en organisation som ?sticker ut?. Alla dessa organisationer präglas av den organisationskultur som de uppstod i.

En nyckelfunktion vid beredning av dricksvatten är att avskilja det organiska materialet som finns i råvattnet då det har stor inverkan på vattenkvalitén, då det bidrar till ett flertal hygieniska och estetiska vattenkvalitetsproblem. Halten organiskt material i de nordiska vattendragen har ökat och det beror mest troligt på klimatförändringar, där nederbördsmängden varit en viktig faktor. Ökad nederbörd ger ett mer färgat vatten innehållande mer humus. Löfgren et al. (2002) uppskattade att humushalten i svenska ytvatten kan komma att öka med 26 % i framtiden och enligt en modell skattad av Larsen et.

Frågan om revisionspliktens vara eller icke vara har sedan en tid tillbaka varit ett omdebatterat ämne i Sverige och i de övriga nordiska länderna. Enligt EG:s fjärde bolagsdirektiv är revision ett krav i alla aktiebolag inom EU. Medlemsländerna har dock rätt att undanta mindre aktiebolag från kravet på att deras räkenskaper skall granskas av en kompetent yrkesman. De flesta medlemsländerna utnyttjar idag undantaget, men i Sverige har regeringen beslutat att ha kvar revisionsplikten i samtliga aktiebolag. Svenskt Näringsliv återupptog senast debatten, med ambitionen att avskaffa revisionsplikten för de så kallade mikrobolagen.

Köpesamhället har under det senaste århundradet genomgått stora förändringar vilket också återspeglas i köprätten. 1905 års köplag var sträng mot säljaren i dennes ansvar och bevisbörda något som kanske var förståeligt mot bakgrund av att lagen även reglerade konsumentköp. 1976 kom ett förslag till en ny köplag som syftade till att mildra säljarens bevisbörda, något som redan skett i övriga nordiska länder. Den nya köplagen skulle istället för den äldre köplagens omöjlighetslära bygga på force majeure. Under denna tid var även en FN-konvention angående internationella köp under utarbetande.

En nyckelfunktion vid beredning av dricksvatten är att avskilja det organiska materialet som finns i råvattnet då det har stor inverkan på vattenkvalitén, då det bidrar till ett flertal hygieniska och estetiska vattenkvalitetsproblem. Halten organiskt material i de nordiska vattendragen har ökat och det beror mest troligt på klimatförändringar, där nederbördsmängden varit en viktig faktor. Ökad nederbörd ger ett mer färgat vatten innehållande mer humus. Löfgren et al. (2002) uppskattade att humushalten i svenska ytvatten kan komma att öka med 26 % i framtiden och enligt en modell skattad av Larsen et.

Denna studie behandlar tillväxt och beståndsstruktur samt sambandet mellan dessa i skog skött med blädningsbruk. Blädningsbruk förutsätter fullskiktad skog med fallande diameterfördelning, under nordiska förhållanden vanligtvis dominerad av gran (Picea abies (L.) Karst). Strukturen i fullskiktad skog är resultatet av tillväxt, skörd/mortalitet och inväxning. Kunskap om det komplexa samspelet mellan dessa faktorer ger skogsskötaren möjlighet att planera och sköta fullskiktad skog för en hög och uthållig produktion. Undersökningar och litteratur inom aktuella områden tas upp i en litteraturstudie. Ämnen som behandlas är: definitioner och begrepp, diameterfördelningen i fullskiktad skog och hur denna kan beskrivas, blädning och andra avverkningsstrategier samt tillväxt- och produktionsundersökningar i Norden, Europa och USA.

För fyrtio år sedan stiftades lag (1974:12) om anställningsskydd. Därefter utarbetades lagen och ersattes senare av en nyare version. Lagen har till syfte att skydda den svagare parten på arbetsmarknaden, arbetstagaren. För att LAS ska bli tillämplig krävs att ett anställningsavtal föreligger mellan parterna. Det finns således flera arbetsrättsliga situationer som inte regleras av LAS.

Energilagring med hjälp av tryckluft (CAES) innebär att luft komprimeras och lagras för att expanderas vid ett senare tillfälle. Tillsammans med pumpkraftverk (pumpning av vatten till en högre liggande vattenreservoar) är komprimerad luft (CAES) de enda kommersiellt gångbara storskaliga energilagringsteknologierna i dagsläget. Utifrån de geologiska förutsättningarna i Danmark utvärderades lönsamheten för två olika typer av CAES-teknologier mer specifikt som teknologi för energihandel.Danmark medverkar i den nordiska elmarknaden och elhandeln sker genom Nord Pool Spot (Elspot) där elpriset fastställs för var timme, dagen innan. Den dagliga prisvariationen år 2013 kunde, utifrån en empirisk analys av max- och minelpris, analyseras där elpriset var särskilt högt respektive särskilt lågt. Huvudmålet med denna rapport var därför att undersöka intäktsmöjligheter genom att med vald energilagringsteknik lagra energi vid lågt elpris för att senare sälja denna energi vid ett högt elpris.I dagsläget finns två CAES-anläggningar; en i Huntorf, Tyskland samt en i Alabama, USA.

Analytiker betonar att produktutveckling är viktigt för att lyckas i skogsindustrin. De nordiska sågverken fokuserar idag på att förbättra sin marknadsposition genom produktförnyelse, nya marknadsstrategier och omstrukturering av värdesystem. Ett företag som gjort detta är AB Karl Hedin. Företaget har fått stark genomslagskraft genom egna produkter. AB Karl Hedin avser att till byggsäsongen 2013 lansera en ny egen produkt: En färdig ?modultrall? med längden 3,0 m.