Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.

I samtliga av EU-medlemsstaternas nationella system finns, i större eller mindre grad, en grÀnsdragningsproblematik för vad som Àr en skatt respektive en avgift. Enligt ett uttalande frÄn EG-domstolen i de franska avgiftsmÄlen, mÄl C-34/98 och mÄl C-169/98, har den nationella beteckningen dÀremot ingen betydelse för vilka pÄlagor som skall anses falla under tillÀmpningsomrÄdet för rfo 1408/71, vilken styr EU-medlemsstaternas möjlighet att ta ut avgifter för sociala förmÄner som omfattas av förordningen. De franska avgiftsmÄlen, liksom Derouin-mÄlet (mÄl C-103/06), visar den problematik som kan uppstÄ nÀr den nationella beteckningen inte stÄr i överensstÀmmelse med den EG-rÀttsliga. Begreppen skatt och avgift saknar ocksÄ en gemensam internationell definition. OECD:s modellavtal inkluderar sÄ kallade löneskatter i begreppet skatt.

Företaget Combitech AB hade sedan tidigare tittat pÄ att försöka framstÀlla en klÀdhÀngare Àmnad Ät deras konsulter. Den tÀnkta produkten skall fÄ konsulten att alltid kÀnna samhörighet till Combitech AB dÄ konsulten befinner sig pÄ uppdrag hos kund. Produkten skall fungera som klÀdhÀngare, men ocksÄ som reklampelare för Combitech AB nÀr konsulten Àr pÄ plats hos en kund.  Andra sekundÀra anvÀndningsomrÄden Àr att klÀdhÀngaren utgör en sÄ kallad ?give away? produkt pÄ mÀssor, arbetsmarknadsdagar etcetera för att göra reklam för företaget.Examensarbetet gick sÄledes ut pÄ att ta fram tillverkningsunderlag och prisbild för framstÀllandet av tvÄ prototyper av en tÀnkt klÀdhÀngare som motsvarade ovanstÄende önskemÄl.ArbetsgÄngen började med en konceptgenerarande fas dÀr ett antal möjliga kandidater togs fram. Dessa koncept förfinades sedan i omgÄngar dÀr beskrivningen av koncepten förbÀttrades.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Sverige ratificerade FN: s konvention om barnets rÀttigheter i juni 1990 och blev dÀrmed bundet att respektera principerna och bestÀmmelserna i konventionen. I december 2010 godkÀnde riksdagen den av regeringen föreslagna strategi som ska stÀrka barnets rÀttigheter i Sverige och som dÀrmed ersÀtter den strategi som gÀllt sedan 1999. Strategin innehÄller ett antal principer som bland annat syftar till att ett barnperspektiv ska införlivas i alla beslut och ÄtgÀrder som rör barn. Att ha ett barnperspektiv i sin yrkesutövning innebÀr bland annat att ha barnet i fokus samt att ta reda pÄ hur barnet uppfattar sin situation. DÀrtill handlar det Àven om att göra barnkonsekvensanalyser vid beslut som rör barn.

Idag styrs invandringen utifrÄn en migrationspolitik som uppstÀller begrÀnsningar bÄde vad gÀller antalet som fÄr tilltrÀde till landet men Àven vilka typer av invandrare som ska fÄ möjlighet att arbeta och bosÀtta sig hÀr. Trots detta regelverk kringgÄr ett vÀxande antal asylsökande de riktlinjer som styr möjligheten att vistas i landet. Dessa mÀnniskor emigrerar frÀmst frÄn oroliga och fattiga lÀnder eftersom de ser en framtid i Sverige. Men mÄnga som söker asyl i landet kommer att möta problem med sin asylansökan och nekas tilltrÀde. Bland dessa mÀnniskor finns de som vÀljer att stanna kvar trots att det inte Àr tillÄtet.

Flyktingar som söker uppehÄllstillstÄnd i Sverige klassas i regel som asylsökande. Asylsökande befinner sig ofta i en utsatt situation och riskerar att utsÀttas för en ingripande tvÄngsÄtgÀrd i form av utvisning. PÄ grund av detta har asylsökande en lÄngtgÄende rÀtt till rÀttsligt bistÄnd i form av ett offentligt bitrÀde som ska tillvarata den asylsökandes intressen i asylprocessen.Det Àr Migrationsverket som prövar asylansökningar som första instans och Àr dÀrför ocksÄ den myndighet som förordnar asylsökandes offentliga bitrÀden. Om den asylsökandes ansökan nekas kan denne överklaga beslutet till migrationsdomstolen, dÀr Migrationsverket blir den överklagandes motpart i processen. I asylprocessen har dÀrför Migrationsverket dubbla roller; bÄde som den asylsökandes motpart och förordnare av dennes offentliga bitrÀde.

Tilltalsformer och personbeteckningar anvĂ€nds olika i svenskan och tyskan och kan dĂ€rför skapa kulturrelaterade översĂ€ttningsproblem. I tyskan anvĂ€nds idag du i informella och Sie i distanserade relationer medan nĂ€stan alla duar varandra i svenskan. I kombination med Sie anvĂ€nds Herr/Frau samt efternamn pĂ„ tyska; pĂ„ svenska anvĂ€nds nĂ€stan alltid förnamn. Personbeteckningar skiljer sig Ă„t genom att personens kön oftast specificeras pĂ„ tyska; pĂ„ svenska anvĂ€nds oftast neutrala beteckningar. ÖversĂ€ttaren mĂ„ste vĂ€lja mellan att anvĂ€nda tilltalsformer och personbe­teckningar som de Ă€r brukliga i kĂ€llsprĂ„ket eller som de Ă€r brukliga i mĂ„lsprĂ„ket.I den hĂ€r uppsat­sen undersöktes 16 svenska och 16 tyska skönlitterĂ€ra verk och deras över­sĂ€ttningar till det andra sprĂ„ket med fokus pĂ„ om tilltal och personbeteckningar översĂ€tts enligt en kĂ€lltextsorienterad eller en mĂ„lsprĂ„ksorienterad översĂ€ttningsstrategi.

Denna uppsats syftade till att utreda huruvida den av staten initierade ratificeringen av ILO 169, och framförallt artikel 14 ur denna konvention, har politiskt stöd bland de berörda aktörerna i Lappmarken. Detta eftersom det politiska stödet för en ratificering till synes Àr svagt. De berörda aktörerna utgörs av renskötande samer, icke-renskötande samer samt övrig befolkning i omrÄdet, dÄ dessa aktörer nyttjar mark och vatten pÄ olika sÀtt. För att klargöra huruvida politiskt stöd föreligger i frÄgan om ILO 169, har David Beethams Legitimeringsteori anvÀnts. Denna teori utgÄr frÄn att förekomsten av legitimitet, som i denna kontext kan jÀmstÀllas med politiskt stöd, kan visas utifrÄn tre sammanvÀvda dimensioner ? B1-B3, dÀr B1 utgÄr frÄn legitimitet utifrÄn etablerade regler, B2 frÄn rÀttfÀrdigande via delade vÀrderingar hos dominant och underordnad samt B3 som konfirmerar legitimitet via handlingar.

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Introduktion: Barn skall enligt Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB) inte vÄrdas bland vuxna. I realiteten vÄrdas cirka 30 % av barn pÄ enheter dÀr vuxna vÄrdas. Syftet med denna pilotstudie Àr att jÀmföra om barns uppfattning av delaktighet och bemötande skiljer sig vid vÄrd pÄ en barnkirurgisk vÄrdavdelning respektive pÄ en kirurgisk vÄrdavdelning dÀr bÄde barn och vuxna vÄrdas. Metod: Pilotstudien har en deduktiv kvantitativ ansats. Studien vÀnder sig till barn i Äldern 5-12 Är som har genomgÄtt ett ingrepp/operation pÄ respektive vÄrdavdelning.

Syftet har varit att utforska mötet mellan olika naturrums ?tilltal? och en dansares svar pÄ detta tilltal. Avsikten Àr mer preciserat att utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv, beskriva innehÄll och struktur pÄ subjektiva upplevelser och erfarenheter sÄsom de framtrÀder i mötet mellan naturen som fenomen och rörelse som improvisation och gestaltning. Syftet har lett fram till följande frÄgestÀllningar:Vad uppfattar jag av de utvalda naturrummen?Vad vÀcker de olika naturrummen för rörelser i mig som dansare?Hur framtrÀder dessa upplevelser för mig pÄ ett reflekterande plan? Metoden i denna studie har varit en explorativ studie dvs.