Energy is an important issue in the current world which significantly affects sustainability and development. Energy generation and use are major sources of CO2 emissions which is one of the most important driving factors in global climate changes. The amount of energy used in house hold section can lead to estimation of the amount of CO2 emitted within this section which subsequently would be a ground to better management and maintaining a sustainable society. This study which is a bachelor?s project in sustainable energy, deals with estimation of CO2 emission from different types of residential houses in Sweden. An extensive literature review on energy use in Sweden by different residential sectors has been conducted.

The purpose of this study is to overlook Nordic medias news coverage and framing of Norwegian mass murderer Anders Behring Breivik. The study is based on printed editions of Norwegian newspaper Aftenposten, Swedish newspaper Dagens Nyheter and the Finnish newspaper Hufvudstadsbladet set on nine selected dates related to the issue between July 23th 2011 to August 25th 2012.   The study will display how Breivik was framed by each of the Nordic newspapers and even the total amount of news coverage the issue has been given. The media framing part of the study will mainly focus on the media framing of Breiviks personality and political ideology. The study will also investigate each newspapers handling of Breiviks manifesto, which he published only hours before killing 77 people on July 22th 2011. The study is a quantitative content analysis, containing a total number of 245 articles.

Syftet med arbetet har varit att analysera hur olika stadsplaneideal direkt eller underförstÄtt framhÀvs i svensk stadsplaneringsdebatt och stadsbyggande samt att undersöka vilka planideal som föresprÄkas. Den svenska stadsplaneringsdebatten har analyserats utifrÄn ett urval av artiklar ifrÄn de tio senaste Ärens nummer av tidsskrifterna Arkitekten, Arkitektur, Plan och Nordisk arkitekturforskning, vilka kan sÀgas utgöra den huvudsakliga arenan för den fackmÀssiga stadsbyggnads- och planeringsdebatten i Sverige. Resultatet av analysen har jÀmförts med tre aktuella och omdebatterade stadsbyggnadsprojekt i syfte att undersöka vilka kopplingar som finns mellan dagens debatt och aktuellt stadsbyggande. Resultatet har Àven jÀmförts och diskuterats utifrÄn den historiska stadsplaneutvecklingen av den svenska staden för att undersöka hur olika stadsplaneideal pÄverkat stadsbyggandet i Sverige under olika tidsperioder samt i vilken utstrÀckning de stadsplaneideal som förekommer i dagens debatt hÀmtar sin inspiration ifrÄn historiska förebilder. UtifrÄn stadsplaneringsdebatten gÄr det att utlÀsa tvÄ inriktningar i dagens stadsplaneideal.

Syftet med denna uppsats har varit att studera om det finns nÄgot genusperspektiv i valda nedslag i gymnasielÀroböcker i Àmnet historia. De teoretiska utgÄngspunkterna och definitionerna har hÀmtats i Micael Nilssons rapport Historia ur ett genusperspektiv ? En granskning av genusaspekterna i Àmnet historia vid Linköpings universitet. Materialet har kategoriserats i tre olika perspektiv; kvinnohi-storiskt perspektiv, jÀmstÀlldhetsperspektiv och genusperspektiv. Litteraturen har dÀrefter place-rats i den sÄ kallade genustrappan som i Nilsson version bestÄr av fem olika steg; genusmedveten, jÀmstÀlldhetsmedveten, könsmedveten, könsomedveten eller könsmakts-förstÀrkande.

Uppsatsen behandlar mĂ€nniskohandel för sexuella Ă€ndamĂ„l och prostitution och Ă€r en komparativ studie av Sveriges-, Estlands-, Lettlands och Litauens lagstiftningar och deras internationella Ă„taganden. MĂ€nniskohandel Ă€r ett globalt problem och staterna kring Östersjön Ă€r alla berörda av problemet pĂ„ ett eller annat sĂ€tt i form av att de Ă€r ursprungs-, transit- och destinationsstater. Prostituerade ses som en riskgrupp som potentiella mĂ€nniskohandelsoffer och det faktum att det finns en efterfrĂ„gan pĂ„ sexuella tjĂ€nster kan öka mĂ€nniskohandeln. Det finns delade meningar om mĂ€nniskohandel och  prostitution har ett samband, dock Ă€r det efterfrĂ„gan pĂ„ sexuella tjĂ€nster som gör att problemet existerar. Sveriges uppfattning Ă€r att det kan finnas ett samband mellan mĂ€nniskohandel och prostitution.

Syfte:Syfte Àr att undersöka hur dagens medieanvÀndares krav pÄ hur myndigheterna informerar har förÀndrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen.FrÄgestÀllningar:Vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen - vilka medier anvÀnder sig allmÀnheten av för att fÄ information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmÀnheten vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen?Teori: Gonzålez-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förÀndrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation pÄ Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkÀt, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjÀnsthandlÀggare pÄ Trafikverket och sedan en jÀmförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets nÀrvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkÀten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhÀlle vill medelanvÀndarna fÄ snabb, enkel och effektiv information. Internet innehÄller sÄ omfattande information att det Àr omöjligt att ta del av allting, dÀrför söker anvÀndarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvÀndarna att fÄ information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.

Syftet med arbetet har varit att analysera hur olika stadsplaneideal direkt eller underförstÄtt framhÀvs i svensk stadsplaneringsdebatt och stadsbyggande samt att undersöka vilka planideal som föresprÄkas. Den svenska stadsplaneringsdebatten har analyserats utifrÄn ett urval av artiklar ifrÄn de tio senaste Ärens nummer av tidsskrifterna Arkitekten, Arkitektur, Plan och Nordisk arkitekturforskning, vilka kan sÀgas utgöra den huvudsakliga arenan för den fackmÀssiga stadsbyggnads- och planeringsdebatten i Sverige. Resultatet av analysen har jÀmförts med tre aktuella och omdebatterade stadsbyggnadsprojekt i syfte att undersöka vilka kopplingar som finns mellan dagens debatt och aktuellt stadsbyggande. Resultatet har Àven jÀmförts och diskuterats utifrÄn den historiska stadsplaneutvecklingen av den svenska staden för att undersöka hur olika stadsplaneideal pÄverkat stadsbyggandet i Sverige under olika tidsperioder samt i vilken utstrÀckning de stadsplaneideal som förekommer i dagens debatt hÀmtar sin inspiration ifrÄn historiska förebilder. UtifrÄn stadsplaneringsdebatten gÄr det att utlÀsa tvÄ inriktningar i dagens stadsplaneideal. Dels den tÀta staden som hÀmtar inspiration ifrÄn den traditionella svenska kvartersstaden och motiveras med att den tÀta staden Àr den mest hÄllbara stadsformen, dels ett sökande efter nya alternativa stadsformer som inte kÀnnetecknas av ett specifikt planeideal men som ser en risk i att föreslÄ en specifik planstruktur framför andra och att ett planideal per automatik skulle vara mer hÄllbart Àn ett annat.

Studien undersöker barntidningen Lyckoslantens visuella representationer, med ett fokus pĂ„ serien Spara och Slösa samt omslagsbilderna. Åren mellan 1939 och 1945 granskas med hĂ€nsyn till det pĂ„gĂ„ende kriget i Europa för att söka synliggöra symboler för kriget. Symbolerna visar sig vara nĂ€stintill obefintliga och bidrar till den idylliserade vĂ€rld som gestaltas. Studiens huvudsakliga syfte Ă€r att diskursanalytiskt ringa in det specifika bildsprĂ„k som anvĂ€nds för att uppmuntra barn till sparsamhet. Genom bildernas uttryck och vidare betydelser diskuteras framtrĂ€dande ideal utifrĂ„n analytiska kategorier som genus, klass och etnicitet. Teman som Ă„terkommer i de bĂ„da bildtyperna och som knyts till en allmĂ€n sparandediskurs Ă€r mode och skönhet, idrott och hĂ€lsa, föreningsliv, flit och arbete, nöjen samt natur.

Det finns flertalet olika studier som beskriver vad som Àr viktigt i relationen mellanbarnmorskan och kvinnan. NÄgot som Äterkommer i studierna Àr vikten avbarnmorskans stöd. Just nu pÄgÄr en nordisk studie dÀr forskarna har som syfte attutarbeta samt validera en modell för barnmorskans vÄrd i samband med barnafödandedÀr stöd och kvinnans perspektiv Àr en utgÄngspunkt. Denna uppsats Àr en delstudie idet projektet. Syftet med denna studie var att beskriva hur barnmorskan ser pÄ sinstödjande roll i samband med förlossningen.

År 2002 uppmĂ€rksammade ungdomspsykiatriska avdelningar barn som i folkmun kom att kallas "de apatiska barnen". Regeringen initierade 2004 en nationell översyn av det vĂ€xande problemet. Syftet för denna uppsats Ă€r dĂ€rmed att beskriva och granska kunskapslĂ€get inom de medicinska, psykologiska och sociala forskningsfĂ€ltet kring apati hos asylsökande barn i ett nationellt och internationellt perspektiv. Syftet Ă€r vidare att analysera hur man kan förstĂ„ den offentliga och mediala diskursen och hur den konstrueras utifrĂ„n ett konflikt- och maktperspektiv. För att synliggöra hur den offentliga och mediala diskursen konstrueras genomförs en kontrovers- och maktanalys.

En person som omfattas av det svenska hÀlso- och sjukvÄrdssystemet kan under vissa förutsÀttningar bli ersatt av det allmÀnna för grÀnsöverskridande vÄrd, det vill sÀga för utgifter för tand- eller sjukvÄrdsbehandlingar som erhÄlls utomlands. Det gÀller frÀmst inom Europa, men Àven för vissa utomeuropeiska lÀnder, de sÄ kallade konventionslÀnderna. Formerna för ersÀttning ser olika ut. Ibland krÀvs att förhandstillstÄnd beviljas för att ersÀttning skall utgÄ. Personen kan bli ersatt före eller efter genomförd behandling och olika regelsystem tillÀmpas nÀr ersÀttningen bestÀms, till exempel förordning (EEG) nr.

Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för hur övergrepp mot Àldre i nÀra relationer kan se ut, skillnader mellan könen och skillnader mellan yngre respektive Àldre, samt att diskutera möjliga ÄtgÀrder inom omrÄdet. Svensk forskning har visat att 16 % av kvinnorna och 13 % av mÀnnen efter sin 65-Ärsdag har utsatts för nÄgon form av övergrepp. Det Àr sÄledes ett viktigt Àmne. Kvalitativ metod och induktiv ansats utgjorde de övergripande metoderna. Med hjÀlp av litteratur och informanters kunskap har problemomrÄdet utforskats.

Who is responsible for youth policy implementation?This thesis attempts to deepen our understanding of Swedish and Nordic youth policy. Youth policy is cross-sectoral and includes all the decisions and measures affecting the conditions of young people. National youth policy therefore concerns young people's life situations in a number of different areas, such as work, housing, education, health, leisure and influence. The purpose of the study is to increase the knowledge of youth policy work the last century by understanding the impact of youth research concerning adults' role in youth policy implementation. A mixed method approach has been applied to the study: interviews, documents and youth theory have been analysed.

Mycket forskning har bedrivits om könslöneskillnader pÄ arbetsmarknaden, sÄ vÀl i Sverige som internationellt. Att kvinnor generellt sett har lÀgre lön Àn mÀn Àr ett vÀlkÀnt faktum och det har framförts en rad teorier till orsaken. Det har dock inte genomförts lika mÄnga studier rörande löneförmÄner och detta har heller inte studerats pÄ ett nordiskt material under senare Är. Resultat ifrÄn nordisk forskning som genomfördes pÄ data frÄn Är 1989 tyder pÄ att könslönegapet riskerar att underskattas om löneförmÄner inte inkluderas i lönemÀtningen. Dock indikerar forskningsresultat frÄn USA snarare att könslöneskillnader överskattas om löneförmÄner ej inkluderas i analysen.

Under det senaste Ärhundradet har medeltemperaturen pÄ jorden stigit mÀrkbart. En förklaring till den globala uppvÀrmningen Àr de ökade utslÀppen av vÀxthusgaser, frÀmst koldioxid, som följer av ökad anvÀndning av kol, olja och naturgas. Hotet om globala klimatförÀndringar synliggjorde behovet av samordning av klimatpolitiken pÄ internationell nivÄ. Ett stort steg mot en global handlingsplan togs 1992 med FN:s konvention om klimatförÀndringar och Kyotoprotokollet 1997. I Kyotoprotokollet har I-lÀnderna och EU förbundit sig att minska sina utslÀpp av vÀxthusgaser jÀmfört med 1990 Ärs nivÄ.