Bakgrund och Problem: I Sverige, liksom i många andra länder ingrep regeringar och myndigheterför att sätta in åtgärder och garantier för att lindra effekten av finanskrisen. Innandess hann det dock få förödande och långtgående konsekvenser för många då det i krisensspår blev fallande börser och ökade priser på olja, gas och bostäder och i synnerhet många iUSA fick gå från hus och hem.Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur den aktuella ekonomiska situationen för de fyrastörsta svenska bankerna ser ut i dag. Undersökningen ämnar undersöka hur de fyra störstasvenska bankerna påverkats av nyckeltal. Studien avser även att studera hur avkastningskravetpå lån ser ut. Undersökningen kommer att belysa effekter och resonera kring den övergripandeforskningsfrågan och de två frågeställningarna som nämnts ovan.Avgränsningar: Uppsatsen handlar om de fyra största svenska bankerna, Handelsbanken,Nordea, SEB och Swedbank.

Bakgrund: Stora förändringar har skett under de senaste årtiondena kännetecknas till följd av att både internationella handeln samt behovet av att hitta nya marknader för kapitalanskaffning ökat. Ökningen av användandet av finansiella instrument och ökade transaktioner över länders gränser har vållat problem, både för redovisningskonsulter i företag och för revisorer, som inte är möjliga att lösa med nationella redovisningsrekommendationer. Med utgångsläge i att marknaderna upplever stora förändringar är ett av de mest omdiskuterade ämnena på redovisningsområden behovet av gemensamma regler. Företag investerar över gränser och utvecklingen går mot en alltmer global och internationell marknad, vilket ställer nya krav på enhetliga internationella regler utformas så att samtliga nationer kan tillämpa dem i sin redovisning. Problem: I november 2004 godkände EG-kommissionen genom en förordning IAS 39 (reviderad i december 2003 och mars 2004).

Bakgrund och problem: Under hösten 2008 drabbades världen av en finanskris. Sveriges banker hade vid denna studies början klarat sig relativt bra jämfört med banker i andra länder. Senast Sverige utsattes för en bankkris var i början av 1990-talet. Den gången hade landets banker stora problem och staten var tvungen att ingripa i flera banker. Med detta som utgångspunkt såg vi ett intresse i att jämföra de båda kriserna utifrån ett antal nyckeltal.

Efter drygt två års arbete sjösattes det nya teknikprogrammet för gymnasieskolan i juli år 2000. Programmål, kursplaner och kursmål hade tagits fram och en av de nya kurser som introducerades i samband med programmets lansering, var TEU 1207 Teknik, människa, samhälle (TMS). Kursen har sitt ursprung i den gamla kursen Teknologi A, som fram till dess bland annat hade getts på det naturvetenskapliga programmet. Teknologi A hade ett ganska stort mått av kontextuella moment, men TMS visade sig vara helt kontextuellt. Innehållet fokuserade också på processer istället för på produkt och material.

Under de senaste åren har det i media spekulerats om en eventuell bubbla på den globala bostadsmarknaden. Den internationella finanskrisen blev slutet på en stadig bostadsprisutveckling i många länder. Under 2010 låg bostadspriserna på högre nivåer än innan finanskrisen och det har spekulerats att priserna kan komma att falla i betydande mängd. Frisell och Yazdi har kommit fram till att prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden i stor utsträckning kan förklaras av två verkliga faktorer, högre disponibla inkomster och strukturellt lägre reala bolåneräntor.Vi har i denna uppsats studerat olika aktörers syn på prisutvecklingen av bostadsrättsmarknaden i Göteborgs innerstad i april/maj 2011, utifrån olika övergripande ekonomiska aspekter. Marknaden undersöks ur tre olika perspektiv, långivare, låntagare och en mäklare.

Pensionen består av den allmänna pensionen, tjänstepensionen och i många fall ett privat pensionssparande. Den allmänna pensionen utgör den absolut största delen av den totala pensionen och innehåller premiepensionen och inkomstpensionen. Premiepensionen är den del i den allmänna pensionen, det vill säga den som alla tar del i, som man kan påverka själv med aktiva val. Premiepensionen är det som behandlas och analyseras utifrån de 5 största aktörerna, staten, Nordea, SEB, Svenska Handelsbanken och Swedbank, i denna uppsats.Det pensionsanknutna sparandet utgör en allt större del av det sammanlagda fondsparandet i Sverige. Pensionssparandets del i fondförmögenheten har ökat från cirka 25 % år 2000 till cirka 50 % år 2010.

Bakgrund och problem: IAS 19 genomgår en ny förändring då en av redovisningsmetoderna för aktuariella vinster och förluster avskaffas. Korridormetoden, som fungerar som en utjämningsmekanism är den mest frekvent tillämpade metoden av stora börsnoterade bolag i Sverige. Avskaffningen av metoden väntas få effekter på dessa företags finansiella ställning då företag 2013 kommer tvingas ta fram sina oredovisade aktuariella förluster och redovisa dessa i sin helhet.Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera berörda aktörers uppfattning om nya IAS 19 som träder i kraft 2013 samt vilken påverkan den förväntas ha på börsnoterade företag som idag tillämpar korridormetoden.Metod: Genom intervjuer inhämtade vi material av kvalitativ natur. Data av denna karaktär är bäst lämpad för vår studie då vi vill undersöka inställningar till en förändring som ännu inte har trätt i kraft och som kommer beröra företags finansiella rapportering.Resultat och slutsats: Kritiken från två av de tillfrågade gällande korridormetoden rör inte den utjämningsmekanism som finns, utan snarare att metoden inte har genomfört sitt syfte som man upptäckt på senare år.  Detta har i sin tur lett till att företag samlat på sig stora aktuariella förluster i samband med sina pensionsåtaganden.Då IAS 19 har krävt flera omarbetningar och den senaste modifieringen av standarden kan ses som en tillfällig lösning tills att man kommer fram till en metod som speglar skulden på ett mer korrekt sätt. Borttagandet av korridormetoden har enligt respondenterna fler fördelar än nackdelar vilket för pensionsredovisningen vidare i utvecklingen.

Bakgrund och problem: De fyra största bankerna i Sverige; SEB, Handelsbanken,Swedbank och Nordea, har under de senaste tio åren vuxit med över 100 procent. Derassammanlagda tillgångsmassa uppgick i slutet av 2011 till ungefär 13 000 miljarder kronor,vilket motsvarar 375 procent av Sveriges BNP. Innan finanskrisen 2007 stod kapitalet i fokusför bankverksamhetens risker och likviditetsrisken var sparsamt nämnda i bådemyndigheternas uttalanden och bankernas årsredovisningar. Tillgången till finansiering var sågott som obegränsad och regleringarna få. Under finanskrisen fick många banker problemmed sin likviditet, vilket resulterade i en debatt om likviditetsriskerna och snart också ett nyttregelverk så kallat Basel III.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de svenska storbankernas växandebalansomslutningar har påverkat deras likviditetsrisk samt den finansiella stabiliteten iSverige.

SammanfattningSverige är idag ett av få länder inom Europa som fortfarande tillämpar en lagstadgad revision för små- och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning med justitierådets Bo Svensson och Skatteverkets expert Urban Bjergert för att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten.Majoriteten av små- och medelstora företags finansiering sker idag genom lån i bank. De fyra storbankerna Handelsbanken, Nordeà, SEB samt Swedbank står idag för en klar majoritet av det utlånade kapitalet till allmänheten och således indirekt också till svenska företag och aktiebolag. Den viktigaste aspekten att ta hänsyn till gällande kreditgivning är att enligt teorin att bestämma företags framtida återbetalningsförmåga.

Standarden IAS 19, ersättningar till antällda, infördes den 1 januari 2005. Standarden behandlar fyra olika områden, ett av dem är ersättning efter avslutad anställning i form av pensioner. En förmånsbestämd pensionsplan innebär att en anställd vid pensionsavgång får en garanterad förmån. För att företaget på ett tillförlitligt sätt ska redovisa denna framtida skuld, måste de uppskatta ett antal olika aktuariella antaganden. Svårigheterna med dessa uppskattningar och vårt intresse för pensionsredovisning, mynnade ut i denna uppsats problemformulering: Hur sker och uppfattas arbetet med de aktuariella antagandena? Syftet är att genom en enkätstudie med företag på Stockholmsbörsen och telefonintervjuer med aktuarier kartlägga hur arbetet med de aktuariella antagandena ser ut och även skapa oss en uppfattning om hur respondenterna bedömer den nya standarden jämfört med tidigare praxis och norm.Vi vill tolka och försöka förstå hur arbetet kan se ut hos de personer som arbetar med de aktuariella antagandena.

Standarden IAS 19, ersättningar till antällda, infördes den 1 januari 2005. Standarden behandlar fyra olika områden, ett av dem är ersättning efter avslutad anställning i form av pensioner. En förmånsbestämd pensionsplan innebär att en anställd vid pensionsavgång får en garanterad förmån. För att företaget på ett tillförlitligt sätt ska redovisa denna framtida skuld, måste de uppskatta ett antal olika aktuariella antaganden. Svårigheterna med dessa uppskattningar och vårt intresse för pensionsredovisning, mynnade ut i denna uppsats problemformulering: Hur sker och uppfattas arbetet med de aktuariella antagandena? Syftet är att genom en enkätstudie med företag på Stockholmsbörsen och telefonintervjuer med aktuarier kartlägga hur arbetet med de aktuariella antagandena ser ut och även skapa oss en uppfattning om hur respondenterna bedömer den nya standarden jämfört med tidigare praxis och norm.Vi vill tolka och försöka förstå hur arbetet kan se ut hos de personer som arbetar med de aktuariella antagandena.

Att ha en fungerande kommunikation mellan kund och bolag är viktigt för att en verksamhet ska kunna fungera. Genom kommunikation byggs även lojalitet där kunderna återkommer i framtiden och blir därigenom mer lönsamma för ett bolag. De förändringar inom IT som ägt rum i samhället har förändrat den kommunikation som finns mellan kund och bolag, inte minst inom banksektorn där kunder numera kan utföra nästintill alla ärenden online. Då den personliga relationen mellan personal och kund minskar är det svårt att upprätthålla nivån av lojala kunder. De flesta större aktörer inom bank- och försäkringsbranschen har, för att skapa lojala kunder, i olika utsträckning infört så kallade helkundskoncept där målet är att få en kund att samla alla sina tjänster i samma bolag.De två övergripande frågorna som behandlas i denna uppsats är dels hur arbetet med helkundskoncept har förändrats i och med ökat IT-användande och dels om helkundskonceptet kan bidra till att öka kundernas lojalitet gentemot det undersökta bolaget och dess varumärke.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den ökade användandet av IT påverkat det valda företaget samt hur arbete med helkundskonceptet utvecklats över tid och vad det har inneburit för såväl kunder som företag.Den teoretiska bakgrunden behandlar ämnen som varumärkens funktioner, marknads- och kundkommunikation, återkoppling från kunder samt lojalitetsbegreppet.

På grund av bankernas roll i 2008 års finanskris har förtroendet för banker sjunkit världen över. För att stabilisera situationen så har den internationella bankregleringsorganisationen, Baselkommittén, börjat arbeta fram regler för bankerna att förhålla sig till. Däribland ett högre kapitalkrav. Något som garderar bankerna mot framtida kriser men som även ökar kostnaderna för bankerna. I förebyggande syfte för detta högre kapitalkrav har de fem intervjuade bankerna som består av Sveriges fyra storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, samt den helt statligt ägda banken SBAB genomfört begränsningar i sin verksamhet.

Bakgrund och problem: I ett historiskt perspektiv har den kommunala redovisningenpräglats av frivillighet. Flertalet kommuner har emellertid uppvisat svårigheter att anpassa sinverksamhet till sina ekonomiska ramar varför synsättet på den kommunala redovisningenförändrades till att gå emot att bli mer reglerad. Bland annat så infördes balanskravet, vilketkoncist innebär att kommuner inte får uppvisa underskott, och som trädde i kraft från och medräkenskapsåret 2000. Samtidigt som balanskravet infördes bestämdes också att kommunernaspensionsskulder skulle redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Detta innebar attpensionsskulder intjänade före år 1998 inte längre var jämförbara med övriga skulder utanskulle istället behandlas som en ansvarsförbindelse.

Bakgrund: Under 2007-2009 drabbades världen av en allvarlig finanskris som utvecklade sigtill en realekonomisk kris. Orsakerna är inte helt klarlagda, men många anser att krisenbörjade på den amerikanska bostadsmarknaden för att sedan spridas vidare i världen pga. avvår tids finansiella integration. De flesta regeringar och centralbanker i världen hänfördebland annat krisen till alltför högt risktagande i kombination med oansvariga och vidlyftigaersättningssystem i den finansiella sektorn. En tydlig åtgärd för att i framtiden motverkaliknande kriser var att G20 och EU-kommissionen upprättade nya regelverk förersättningssystem i finansiella företag.