Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Mellanösterns historia förmedlas i läromedel för historieundervisning. Vi har även undersökt om och i så fall hur lärarna arbetar med elevernas bakgrund i historieundervisningen, samt vilken historia som eleverna själva tycker är viktig. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning riktad till eleverna i två klasser i årskurs 7 på Rosengårdskolan i Malmö och till två klasser i årskurs 3 på Latinskolan i Malmö, men även på två olika kvalitativa undersökningar. Den första kvalitativa undersökningen består av intervjuer med två yrkesverksamma lärare, varav en erfaren historielärare på Latinskolan i Malmö och en relativt nyutexaminerad SO-högstadielärare på Rosengårdskolan i Malmö. Den andra kvalitativa undersökningen är en läromedelsanalys med utgångspunkt från läromedel för högstadiet och gymnasiet. Huvudresultatet av vårt arbete är: 1. Att man inte nämner speciellt mycket om Mellanösterns historia i läromedel för historieundervisning och att denna historia skildras oftast som en egen historia och inte som en del av Västerlandets historia. 2. Att elever tycker att USA:s historia är viktigast att ta upp i historieundervisningen 3. Att lärare i mån av tid försöker att arbeta med elevernas etniska historiebakgrund.

Syftet med examensarbetet var att slutresultatet skulle utmynna i en lärobok. Boken heter Bokstavens historia och grundläggande typografi och är tänkt i första hand för gymnasieelever som har en inriktning mot n´medie-ämnenoch speciellt de som har grafisk kommunikation. Boken består av två huvudteman. Den första delen behandlar den västerländska bokstavens historia och i den andra tar jag upp grundläggande typografi. För att sammanställa boken så har jag gjortlitteraturstudier för att få mer kunskap om bokstävernas historia och typografi.

Syftet med detta arbete är att ge en bild av ungdomars förväntningar på historieämnet när de börjar gymnasiet samt av deras intresse för historia. Vidare undersöks hur intresse och förväntningar skiljer sig från varandra och hur skillnader och likheter gestaltar sig mellan olika grupper (genus och etnicitet). Med hjälp av en enkätundersökning och med historiemedvetandebegreppet som teoretisk ram analyseras elevernas syn på historia överhuvudtaget samt som skolämne. Arbetet har också ett inslag av tentativ teoriutveckling angående begreppet historiekultur och dess förhållande till historiemedvetande. Resultaten pekar i mångt och mycket i samma riktning som tidigare forskning. Eleverna i undersökningen är intresserade av historia, särskilt politisk historia. I undersökningen förefaller en stor del av eleverna vara av den uppfattningen att just politisk historia är synonymt med historia i allmänhet.

Genom min uppsats vill jag svara på frågan huruvida lokalhistoria går att integrera med grundkursen Historia A utan att detta extra stoff ska urholka kursen, eller störa dess kronologi. Jag vill visa att detta kan åstadkommas genom noggrann planering och med reflexioner över hur jag som lärare kan disponera de antal timmar som tilldelats Historia A. Jag vill visa på betydelsen av att global, nationell, regional och lokal historia samverkar i undervisningen och hur de olika områdena förstärker varandra, samt visa att lokalhistoria kan vara ett utmärkt redskap för att göra historieundervisningen levande för eleverna. Slutligen vill jag också visa de många fördelarna med att arbeta efter den struktur jag i uppsatsen rekommenderar att använda till kursen Historia A..

"1900-talets sista decennium har gått i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fått uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans värld har ämnet fått stå tillbaka för andra ämnen, vilket 2007 kommer att ändras. Historia införs som ett kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kärnämne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med ämnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som ämnet förmedlar.

Denna uppsats behandlar innehållet i den svenska gymnasieskolans historieundervisning. Den undersöker huruvida skolan lyckas med att ge eleverna en kulturellt mångfacetterad kunskap i historia som kan ge eleverna en god grund för förståelse av deras medmänniskor. Vidare vill den utreda hur världens olika kulturer representeras och presenteras i undervisning och läroböcker. Till grund för resultaten som presenteras i uppsatsen ligger en enkätundersökning med 100 informanter, 20 intervjuer och en undersökning av två av de största läroböckerna för historia på gymnasiet. Dessa undersökningar kunde belägga att icke-västerländsk historia nedprioriteras hårt både i klassrummen och i läroböckerna.

Syfte med detta arbete är att se vilken sorts kunskap tonåringar från ex Jugoslavien har om hemlandets historia då de växer upp i Sverige och hur deras identitetsskapande påverkas av det. Syftet är också att få en bild av hur historia skrivs i de länder som bildades ur ex Jugoslavien och vilken historiekultur som det skapas. Historiebruket och historiemedvetande som skapas i de undersökta läromedlen har en direkt koppling till makthavarnas ideologi. Ungdomarna som intervjuades är medvetna om sin dubbla identitet. Däremot påverkas de inte av den historiekulturen som existerar i deras hemländer..

Huvudsyftet med detta arbete var att redogöra för de bakomliggande orsakerna och motiveringarna till att Historia, från och med höstterminen år 2007, blir ett kärnämne på gymnasienivå. De underordnade syftena var vidare att undersöka elevers inställning dels till ämnet historia samt till det faktum att historia skall bli kärnämne på gymnasiet. Detta gjordes genom en enkätundersökning. Även lärares syn på historia som kärnämne undersöktes och analyserades utifrån ett antal intervjuer. De metoder som användes i arbetet var litteraturstudier, kvantitativa enkätundersökningar, kvalitativa intervjuer samt komparation.

Denna uppsats undersöker elever och lärares syn på elevinflytande i Historia A, och syftet är att se om det finns några skillnader grupperna emellan och om dessa skillnader kan förklaras ur ett maktperspektiv. En enkätundersökning delades ut bland gymnasieelever som läser Historia A samtidigt som en gruppintervju gjordes med elevernas lärare. Resultatet av dessa undersökningar visade att majoriteten av eleverna i många fall önskar ett ökat inflytande, medan deras lärare är mer splittrade i frågan. I analysen dras slutsatsen att makt i olika former kan spela en stor betydelse för elevernas inflytande över deras egen utbildning..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisningen i lokalhistoria genomförs på låg- och mellanstadiet. Valet av låg- och mellanstadiet gjordes därför att i kursplanen, i historia, finns en måluppfyllelse för år fem som innebär att eleverna skall känna till sin hembygd samt hur den har format kulturarvet.Metoden som använts är enkätundersökning och intervjuer. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är: historiemedvetande, identitetsbildning, historia ? en kritisk process samt historia ? möte med det mångkulturella. Samtliga utgångspunkter finns med i kursplanen i historia på något sätt.

Undersökningens syfte har varit att utveckla och pröva en metod som vi valt att kalla Att dansa historia. Hur ämnet historia kan undervisas med dans som metod. Därmed vill vi skapa kunskap om hur en sådan undervisning med hjälp av dans kan se ut.Undersökningen har utförts i två delar. Den första delen med nämnd metod Att dansa historia, det vill säga dansade historialektioner. Andra delen var en intervjustudie där kunskapsutveckling genom metoden diskuterades med elever och lärare.

Målet med vårt arbete är att undersöka hur föräldrarna kan se på historieundervisningen och vad som tas upp där. Vi vill också ta reda på föräldrarnas relation till historia och hur den används i hemmet. Vi har valt att använda oss av enkätundersökningen som vi skickade ut till föräldrar vars barn går i årskurs 4 på två olika skolor. Sedan har vi också intervjuat klasslärarna för att diskutera de svaren vi har fått och historieundervisningen. Vi kommer att ge exempel på vad föräldrarna har svarat och göra en liten jämförelse mellan klasserna.

Uppsatsen syftar till att ta reda på om undervisningen i historia och bild blir bättre med ämnesintegration.

Vi har genomfört en undersökning av det gemensamma slutprovet efter kursen Historia A, vilket genomfördes på Bergagymnasiet i Eslöv våren 2000. Genom att med enkäter ta reda på elevernas synpunkter och genom intervjuer inhämta lärarnas åsikter har vi sökt ge en beskrivning av hur man arbetat och varför man valt detta tillvägagångssätt. I vår diskussion har vi också kommit in på hur framtida gemensamma prov kan bli på Bergagymnasiet. Vi har också vidgat perspektivet till att resonera kring möjligheterna för liknande prov där flera gymnasieskolor samarbetar och vilka tänkbara följder detta kan få för historieundervisning, läromedelsutgivning och den historiedidaktiska debatten. Kort har vi också berört möjligheterna för nationella prov i historia..

Syftet med detta arbete är att undersöka till vilken grad läroboksserien Levande Historia, för högstadiet, följer läroplanerna, från 1994 till 2011, och hur mycket av författarnas egna världsbilder och den historieskrivartradition som finns påverkar böckernas innehåll. Vi blir alla påverkade av den tid vi lever i eller växte upp under och hur detta påverkar författarnas sätt att skriva är av intresse, då det i sin tur kommer att påverka generationer av lärare och elever. Vi har även nyligen fått en kursplan med nya idéer om vad som ska läras ut. Genom att undersöka tre generationer av Levande Historia-serien har det visat sig att det finns genomgående teman, vad gäller hur historiska händelser och fenomen beskrivs. Dessa tankar kan knytas till idén om ett gemensamt europeiskt kulturarv, samt hur det är den europeiska synvinkeln som dominerar i berättandet.