NorFor is a cooperative project between the consulting organisations owned by the farmers in the Nordic countries ? Sweden, Norway, Denmark and Iceland. The project started in 2001 and the outcome, the system for ration calculation NorFor Plan and the model for evaluating the ration NorFor Evaluation, was completed in 2006. Along with NorFor Plan economical optimization are available and according to literature, the optimization will generate a 2 öre lower feed cost per kg milk, and thereby improve the profit for the farmer. The use of NorFor Plan in Sweden for feed optimization during spring 2008 has been very small. In this study eight herds in the middle of Sweden fed half the herd according to the classical system used in Sweden and the other half according to NorFor Plan system.

For the company to work well, it is necessary with a good economy, a high qualitative production and a well working system concerning the environment: the whole cycle on the farm needs to be working. At the same time, debaters about the environmental impacts are also requiring higher demands for the dairy farmers and therefore also the management programs. Management programs for feed evaluation calculations have been more developed over the years. Big amounts have been invested in the new feeding system with NorFor, but no one seems to have asked the dairy farmers what they themselves want to spend their money on, and what they need help with. For the dairy farmers it is necessary that the whole company is controlled in the right way, and much more than just feed evaluation is included in this.

För beräkning av foderstater till mjölkkor används idag det så kallade AAT/PBV-systemet. Detta kommer inom kort att ersättas av ett nordiskt fodervärderingssystem, NorFor. Den del i NorFor som behandlar foderstater kallas NorFor Plan. Stora skillnader mellan systemen är till exempel att AAT/PBV-systemet ger varje fodermedel ett konstant energi- och proteinvärde men i NorFor-systemet varierar detta efter foderstatens storlek och sammansättning. NorFor tar hänsyn till fler kemiska fraktioner i fodermedlen, fodrets nedbrytning och passagen genom djuret.

Mjölkavkastningen hos korna har under lång tid legat högre i Halland än i Skåne. Enligt en historisk undersökning som genomfördes i studien har halländska kor haft högre avkastningsnivå de senaste 15 åren. Syftet med studien var att undersöka om det finns några regionala skillnader och förklaringar till varför Hallands mjölkföretagare har en högre mjölkproduktion än Skånes mjölkföretagare. Besättningar ifrån Svensk Mjölks kokontrollregister valdes ut slumpmässigt i Skåne och Halland för intervjuer baserat på ett frågeformulär och beräkning av endagars foderstatskontroll i fodervärderingsprogrammet NorFor. Dessutom skickades ett frågeformulär ut till de lokala husdjursföreningarna, Skånesemin och Växa för att jämföra deras arbetssätt.

The choice of harvest date for leys is one of the most important factors affecting the size and quality of the harvest. An early harvest gives a high nutritive value while a late harvest gives larger quantity. Today?s aim to produce high nutritive leys gives early harvest dates both in primary growth and regrowth in northern part of Sweden. The consequence is a growth in the autumn, a "third harvest".The aim of this master thesis was to study the effects of different harvesting systems and their effect on size, feed quality, wintering and economy for conditions in the northern part of Sweden.

The choice of harvest date for leys is one of the most important factors affecting the size and quality of the harvest. An early harvest gives a high nutritive value while a late harvest gives larger quantity. Today?s aim to produce high nutritive leys gives early harvest dates both in primary growth and regrowth in northern part of Sweden. The consequence is a growth in the autumn, a "third harvest".The aim of this master thesis was to study the effects of different harvesting systems and their effect on size, feed quality, wintering and economy for conditions in the northern part of Sweden.

Today, our cows experience a harder pressure to achieve higher milk yield. To manage this challenge the animal needs first class feeding and treatment. An important aspect of the feeding is to fulfil the need from the cows of especially fiber; and fiber with a sufficient proportion of long particles. Both too much and too little fiber is bad for the wellbeing of the cow, and she might get diseases like acidosis. Many models for feed management have been developed to secure that the animal gets enough of e.g. fiber with a sufficient proportion of long particles.

Inom den ekologiska mjölkproduktionen finns det krav på att hälften av fodret ska komma från den egna gården. En hög självförsörjning av foder ger i många fall även en bättre ekonomi. I Sverige ökar den ekologiska produktionen medan trenden är att självförsörjningsgraden av foder på gårdarna minskar. För att täcka behovet köps importerade fodermedel in, främst proteinfoder innehållande ekologiska sojabönor. Anledningen till importen är att den högmjölkande kon kräver mycket vomstabilt protein, vilket många av de hemmaproducerade proteinfodermedlen har en mindre andel av jämfört med sojabönan. Syftet med arbetet har varit att finna foderstater med hög andel hemmaproducerat foder som klarar att näringsförsörja den högavkastande kon. Målet har varit att jämföra olika foderstater för att finna den optimala foderstaten. Fokus har legat på proteinförsörjningen hos gårdar med hög självförsörjning. En ekologisk mjölkko måste ha ett grovfoderintag på minst 60 %.

Eftersom vi i Sverige har svårt att näringsförsörja våra kor med inhemskt odlat protein är det intressant att utnyttja råproteinet i vallfodret så effektivt som möjligt. Denna litteraturstudie gör vi för att påvisa möjligheten för lantbrukare att påverka kons utnyttjande av proteinet i vallfodret. Det Nordiska fodervärderingssystemet NorFor delar in fodret i åtta fraktioner, vilka sedan delas upp i olika underfraktioner. De åtta olika fraktionerna är; aska, NDF, stärkelse, socker, råfett, råprotein, fermentationsprodukter och restfraktioner. Många av dessa fraktioner används av de mikroorganismer (mikrober) som lever i vommen på idisslare, så att de kan föröka sig. Mikroberna förs kontinuerligt ut från vommen och vidare genom matsmältningskanalen, för att brytas ned och komma kon tillgodo som aminosyror absorberade i tunntarmen (AAT).

Distillers? grain is a by-product of ethanol production. Corn, wheat and barley are the grains that are generally used in the distillery process. Distillers? grain is rich in protein and phosphorus.

I denna fältstudie har vi gjort en undersökning av hur foderfraktioner i foderstaten till mjölkkor förhåller sig till sju olika parametrar; mjölkavkastning, fett- och proteinhalt, sjukdomsfrekvens, hull, gödsel och sortering. I studien har vi besökt 15 gårdar. På dessa gårdar har vi separerat foder i olika fraktioner, hullbedömt kor, bedömt gödselkonsistens och intervjuat bönderna om deras produktion för att bilda oss en uppfattning om hur foderfraktionerna påverkar våra sju hypoteser. Våra sju hypoteser var: 1. Partikelstorlek påverkar gödselkonsistensen. Större andel små partiklar ger lösare gödsel. 2.