Sök:

Sökresultat:

1163 Uppsatser om Nivćindelade klasser - Sida 46 av 78

"Jag vet detta men kan inte förklara" : En studie av gymnasieelevers förmÄga att kommunicera  innebörden av grundlÀggande matematiska begrepp

I skolans styrdokument stÄr det tydligt att eleverna ska utveckla sin förmÄga att kommunicera matematik samt anvÀnda lÀmpliga och korrekta begrepp. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om gymnasieskolans elever har förstÄelse gÀllande matematiska grundbegrepp med avseende pÄ kommunikativ och funktionell förstÄelse samt se om det finns nÄgra skillnader mellan dessa. Med kommunikativ förstÄelse menas om eleverna kan förklara begrepp med egna ord och/eller med hjÀlp av figurer. Med funktionell förstÄelse menas om eleverna kan lösa uppgifter dÀr olika begrepp stÄr i fokus. För att undersöka detta valdes nio olika klasser ut och de fick vid olika tillfÀllen genomföra tvÄ prov som testade 12 grundlÀggande begrepp. PÄ det första provet skulle eleverna med egna ord eller figurer förklara de 12 begreppen.

Textkvaliteter: en jÀmförelse mellan texter skrivna av en
ASL klass och texter skrivna av en traditionell klass

Syftet Àr att beskriva och jÀmföra kvalitéer i texter producerade av elever i skolÄr 3 som undervisas efter traditionell lÀs- och skrivinlÀrning samt elever som undervisas efter metoden att skriva sig till lÀsning (ASL). Bakgrunden Àr till stor del uppbyggd kring olika aspekter av lÀs- och skrivinlÀrning och nÀrliggande teorier kring de valda inlÀrningsmetoderna. Metoden som vi anvÀnde oss av för att finna dessa kvalitéer var textanalyser. Vi samlade in 48 stycken texter frÄn tvÄ olika klasser med tvÄ olika undervisningsmetoder, ASL och traditionell undervisning. Resultatet vi kom fram till var att de fanns en stor variation i texterna.

Möte med skönlitteratur

Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka om, och pÄ vilket sÀtt skönlitteratur anvÀnds sprÄkutvecklande för andrasprÄkselever. VÄr utgÄngspunkt har varit att de elever som lÀser skönlitteratur skulle ha en bÀttre sprÄkutveckling Àn de som inte gjorde det. Studien har genomförts pÄ en mÄngkulturell skola i södra Sverige. VÄr primÀra uppgift har varit att kartlÀgga hur lÀrare arbetar med skönlitteratur pÄ just denna mÄngkulturella skola i södra Sverige. En stor del i arbetet har ocksÄ varit att intervjua eleverna om hur de tycker att skönlitteratur har pÄverkat deras sprÄkutveckling.

Integrering och delaktighet : GrundsÀrskoleelevers uppfattningar

Det finns en hel del forskat kring integrering, fast de flesta forskare har utgÄtt ifrÄn lÀrare, rektorer och lednings syn pÄ integrering. Jag valde dÀrför att göra min undersökning utifrÄn elevernas sÀtt att se pÄ integrering. Det övergripande syftet med min studie var att fÄ kunskap om grundsÀrskoleelevernas syn pÄ integrering samt uppfattningen av delaktighet i grundskolans klasser pÄ högstadiet. Undersökningen har innefattat tre elevintervjuer dÀr jag har satt elevernas perspektiv i fokus. Hur vida de upplever sig delaktiga eller ej Àr av varierande grad.

Dagvattenhantering i gatumiljöer : ett gestaltningsförslag över JohannesbÀcksgatan i Uppsala

StÀdernas gator har lÀnge utformats utifrÄn bilisternas behov. Men tiderna har Àndrats och idag Àr det allt vanligare att gatumiljöer utformas för att frÀmja cyklister och fotgÀngare. Det beror delvis pÄ vÄr strÀvan efter ett hÄllbart samhÀlle. I detta examensarbete kombineras tvÄ aspekter som bidrar till ett hÄllbart samhÀlle: hÄllbar dagvattenhantering i gatumiljöer och goda fotgÀngarmiljöer. Syftet Àr dels att undersöka hur hÄllbar dagvattenhantering kan anvÀndas för att utforma en gata som Àr inbjudande för fotgÀngare och dels att undersöka hur dagvattnets estetiska egenskaper kan lyftas fram pÄ ett hÄllbart sÀtt lÀngs en gata.

JÀmstÀlldhet i skolan : En studie om hur jÀmstÀlldhet upplevs i klassrummet ur ett lÀrar- och elev perspektiv.

AbstractForskning visar att dagens skola inte Àr jÀmstÀlld. LÀrarna ska motverka traditionella könsmönster och medvetet frÀmja kvinnors och mÀns lika rÀttigheter. Pojkar och flickor ska fÄ samma möjligheter och förutsÀttningar i skolan. I denna studie undersöks dÀrför hur lÀrare och elever upplever jÀmstÀlldhet i klassrummet. Fenomenografi bygger pÄ hur mÀnniskor uppfattar olika situationer eftersom mÀnniskor erfar vÀrlden olika, dÀrav belyses denna studie utifrÄn en fenomenografisk forskningsansats.

Sverige vs Danmark : En jÀmförelse av lÀsundervisningen i Ärskurs ett pÄ bÄda sidor av sundet

Uppsatsen Àr en komparativ studie om lÀsundervisningen i tvÄ klasser i Sverige och Danmark. Den danska lÀroplanen, FÊlles MÄl, 2009, har tydligare riktlinjer angÄende lÀsning, vilken vi har jÀmfört med den svenska lÀroplanen, Lgr11. TvÄ rapporter om elevers lÀskunnighet sammanfattas i uppsatsen. Delar av rapporterna har lyfts dÄ vi anser att dessa Àr betydelsefulla för elevers lÀsning. Till exempel har vi redogjort för betydelsen av olika lÀsmaterial och individuell lÀsning.

Elevers hÀlsosituation och reflektioner kring hÀlsa : En studie som belyser elevernas fysiska levnadsvanor

SammanfattningSyftet med undersökningen var att kartlÀgga elevernas fysiska levnadsvanor (kost, fysisk aktivitet och sömn) Àven fÄ svar pÄ varifrÄn de har fÄtt sina kunskaper om hÀlsa. Undersökningen Àgde rum i en mellanstor stad i Sverige. I studien deltog tvÄ skolor med tvÄ klasser vardera i Ärskurs fem, det var totalt 100 deltagare som genomförde en enkÀt. Tre deltagare genomförde en intervju. Jag valde att anvÀnda mig av enkÀt som metod och genomförde den i tvÄ olika skolor.

HÄllbarhetsrevosion : Hur pÄverkas revisionsbyrÄerna?

Titel: HÄllbarhetsrevision ? hur pÄverkas revisionsbyrÄerna?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Angelina Dahlström, Alexander EkqvistHandledare: Arne FagerströmDatum: 2013 ? januariSyfte: Företag behöver idag visa allmÀnheten att de arbetar med hÄllbarhetsfrÄgor och denna information behöver ocksÄ oberoende granskas. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur en förÀndrad efterfrÄgan av information frÄn intressenter har förÀndrat revisorns arbetsuppgifter och revisionsbyrÄernas utbud av tjÀnster, samt hur revisionsbyrÄerna ser pÄ den framtida utvecklingen av revisions roll och deras erbjudna tjÀnster.? Har revisorns roll förÀndrats i samband med uppkomsten av hÄllbarhetsrevision?? Hur hanterar revisorerna och revisionsbyrÄerna den nya efterfrÄgan av hÄllbarhetsrevision?? Hur ser revisonsbyrÄerna pÄ den framtida utvecklingen inom hÄllbarhetsrevision?Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn ett företagsekonomiskt perspektiv. All empirisk data har samlats in genom kvalitativ metodik.

Riskindex : Ett sÀtt att underlÀtta tillsynsplanering

Varje Är gör rÀddningstjÀnsten ett flertal tillsyner pÄ olika objekt runt om i kommunen och i dagslÀget bestÀmmer rÀddningstjÀnsten i LuleÄ varje Är vilka objekt som ska fÄ ett platsbesök kommande Är. Detta vill de Àndra pÄ, eftersom de vill kunna planera nÄgra Är framÄt i tiden. Syftet med denna rapport Àr att lÀgga grunden för ett bra, anvÀndbart och anvÀndarvÀnligt system dÀr det ska framgÄ hur ofta objekten behöver tillsyn, jÀmföra olika objekt och premiera de aktörer som sköter sitt eget skydd. En viktig del i arbetet Àr att alla objekt ska bedömas efter samma parametrar sÄ att riskindexsystemet blir rÀttvisande.För att fÄ fram ett system och relevanta parametrar gjordes en litteraturundersökning, telefonintervjuer hölls med personal pÄ olika tillsynsmyndigheter och en enkÀt sammanstÀlldes och skickades ut till rÀddningstjÀnster runt om i Sverige. Av telefonintervjuerna framkom att Södertörns brandförsvarsförbunds arbetssÀtt var anvÀndbart, dÄ de anvÀnde sig av en riskmatris för att bestÀmma tidsintervallen pÄ de objekten som genomgÄr tillsyn.EnkÀten som skickades ut bestod av tvÄ delar, i den första delen fick de Ätta fall dÀr de svarande skulle ange nÀr nÀsta tillsyn pÄ objektet borde ske.

Furnie Tools - Arbetsverktyg för hantering av data pÄ Horreds Möbel AB

I denna rapport beskrivs utvecklingen av ett program och en databas för hantering av datatĂ€nkt att anvĂ€ndas pĂ„ ett möbelföretag, Horreds Möbel AB. Med en kravspecifikation somutgĂ„ngspunkt och med hjĂ€lp av ett utvecklingsverktyg, UML (Unified Modeling Language)har en mall för programmets utseende arbetats fram. Ur denna mall formas de funktionerprogrammet behöver och hur de rent teoretiskt ser ut. Även vilka objekt, klasser och andraviktiga komponenter som programmet kommer att ha, formas pĂ„ samma sĂ€tt.Med hjĂ€lp av tvĂ„ program, MS SQL 2000 och JBuilder2005, och det UML genererat, har endatabas och ett program formats. Dessa kommunicerar med varandra för att hantera data förolika syften.

LÀrares förhÄllningssÀtt - eleven alltid i centrum

Denna studie handlar om lÀrares förhÄllningssÀtt dÀr syftet Àr att beskriva och analysera vilka strategier lÀrare anvÀnder för att utmana elevens lÀrande. Studien baseras pÄ kvalitativ undersökning i form av intervjuer av sju grundskolelÀrare. Vi valde att hÀmta vÄrt empiriska material pÄ olika skolor med hopp om att fÄ kvalitativt skilda utsagor.I teoridelen redogörs det dels för hur lÀraryrket styrs utifrÄn gÀllande politisk styrning samt ekonomiska aspekter. Studien belyser betydelsen av att variera metod och material för att bemöta alla elevers olikheter och olika inlÀrningsstilar. Individuell utvecklingsplan och portfolio Àr tvÄ redskap för lÀraren i syfte att dokumentera elevens lÀrande och utveckling.

Val av borrklass kopplat till MWD, bergklass samt
vattenflöde vid projektet HallandsÄs

De Ă„terstĂ„ende tvĂ„ tredjedelar av tunnlarna igenom HallandsĂ„sen kommer att slutföras med hjĂ€lp av fullortsborrningsteknik. Tunnelborrmaskinen (TBM) Ă€r en sköldad maskin som har möjlighet att gĂ„ i öppet sĂ„ vĂ€l som slutet lĂ€ge. Slutet lĂ€ge innebĂ€r att utrymmet framför borrhuvudet trycksĂ€tts av en slurryblandning med Ă„tta bars mottryck som begrĂ€nsar vatteninlĂ€ckaget samt stabiliserar fronten. Även förbehandling av bergmassan genom skölden eller genom borrhuvudet Ă€r möjlig för att begrĂ€nsa vatteninlĂ€ckaget och stabilisera bergmassan framför fronten. TBM:en Ă€r utrustad med borriggar frĂ„n Atlas Copco som har möjlighet att anvĂ€nda sig av MWD-teknik (measure while drilling).

LĂ€rares attityder till inkludering

Detta arbete Àr ett examensarbete i specialpedagogik pÄ avancerad högskolenivÄ. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka attityder lÀrare i grundskolans Är 1-6 i en medelstor kommun har till att ta emot elever inskrivna i grundsÀrskolan i sina klasser. Vi har i arbetet utgÄtt frÄn en gemenskapsorienterande definition av attityder vilken innebÀr att det finns en skola som passar alla oavsett förutsÀttningar. Vi har i vÄrt arbete ocksÄ anvÀnt oss av en modell dÀr lÀrares attityder till inkludering Àr uppdelad i tre komponenter, en kognitiv-, emotionell-och beteendedel. Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod genom en enkÀtstudie dÀr respondenterna fÄtt instÀmma eller ta avstÄnd frÄn pÄstÄenden med hjÀlp av en femgradig skala.

Bland frÄgor och svar - vem sÀger vad, nÀr och var? : En undersökning om högstadieelevers situationsanpassade sprÄkbruk

Uppsatsen behandlar skolelevers talade sprÄk och de olika sprÄkliga varieteter som elever anvÀnder i skolan beroende pÄ undervisningssituation. UtgÄngspunkten Àr hypotesen att det talade sprÄket skiljer sig mer eller mindre beroende pÄ skolÀmne. Jag har dÀrför följt tvÄ olika klasser under sammanlagt 12 idrotts- och SO-/svensklektioner för att ta reda pÄ hur elevernas talade sprÄk skiljer sig mellan praktiska och teoretiska skolÀmnen. Det ligger Àven i mitt intresse att undersöka om och i sÄdana fall hur flickors och pojkars sprÄk skiljer sig Ät. I uppsatsen behandlas Àven hur eleverna stÀller och besvarar frÄgor.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->