I denna studie har två skolor undersökts, två klasser i år 5 i vardera skolan, och deras arbete i matematik. Den ena skolan arbetar mer traditionellt med utgångspunkt i matematikboken och den andra skolan arbetar helt utan matematikbok. är att undersöka om det finns några skillnader i elevernas resultat på de Nationella proven för år 5 beroende på vilken typ av undervisning som har bedrivit på respektive skola. Den teoretiska referensramen berör bland annat vad är matematik, hur bedrivs matematikundervisningen idag och vilka resultat ger den, samt hur forskningen säger att den borde bedrivas. Studien är en kvantitativ studie med en induktiv ansats där t-test har använts för att analysera differenserna.

Syfte: Syftet är att undersöka validiteten gällande hur väl accelerometern klassificerar mätningar vid 5 sekunders epok. Metod: Ett total av 13 barn i åldrarna 3-5 år inkluderades i studien som genomfördes med accelerometer GT1M och observation med hjälp av observationsprotokollet CARS. Varje barn hade på sig accelerometern i totalt 55 minuter och observerades samtidigt. Detta för att sen jämföra om accelerometern klassificerar samma beteende som observatörerna observerar. Beteendena var indelade i 4 klassificeringar: stillasittande, låg fysisk aktivitet, moderat fysisk aktivitet och kraftig fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten/inaktiviteten var uppskattad efter 5 olika forskares skärningspunkter: Freedson (FR), Puyau (PU), Treuth (TR), Mattocks (MT) och Evenson (EV).

I uppsatsen diskuterar vi begreppet matematiksvårigheter utifrån olika perspektiv samt redogör för analysen av en enkätundersökning, riktad till lärare i skolår 1-6, om detta begrepp. Bakgrund: Vi valde att skriva om matematiksvårigheter för att vi båda är intresserade av att få mer kunskap om hur man kan arbeta med elever som har matematiksvårigheter. Vi har upplevt att det inte ges tillräckligt med stöd till dessa elever då det oftast satsas mer på elever som har läs- och skrivsvårigheter. Syfte: Vårt syfte var att undersöka begreppet matematiksvårigheter utifrån lärares olika erfarenheter och synsätt. Vi ville även undersöka vilka olika arbetssätt som används när elever har matematiksvårigheter.

Bakgrund; I Sverige fanns år 2009, enligt Statens Folkhälsoinstitut (FHI) ca 385 000 barn med åtminstone en förälder som uppfyllde kraven för riskbruk eller missbruk av alkohol eller narkotika. Således fanns det uppskattningsvis fyra till fem elever i varje skolklass där barnen var under 18 år, som var drabbade.Syfte 1; Att undersöka hur elever i årskurs 8 såg på skolan som en           hälsofrämjande arena för att bredriva information om missbruk.Syfte 2; Att undersöka om en intervention med föreläsningar om   missbruksproblematik, samt information om hjälpinstanser för barn och ungdomar som växte upp i en missbruksmiljö kunde öka kunskapen hos eleverna inom dessa områden. Metod: Målgruppen var två klasser i årskurs åtta på en högstadieskola i Halmstad, Sverige. För att besvara syftet gjordes en interventionsstudie som baserades på tidigare publicerat material inom området missbruk. Interventionen bestod av två likadana föreläsningar om missbruk för två olika klasser. Instrumenten som användes för att mäta kunskapsökningen hos eleverna, var två egenhändigt komponerade enkäter.Resultat: Resultatet kring elevernas syn på skolans roll som hälsofrämjande arena för att informera om missbruk visade att eleverna tyckte att skolan var en bra arena för att bedriva missbruksinformation på, helst av personal med erfarenhet inom området, och att mer information om missbruk behövdes i skolan.

Med utgångspunkt i variationsteorin valde vi ett naturvetenskapligt lärandeobjekt (materians egenskaper) och genomförde en så kallad Learning study. Elevernas förståelse av lärandeobjektet före och efter undervisning har undersökts med hjälp av intervjuer. Elevernas lärande har jämförts med de möjligheter som erbjudits i den videofilmade undervisningen. Två klasser i skolår fem har deltagit i studien. Efter genomförd undervisning i den första klassen analyserades lärandet med avseende på specifika kritiska aspekter.

Denna studie är en litteraturstudie som syftar till att undersöka om nivågruppering kan vara ett effektivt alternativ i arbetet att förbättra elevers resultat och elevers trivsel inom den svenska gymnasieskolans matematikundervisning.Forskningen visar att nivågruppering bör göras i enstaka ämnen eller vid enstaka tillfällen och inte i permanenta klasser, vidare att det är svårt att dra tydliga slutsatser om effekterna på elevers resultat. Forskningen jag sett till är svår att jämföra då de är genomförda på olika sättt och just effekterna av nivågruppering är svåra att isolera. Forskningen visar dock att elever upplever nivågrupperingens indelning i fack negativt. Vissa forskare anser att nivågrupperingen är en odemokratisk indelning..

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur de sociala medierna, exempelvis Twitter, Facebook och YouTube, används i svenskundervisningen. Litteraturen vi använde var tidsenlig. Detta var ett medvetet val eftersom de sociala medierna är en tämligen ny företeelse. Som informationshämtande metoder använde vi elevenkäter som vi delade ut i en sjua, en åtta och två nior och tre lärarintervjuer med SO och svensklärare i dessa klasser. Enkätfrågorna belyste hur eleverna använder de sociala medierna på sin fritid, om deras lärare använder de sociala medierna i undervisningen och om de ansåg att de sociala medierna passade i undervisningen.

Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka likheter och skillnader som finns samt hur elever på två olika skolor i en medelstor svensk kommun upplever ett utvecklingssamtal. Anledning till detta är att vi vill veta hur vi ska förhålla oss när vi sedan ska ut till skolorna och möta eleverna.Den metodik vi har använt oss av är kvalitativ enkät och intervju. Denna metod valdes för den gav oss möjligheten att fråga två klasser om deras erfarenhet och upplevelse av utvecklingssamtal. Samtidigt som intervjuerna gav oss en möjlighet att gå in på djupet vad eleverna tycker.Resultatet visade på likheter och skillnader samt hur eleverna upplever utvecklingssamtal. De likheter som har framkommit av resultaten är vad som tas upp under samtalet samt vem samtalet är till för.

Studien är en kritisk diskursanalys av hur begreppet ?text? framställs i styrdokumenten för gymnasieskolans svenskämne, i relation till hur ett antal språkbrukare; lärare och elever, definierar och förhåller sig till ett vidgat textbegrepp. Undersökningen som studien baseras på, består av tre kvalitativa lärarintervjuer och ett 50-tal elevenkäter, gjord i tre olika klasser på skilda skolor i Örebro län. Resultatet visar att synen på textbegreppet och användningen av olika texter och medier i undervisningen, varierar stort. Granskningen av styrdokumenten visar att framställningen av textbegreppet är otydlig och motsägelsefull, vilket kan vara en delförklaring till denna variation..

The purpose of this thesis is to see how small differences in a store can affect the customer behavior. The changes consist of auditory and visual sensory cues. Since many companies today makes a lot of changes in their styling element, but without knowing how it really affects the customer behavior we thought it would be interesting to see by doing an experiment at IKEA. The study is therefore based on a quantitative research method, where theories have been described and from which hypotheses have been derived to test the theories. The experience took place at IKEA during two weeks where 5732 observations were made.The result from the experiment is that the sensory cue sight makes individuals spend more time in the environment but not creating attention.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med vår studie är att undersöka ifall elevernas aktivitet och emotionella status påverkas av bakgrundsmusik under en lektion i idrott och hälsa.Frågeställningar:Hur påverkas aktiviteten, mätt med pulsband och stegräknare, av bakgrundsmusik på en lektion i idrott och hälsa?På vilka sätt ändrar bakgrundsmusiken elevernas känslor och uppfattningar till lektionen?MetodVi har utfört en experimentell studie på tre olika klasser som går sista år på gymnasiet. Dessa delades sedan upp i två grupper, grupp A (började med lektionen utan musik) och grupp B (började med lektionen med musik). Vi utformade en lektion med mycket fri rörelse och genomförde samma lektion med alla tre klasser vid två olika tillfällen med skillnaden att vid ena tillfället använde vi oss av bakgrundsmusik och vid andra tillfället ingen musik alls. Under lektionerna mättes testdeltagarnas aktivitet, med stegräknare och pulsband/klocka, och efter lektionerna fick testdeltagarna fylla i en kort enkät angående deras känslor och uppfattning till lektionen.

Syftet med uppsatsen är att ur ett genusperspektiv hitta sätt att stärka elevers självförtroende för att förbättra deras matematikprestationer. Först görs en litteraturstudie och därefter genomförs en kvantitativt utformad enkät med 73 elever från fyra klasser i årskurs ett på NV/SP-programmen, samt kvalitativa intervjuer med åtta av eleverna och de fyra matematiklärarna. Resultaten av undersökningarna visar bland annat att pojkarna har bättre självförtroende än flickorna och att fler elever med starkt än med svagt självförtroende uttrycker att de behöver uppmuntran från sin lärare. En handlingsplan utformas för att förbättra elevernas självförtroende. Den tar bland annat upp elevers och lärares attityder, uppmuntran, samarbete, arbetsklimatet i klassrummet samt reflektioner kring händelser som kan påverka självförtroendet..

Syftet med den här studien är att undersöka elevers tillämpningar av skriftliga räknemetoder inom området subtraktion i årskurs 3 samt att få förståelse för elevers eventuella svårigheter med olika räknemetoder. Studien genomfördes med hjälp av diagnoser i två klasser samt kvalitativa intervjuer med nio elever och deras matematiklärare. Resultatet visar att den mest frekventa räknemetod eleverna använder, är standardalgoritmen. Studiens resultat visar även att fåtal av eleverna kan använda mer lämpade räknemetoder utifrån vilket typ av tal det är. De svårigheter eleverna beskriver med standardalgoritmen är främst när det krävs växling och dubbel växling över nollan..

SammandragI denna undersökning analyserar vi elevuppsatser från de nationella proven år 2003. Vi studerar samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och kulturella kapital och elevernas förmåga att uttrycka röd tråd och relevant innehåll. Detta gör vi genom att studera styckeindelning och genom att analysera innehållsmässiga teman. Eftersom uppsatserna är bedömda dels av elevens lärare och dels av en extern bedömare, så undersöker vi om betygssättningen dem emellan eventuellt skiljer sig åt.Vi analyserar 12 uppsatser indelade i två kategorier: Elevkategori 1, vars föräldrar har eftergymnasial utbildning och elevkategori 2, vars föräldrar endast har förgymnasial utbildning.Resultatet visar att elever oavsett kategori har problem med styckeindelning och att det inte finns någon skillnad mellan grupperna i förmåga till att skapa en tydlig röd tråd.De innehållsmässiga teman som analyserades visade att elever från båda kategorierna är övervägande positivt inställda till sina lärare och till skolan och att hur eleven uppfattar relationer och stämning i klassen beror på hur eleven upplever situationen i skolan. Det som skiljer de båda kategorierna åt är deras motivation och attityd.

 I sökandet efter gas och olja är allt tillåtetSyfte: Det övergripande syftet med denna studie är attbesvara frågan om hur gas- och oljebolaget Lundin Petroleum skildrats i Dagens Nyheter under ett års tid. Syftet fullgörs genom att studera samtliga artiklar från den avsedda perioden då Lundin Petroleum uppmärksammades för att eventuellt begått brott mot mänskliga rättigheter.Teori: Studiens teoretiska utgångspunkter är indelade i tre kategorier. Den första teorin innefattar den dramaturgiska aspekten, huruvida det i artiklarna förekommit värdeladdade ord i samband med Lundin Petroleum för att förstärka eller dramatisera artikelns information. Den andra teorin innefattar den journalistiska aspekten, det vill säga hur trovärdigt artiklarnas innehåll är i relation till artiklarnas källhänvisning, och i relation till vem som skrivit innehållet. Den tredje teorin baseras på nyhetsvärde, och avser urskilja vad för vikt eller relevans en artikel kan tänkas ha för deras läsare.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ innehållsanalys utförd på 76 artiklar från 2011-01-04 till 2012-03-27.