Sök:

Sökresultat:

4184 Uppsatser om Nivćgrupp - Sida 55 av 279

Hur varumÀrken uppfattas av subkulturer : En fallstudie om företaget WeAretheSuperlativeConspiracy

WeSC Àr ett företag som grundades 1999 av Greger Hagelin, en förre detta skateboardÄkare som ville skapa ett nytt koncept; kombinationen streetwear med fashion. WeSC stÄr för WeAretheSuperlativeConspiracy, och innebÀr en överlÀgsen konspiration med mÀnniskor som gör nÄgot riktigt bra. Genom sÄ kallade "WeAktivister" som Àr en grupp mÀnniskor, okÀnda som kÀnda, med stor passion och talang för kreativitet och idéer, marknadsförs varumÀrket vÀrlden över.  WeSC Àr i grund och botten baserad pÄ skate- och snowboardkulturen dÄ Greger Hagelin sjÀlv tidigare skateboardade, och man betonar mÄlsÀttningen pÄ "life after skate". Life after skate Àr en fras som innebÀr att mÄlgruppen Àr "intellektuella slackers".

Angel Thesis - En spel produktion

Detta projekt har varit ett som har haft bÄde sina höga och lÄga punkter. Vi pÄbörjade detta projektet med viljan att skapa ett spel som var vÄrt, som representerade oss och som vi vill spela. Vad vi slutligen bestÀmde oss att göra var ett spel som fokuserade pÄ story och spel-kÀnsla som hade en mystisk stÀmning och sin egen stil. Detta tillsammans med ett par bra koncept och idéer sÄ pÄbörjade vi att arbeta pÄ Angel Thesis, ett action RPG. Vi har under projektets gÄng stött pÄ mÄnga svÄrigheter, nÄgot som om och igen testat gruppens moral. VÄr största svÄrighet har varit vÄrt byte utav utvecklingsplattform och spel-motor, som har skett tvÄ gÄnger under projekts gÄng.

Den dominanta rollen i en barngrupp

Syftet med vÄr undersökning Àr att övergripande synliggöra den dominanta roll ett barn kan ha eller fÄ i en grupp. Vi valde att observera i tvÄ olika klasser i de lÀgre Äldrarna pÄ en F-6 skola. För att fÄ syn pÄ den dominanta rollens egenskaper sÄ anvÀnde vi oss av bland annat videoinspelning. Videoinspelningen gav oss material som kom sÄ nÀra den naturliga miljön i gruppen som möjligt. Först nÀr vi började observera sÄg vi inte nÄgra av de egenskaper som vi trodde karaktÀriserade den dominanta rollen.

Tuffa pojkar och gulliga flickor : En kvalitativ studie om pedagogers kommunikation med pojkar och flickor sett ur ett genusperspektiv

Syftet med min studie Àr att studera hur pedagogerna pÄ förskolan kommunicerar med pojkar och flickor sett ur ett genusperspektiv. För att besvara syftet har jag anvÀnt mig av den kvalitativa forskningsmetoden dÀr jag via observationer och intervjuer har undersökt hur kommunikationen mellan pedagogerna och pojkar respektive flickor ser ut. I resultatet framgÄr det att pedagoger gör skillnad pÄ pojkar och flickor genom sitt sprÄkliga bemötande av könen ? pojkar Àr tuffa och flickor Àr gulliga, pojkar fÄr ett robust/vuxet tilltonsfall och flickor ett mjukt/barnsligare, pojkar fÄr fler individuella instruktioner Àn flickor och pojkar blir benÀmnda vid namn i större utstrÀckning Àn flickor. Flickor tilltalas ofta som en grupp..

Journalisters syn pÄ kÀllkritik : en jÀmförelse av tvÄ generationer

Att sprida en nyhet, uppmĂ€rksamma hĂ€ndelser och personer Ă€r det journalistyrket handlar om. Nu Ă€r detta inte bara en sjĂ€lvklarhet för just journalister utan vem som helst med tillgĂ„ng till internet kan numera ?agera? journalist. Med hjĂ€lp av sociala medier och bloggar kan man som privatperson nĂ„ ut till mĂ„nga fler Ă€n förr med information och nyheter. Ökad information innebĂ€r förĂ€ndringar för bĂ„de allmĂ€nheten men ocksĂ„ för journalisterna i sina arbetsrutiner. Undersökningens syfte Ă€r att ta reda pĂ„ hur journalister ser pĂ„ denna utveckling och hur det pĂ„verkar deras arbete och deras egen syn pĂ„ kĂ€llkritik.

?Bara man gör det man ska? - ?Det handlar ju om att ge och ta? : En kvalitativ studie om privata angelÀgenheter pÄ arbetsplatser

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om de privata angelÀgenheterna som utförs av de personer som innehar en chefsposition skiljer sig frÄn de privata angelÀgenheter som utförs av medarbetarna. Vi vill ta reda pÄ vad det Àr för privata angelÀgenheter de Àgnar sig Ät och om det Àr nÄgon skillnad pÄ vad de gör beroende pÄ vilken position de har. För att tydliggöra vad som inte anses vara okej att Àgna sig Ät under arbetstid pÄ denna arbetsplats vill vi dÀrför ta reda pÄ hur bÄde medarbetarna och cheferna förhÄller sig till organisationens personalpolicy.VÄr teoretiska referensram bestÄr av tvÄ huvudsakliga omrÄden. Det första inleds med en grundlÀggande redogörelse för organisatoriskt olydnad för att ge en bÀttre bild av vad privata angelÀgenheter Àr, och vilka former av bÄde organisatoriskt olydnad och privata angelÀgenheter som finns. Vidare berörs ocksÄ hur organisatorisk olydnad kan utvecklas samt olika attityder till förekomsten av denna olydnad.

Dans som pedagogoskt hjÀlpmedel

Detta examensarbete handlar om dans i skola och förskola. Syftet Àr att undersöka dansen i nÄgra förskolor, skolor och fritidshem, att ta reda pÄ hur attityden ser ut och hur dansen anvÀnds. Meningen Àr ocksÄ att arbetet ska kunna ge tankar och idéer om hur dans kan integreras i den egna undervisningen. Kunskapsbakgrunden belyser dans och rörelse ur olika perspektiv, hur pedagoger kan frÀmja rörelse och hur man kan integrera det med andra ÀmnesomrÄden. I undersökningen har jag filmat ett dansprojekt, skickat enkÀter till 5 pedagoger och 5 förÀldrar och 8 barn har blivit intervjuade i grupp.

Drogsituationen i GĂ€llivare

I media fÄr man en bild att narkotikasituationen har ökat under de senaste Ären, samt att narkotikan blivit mer tillgÀnglig för varje individ. InnehÄllet i rapporten handlar om vilka de vanligaste narkotiska preparaten Àr i GÀllivare enligt Polismyndigheten och SocialtjÀnsten samt vilka behandlingsmetoder som Àr rekommenderade av Socialstyrelsen. I rapporten undersöks om de nationella riktlinjerna efterföljs nÀr individer med missbruk eller beroende blir erbjuden behandling. Rapporten behandlar de Nationella riktlinjerna som socialstyrelsen kom ut med 2007 och jÀmför, genom en halv strukturerad intervju med en socialsekreterare hur riktlinjerna tillÀmpas. Det framkommer att SocialtjÀnsten tillsatt en grupp som tittar hur de ska implementera riktlinjerna hos SocialtjÀnsten.

Earnings Management i Sverige : En jÀmförande studie av mindre aktiebolag med och utan revision

En elementĂ€r bestĂ„ndsdel av en fungerande marknad Ă€r tillförlitlig finansiell information. Ämnet Earnings Management bestĂ„r av olika teorier och metoder för att mĂ€ta manipulationer av den finansiella informationen som redovisas av bolag. Anledningen till manipulationer beror bland annat pĂ„ agentproblemet mellan bolag och intressenter. Bolag (eller tillĂ€mparen) har incitament att vilseleda sina intressenter genom redovisningen för att nĂ„ fördelar. Ett sĂ€tt att motverka agentproblemet och kvalitetssĂ€kra redovisningen Ă€r att lĂ„ta en revisor genomföra revision pĂ„ bolagets rĂ€kenskaper.

"HjÀlp det brinner!" : Hur förskollÀrare och grundskollÀrare beskriver specialpedagogisk handledning

Studiens syfte Àr att belysa och analysera hur pedagoger i förskola och grundskola beskriver den handledning som de fÄtt av specialpedagog, med mÄlet att möta alla barn och elevers behov. Vi vill ocksÄ undersöka om det finns skillnader i förskollÀrarnas och grundskollÀrarnas beskrivningar av handledningen. Det finns mycket lite forskning om vilka konsekvenser specialpedagogisk handledning kan ha för pedagogisk verksamhet, detta trots att efterfrÄgan pÄ handledning i förskolan och skolan stadigt ökat under de senaste decennierna enligt tidigare forskning. Genom att anvÀnda systemteorin som redskap försöker vi förstÄ hur en vÀxelverkan kan ske mellan grupp och individ och den ömsesidiga beroende som finn dÀremellan. Fyra förskollÀrare och fem grundskollÀrare frÄn sex kommuner har intervjuats om hur deras upplevelse av specialpedagogisk handledning ser ut.

En Projektgrupps lÀrande

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till en ökad förstÄelse för hur lÀrande sker inom en projektgrupp och vilka sociala och organisatoriska konsekvenser lÀrandet fÄr för arbetet. Vi har sett att olika sorters lÀrande uppstÄr i olika situationer och dessa leder till varierande former av kunskap. Kunskap vÀrderas olika beroende pÄ de antaganden som styr organisationen och högre vÀrderad kunskap tenderar att uppmÀrksammas mer Àn annan kunskap. Relationer Àr en förutsÀttning för lÀrande och hur dessa uppstÄr och förÀndras beror pÄ tre faktorer vi sett; trygghet, status och tid. Dessa tre faktorer pÄverkar i sin tur arbetetsuppgifter och arbetsfördelning i gruppen pÄ olika sÀtt..

Delaktighet och inflytande i undervisningen

VÄr studie Àr gjord för att se om det finns nÄgon skillnad i mellanstadieelevers beteenden i klassrum respektive idrottshall. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Finns det skillnader i beteendena hos mellanstadieelever i idrottshallen respektive i klassrummet? Finns det nÄgra skillnader mellan pojkars och flickors beteenden? Hur yttrar sig eventuella skillnader och vad beror de pÄ? För att komma fram till detta har vi anvÀnt oss av observationer som metod och observerat Ärskurs fem-klasser pÄ tvÄ olika skolor. I arbetet har vi kopplat vÄr empiri till Connells teori om hegemonisk maskulinitet och Goffmans beteendeteori Front-stage och backstage. Vi har ocksÄ anvÀnt oss av behaviorismens grundlÀggande tankar om hur en miljö kan pÄverka ett beteende.

LÀrares syn pÄ individualisering : en enkÀtundersökning bland lÀrare i grundskolans tidigare Är

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med individualisering och vad individualisering innebÀr för dem. För att nÄ ut till en större grupp verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är anvÀnde vi oss av enkÀter med bÄde kvantitativa och kvalitativa frÄgor. Resultatet visade att lÀrarna ser mÄnga fördelar med individualisering eftersom undervisningen utgÄr frÄn varje elevs behov och förutsÀttningar. Nackdelarna med att arbeta med individualisering uppger de vara tidsbrist och gruppstorlek. Studiens resultat visade att majoriteten av lÀrarna tog hÀnsyn till olika lÀrstilar genom bland annat att anpassa sÄvÀl material och lÀromedel till elevens kunskapsnivÄ..

Upplevelser av hjÀlpande och försvÄrande faktorer i KBT gruppbehandling för insomni.

Sömnstörningar Àr vanliga bland mÀnniskor och kan pÄverka bÄde livskvalitet och hÀlsa. Insomni Àr en sömnstörning med nattliga uppvaknanden, svÄrigheter att somna in och trötthet under dagen. Sömnmottagningen och Stressmottagningen tar emot mÀnniskor som lider av insomni och behandlar dem med KBT för insomni i grupp. Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka och beskriva Ätta gruppdeltagares upplevelser av hjÀlpande respektive försvÄrande faktorer i behandlingen. Deltagarna intervjuades om sina upplevelser.

  Man mÄste ha skinn pÄ nÀsan ?dÄ funkar det! : En kvalitativ studie om kvinnliga byggmÄlares situation i en mansdominerad bransch.

I dagens moderna Sverige finns det en hel bransch som har lyckats hÄlla borta en vÀldigt stor grupp av potentiella anstÀllda. Denna grupp Àr kvinnor och branschen Àr byggbranschen. Syftet med uppsatsen Àr att studera och belysa förestÀllningar kring kvinnliga byggmÄlare i en mansdominerad miljö, detta för att det finns förestÀllningar som skapar problem för kvinnors deltagande och tilltrÀde till byggbranschen.Intervjuerna med fem kvinnliga byggmÄlare gav mig möjlighet att fÄ en inblick i kvinnors slutna vÀrld i byggbranschen, vad de sjÀlva tycker och tÀnker om sitt arbete och byggbranschen i stort.Genusperspektivet Àr en viktig del av arbetet eftersom genus Àr nÄgot alla mÀnniskor förhÄller sig till pÄ ett eller annat sÀtt och som pÄverkar situationen i denna bransch.Kvinnorna som arbetar i byggbranschen har ett arbete de trivs med men bakom de glada tonerna sÄ blir de fortfarande utsatta för skÀmt och uppmÀrksammas negativt ur det faktum att de Àr kvinnor. Kvinnorna diskuterar de fysiska problemen men pratar Ànnu mer om frÄgor som Àr kopplade till den psykosociala arbetsmiljön De kÀnner sig inte uppskattade pÄ samma sÀtt som deras manliga kollegor gör. Den hÄrda jargongen gör att kvinnor vÀljer att inte arbeta tillsammans med mÀn, de vÀljer att arbeta i mindre grupper med andra kvinnor, pÄ platser dÀr antalet mÀn inte Àr mer Àn antalet kvinnor eller ensamma.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->