Sök:

Sökresultat:

4184 Uppsatser om Nivćgrupp - Sida 30 av 279

En i gÀnget : En kvalitativ studie om hur olika faktorer pÄverkar arbetsprestationerna i en bestÀmd arbetsgrupp i detaljhandeln. 

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn en socialpsykologisk ansats se vilka faktorer som pÄverkar en bestÀmd arbetsgrupp inom detaljhandeln. Vi har bÄda erfarenheter frÄn grupper inom arbetslivet vilket har bidragit till en nyfikenhet om hur individer relaterar och arbetar tillsammans med andra mÀnniskor i en grupp. Uppsatsens centrala frÄgestÀllning Àr: Hur pÄverkar rollerna, sammanhÄllningen och kommunikationen de anstÀlldas arbete i en specifik grupp pÄ ett företag inom detaljhandeln? Hur pÄverkar chefens ledarstil gruppens gemensamma arbete?Studien bygger pÄ elva semistrukturerade intervjuer som vidare har analyserats utifrÄn relevanta socialpsykologiska teorier. Resultatet visar att den bestÀmda arbetsgruppen har en sammanhÄllning dÀr individernas personliga roller prÀglar arbetsplatsen mer Àn de arbetsrelaterade rollerna.

Varannan vecka : En kvantitativ studie om samband mellan socioekonomisk grupp och barns vÀxelvisa boende i Sverige.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns ett samband mellan vÀxelvis boende och socioekonomisk bakgrund. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr hur förÀldrarnas socioekonomiska bakgrund pÄverkar sannolikheten att barnen har ett vÀxelvis boende, konstanthÄllet för relevanta kontrollvariabler. Detta kopplas till den andra demografiska transitionen samt till de socioekonomiska följderna för barn. Datamaterialet som anvÀnts i uppsatsen samlades in Ären 2001-2003 och kommer frÄn Statistiska centralbyrÄns Barn-ULF. UtifrÄn det har bivariata och multivariata analyser skapats genom logistisk regression.I resultatet framgÄr att det finns ett samband mellan vÀxelvis boende och socioekonomisk grupp.

Matematisk problemlösning i grupp - Hur klarar elever av att anvÀnda sina matematikkunskaper nÀr de löser problem med vardagsinnehÄll

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi vill utveckla och fördjupa vÄra kunskaper om elevers lÀrande inom problemlösning i grupp. Detta sÄ att vi fÄr en djupare kunskap och som förberedelse inför vÄr kommande yrkesroll som lÀrare. I skolverket (2000) stÄr det att ett av mÄlen att strÀva emot i undervisningen i matematik i skolÄr 9 Àr att eleverna ska utveckla sin förmÄga att förstÄ, föra och anvÀnda logiska resonemang. För att elever skall kunna utveckla tillit till den egna förmÄgan och en god sjÀlvbild skall de fÄ möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunicera och interagera med omgivningen. VÄr matematiska uppgift Àr ett sÄ kallat ?öppet problem? dÀr eleverna tillsammans mÄste komma med förslag och kompromissa fram till en gemensam lösning.

Klass och ohÀlsa - i Sverige ur ett genusperspektiv

Detta Àr en litteraturstudie med syfte att belysa sociala faktorer som kan ge upphov till skillnader i ohÀlsa mellan könen utifrÄn ett genusperspektiv. Social ojÀmlikhet Àr en strukturell egenskap som sÀger nÄgot om den ojÀmlika fördelningen av möjligheter och resurser i ett samhÀlle. JÀmlikhet eller ojÀmlikhet Àr relationellt och handlar om förhÄllandet mellan individer eller sociala grupper. Ibland Àr strukturen i sig en indikator pÄ ett samhÀllsproblem. Att studera skillnader i levnadsförhÄllanden mellan olika personer i olika klasser kan ge oss en uppfattning om hur samhÀllets struktur, i form av klasstillhörighet, Äterverkar pÄ de enskilda individernas basala förhÄllanden, nÀmligen liv och hÀlsa.

"HBT, VAD ÄR DET?" EN LITTERATURSTUDIE OM HBT-PERSONERS UPPLEVELSE AV DISKRIMINERING I SJUKVÅRDEN

Emanuelsson, B & MÄrtensson, T. HBT-personers upplevelse av diskriminering i sjukvÄrden. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2009.

Skillnader mellan klÀttrare med och utan fingersmÀrta avseende olika individ- och klÀtterspecifika faktorer

Bakgrund: FingersmĂ€rta Ă€r ett centralt besvĂ€r hos personer aktiva inom klĂ€ttersport.Det rĂ„der idag brist pĂ„ studier som beskriver förekomsten av fingersmĂ€rta hosklĂ€ttrare.Syfte: Beskriva och jĂ€mföra skillnad mellan en grupp klĂ€ttrare med fingersmĂ€rta ochen grupp klĂ€ttrare utan fingersmĂ€rta avseende olika individ- och klĂ€tterspecifikafaktorer.Metod: Studien Ă€r en enkĂ€tstudie med en icke-experimentell design av tvĂ€rsnittstyp.Populationen bestod av 472 deltagare som via ett icke slumpmĂ€ssigtbekvĂ€mlighetsurval fĂ„tt svara pĂ„ en elektronisk eller manuellt insamlad enkĂ€t.Resultat: Ingen signifikant skillnad fanns mellan de tvĂ„ testade grupperna avseendekön, Ă„lder, BMI och antal aktiva Ă„r inom klĂ€ttring. En signifikant skillnad fannsmellan grupperna avseende svĂ„righetsgrad inom klĂ€ttring.Konklusion: Den enda faktorn som Ă€r signifikant vid jĂ€mförelse mellan klĂ€ttrare medoch utan fingersmĂ€rta Ă€r avseende svĂ„righetsgrad inom klĂ€ttring. Övriga faktorer varicke signifikanta vilket inte stĂ€mmer överens med tidigare gjorda studier inom Ă€mnet.Vidare studier kring faktorer som skulle kunna pĂ„verka fingersmĂ€rta hos klĂ€ttrareefterfrĂ„gas..

Informationsflöde i projektprocessen för prefabricerade byggnader

Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för smÄföretag att anvÀnda sig av elektronisk affÀrskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, smÄföretagen, en introduktion till EDI och hoppas pÄ sÄ vis hjÀlpa dem att komma igÄng med elektronisk affÀrskommunikation. Med smÄföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nÀmligen företag med mindre Àn 50 anstÀllda eller som har en omsÀttning som understiger tio miljoner euro.Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för smÄföretag tittar vi Àven pÄ hur förutsÀttningar och tekniska aspekter pÄverkar smÄföretagens instÀllning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig pÄ en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer).VÄr empiriska studie bygger pÄ fyra urvalsgruppers syn pÄ EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför.Vi har genom vÄr studie funnit att det finns goda möjligheter för smÄföretag att anvÀnda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar sÄvÀl som affÀrssystem med stöd för EDI, vilka lÀmpar sig för smÄföretag.

Hur pÄverkar fysisk aktivitet i en friskvÄrdssatsning i ett företag syreupptagningsförmÄgan samt individens vÀlbefinnande och stress?

Syfte:Att utvÀrdera hur fysisk trÀning hos en grupp friska kontorsanstÀllda kan förbÀttra deras kondition och syreupptagningsförmÄga samt öka deras vÀlbefinnande bÄde pÄ arbetsplatsen och pÄ fritiden.Undersökt grupp och metod:Samtliga anstÀllda genomgick en hÀlsokontroll omfattande lÀkarundersökning, blodprovstagning samt konditionstest.Gruppen deltog i gemensamma trÀningsaktiviteter, vilket innebar joggning samt cirkeltrÀning. De flesta trÀnade dessutom pÄ egen hand ytterligare en gÄng per vecka.Parallellt med detta genomfördes ocksÄ konferenser och matlagningskurser,dÀr deltagarna fick lÀra sig mer om livsstil, kost och hÀlsa.Sedan friskvÄrdsprojektet startade Är 2000 har deltagarna genomgÄtt 1-2 hÀlsokontroller med konditionstest per Är.Gruppen har ocksÄ fÄtt svara pÄ en enkÀt om friskvÄrdsprojektet och hur trÀningen pÄverkat upplevd stress och vÀlbefinnande.Resultat/diskussion:De som deltagit i friskvÄrdprojektet har som förvÀntat förbÀttrat sin kondition och syreupptagningsförmÄga. Intressant Àr att sÄ mÄnga i enkÀten svarat att dom upplever en bÀttre hÀlsa, bÀttre prestation pÄ arbetet, bÀttre relation till arbetskamrater, större lust att gÄ till jobbet samt mindre stress och mer ork för sociala aktiviteter.Slutsats:FriskvÄrdssatsningen gav ett ökat vÀlbefinnande och mer ork bÄde pÄ arbetet och fritiden. Detta kan för företaget vara positivt dÄ de anstÀllda presterar bÀttre pÄ sitt arbete..

IntensivtrÀning i grupp efter knÀartroplastik

Syftet med studie var att undersöka om intensiv knÀtrÀning i grupp kunde förbÀttra rörlighet, funktion och styrka i knÀet efter artroplastikoperationen i jÀmförelse med sedvanlig rehabilitation. Interventionsgruppen trÀnade 2 gÄnger/vecka i cirka 14 veckor i jÀmförelse med kontrollgruppen som fick rutinmÀssig trÀning via primÀrvÄrdens sjukgymnaster. Interventionen utvÀrderas med Knee injury and Osteoarthritis Outcome Score (KOOS) och smÀrtskattning (Visuell Analog Skala) och funktionstest med modifierad Functional Assessment System (m- FAS), före operation och fyra mÄnader efter operation. Resultaten visade att det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna efter interventionen betrÀffande nÄgon utvÀrderings parametrar. Resultatet visade en liten tendens (inte signifikant) för bÀttre rörlighet i knÀet, mindre smÀrta och bÀttre funktion i det dagliga livet och bÀttre livskvalitet för interventionsgruppen.

Finns det skillnader mellan auktoriserade revisorers löner? ? Vilka faktorer pÄverkar i sÄ fall?

Är du en auktoriserad revisor som reviderar börsbolag, har en anstĂ€llning pĂ„ en av de s.k. Big 4-byrĂ„erna, Ă€r man med lĂ„ng arbetslivserfarenhet och med egenskaper som social kompetens, förmĂ„ga att arbeta i grupp, stresstĂ„lighet och Ă€r engagerad i företaget? I sĂ„ fall stĂ€mmer du bra in pĂ„ beskrivningen av en högavlönad medarbetare. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det föreligger nĂ„gon skillnad mellan de auktoriserade revisorernas löner och vad dessa skillnader i sĂ„ fall beror pĂ„. Vi har utgĂ„tt frĂ„n en vetenskaplig artikel av Gomez-Mejia och Wiseman (1997), dĂ€r författarna har funnit sju olika kriterier för att beskriva vad som gör att lönen kan skilja sig Ă„t.

JÀrn och hÀlsa - TonÄrstjejers uppfattningar och medvetenhet om jÀrn

JÀrnbrist Àr en av de tio enskilt största riskfaktorerna för förlorade friska levnadsÄr, studier har visat att upp till 40 % av tonÄrsflickor i Sverige har jÀrnbrist. Vad man kan göra för att pÄverka jÀrnstatusen för denna utsatta grupp Àr att fÄ dem att öka intaget av livsmedel, ge kunskap om mÄltidssammansÀttning eller att Äterinföra jÀrnberikning av mjölKostens sammansÀttning har betydelse för absorptionen av jÀrn, en kost som innehÄller stimulerande faktorer kan öka absorptionen av jÀrn med 2.5 gÄnger jÀmfört med en kost som innehÄller hÀmmande faktorer. Kalcium har visat sig ha en hÀmmande effekt pÄ absorptionen av jÀrn, exempelvis kan ett glas mjölk hÀmma absorptionen med 50 %.Syftet med detta examensarbete var att undersöka tonÄrstjejers uppfattningar om jÀrn i kosten samt deras medvetenhet om jÀrnrika livsmedel och faktorer som pÄverkar absorptionen av jÀrn. Vi ville se om uppfattningar eller medvetenhet pÄverkade tonÄrstjejers val av livsmedel och hur vÀl de kombinerade ihop en mÄltid ur jÀrnhÀnseende.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra en enkÀtundersökning pÄ en gymnasieskola samt hos en idrottsförening i vÀstra Sverige, totalt medverkade sjuttiofem tonÄrstjejer i studien.Resultat av enkÀtundersökningen visade att det inte fanns nÄgra korrelationer mellan uppfattningar eller medvetenhet med tonÄrstjejernas val av livsmedel. För denna grupp tonÄrstjejer kan man konstatera att ur jÀrnhÀnseende görs det oftast inga bra livsmedelsval, de bra matval man gör i avseende jÀrn förstörs av att man vÀljer dryck som hÀmmar kroppens absorption av jÀrn..

Elevers problemlösningssamtal i matematikundervisningen

Resultatet frÄn 2011 Ärs nationella prov visar att problemlösning utgör det nÀst svÄraste delomrÄdet betrÀffande elever i Ärskurs 3. Flertalet forskare belyser att elever utvecklar nya kunskaper via kommunikation och samspel med andra klasskamrater. Vidare framhÀver flera studier att somliga gruppkonstellationer ej resulterar i en stimulerande miljö för alla elever. DÀrigenom blir arbetets syfte att studera hur skilda gruppsammansÀttningar inverkar pÄ elevers kommunikation vid problemlösningsarbete.Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 2. Fyra skilda gruppkonstellationer valdes att studeras.

Tjejerna vaktar?stÄ du dÀr sÄ springer jag!/The girls are guarding...you guard and iŽll run!

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om, och i sÄ fall hur, en eventuell genusordning kan ta sig uttryck i en bestÀmd till synes könsneutral lek i skolans undervisning i idrott och hÀlsa, bland elever i Ärskurs fyra och fem. För att svara pÄ syftet anvÀnde vi oss av följande frÄgestÀllningar; Uttrycks en hierarkisk genusordning, Àven i tillsynes könsneutrala lekar i skolÀmnet idrott och hÀlsa? Och hur tar den sig i sÄ fall uttryck? För att svara pÄ detta utfördes sju stycken, femtio till sextio minuter lÄnga observationer pÄ fyra sydskÄnska skolor. Observationerna, i vilka vi i varierande grad agerade deltagande och ickedeltagande, planerades och utfördes under en lektion i idrott och hÀlsa i vardera grupp: en grupp i Ärskurs fyra i och sex grupper Ärskurs fem. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt beskrivs i Yvonne Hirdman samt R.W Connells socialkonstruktivistiska och feministiska tankar om samhÀllets kulturella genusordning. En ordning dÀr normen Àr hegemoni dÀr mÀn och maskulinitet Àr överstÀllda kvinnor och femininitet.

Film i undervisningen - fest eller pest? : Ett elevperspektiv

Namn: Film i undervisning ? pest eller fest? Ett elevperspektiv.Författare: Katsaras, M och Larsson, T (2007)Examensarbete pÄ lÀrarprogrammet pedagogik B, 10pSyftet med arbetet Àr att undersöka och beskriva hur tvÄ grupper med gymnasielever uppfattar att film anvÀnds och har anvÀnts i undervisning under sin skoltid. För att fÄ svaren pÄ frÄgorna skapades tvÄ stycken fokusgrupper dÀr varje grupp bestod av fyra till fem elever i Ärskurs tvÄ och tre pÄ gymnasiet. Fokusgrupper kan liknas vid ett gruppsamtal. En grupp kom frÄn ett medieprogram och den andra frÄn ett samhÀllsvetenskapligt program.

Jag klarar mig minsann sjÀlv! : En undersökning om kvinnliga karaktÀrer i svensk 60-tals-film

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra hur BTI-metoden anvÀnds i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sÀtta det i relation till förskolans och förskoleklassens lÀroplan och gÀllande skollag. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en förstÄelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan pÄverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat pÄ tidigare studier som gjorts kring anvÀndandet av BTI men det finns vÀldigt lite forskning pÄ det hÀr omrÄdet. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Skinners teori operant betingning som kommer frÄn behaviorismen och den sÀtter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hÀlsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan fÄ för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjÀlp av dessa teorier och vÄr empiri.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->