I dagens verksamheter, med flera tillhörande affÀrsprocesser som strÀcker sig över olika arbetsomrÄden, finns det ett behov av vÀl fungerande IT-stöd som Àr anpassat för den enskilda verksamheten. AffÀrssystem Àr sÄdant IT-stöd som anvÀnds för att stödja, förenkla, planera samt följa upp en verksamhet pÄ. Med flera skilda funktioner som tÀcker de flesta affÀrsprocesserna, Àr förhoppningarna att optimera samt automatisera dem administrativa processerna för att i slutÀndan kunna lÀgga större fokus pÄ sjÀlva kÀrnverksamheten.Studien syftar till att undersöka lÀmpliga affÀrssystem för mindre företag och Àven utreda tillvÀgagÄngssÀtten som finns för att vÀlja och anskaffa ett affÀrssystem. PÄ uppdrag av företaget Stockwine Group AB har vi fÄtt möjligheten att undersöka Àmnet pÄ ett verkligt fall. En insikt som har uppkommit med studien Àr att det finns fÄ allmÀnt erkÀnda tillvÀgagÄngssÀtt vid anskaffning av affÀrssystem, istÀllet anvÀnder sig leverantörer samt konsultföretag av egna metoder.

Sammanfattning Syfte Mitt övergripande syfte med examensarbetet Àr att undersöka om elever som har undervisats i olika lÀsförstÄelsestrategier drar nytta av dessa nÀr de lÀser okÀnda texter, och om det finns skillnader och likheter mellan hur elever anvÀnder dessa strategier. Preciserad frÄgestÀllning Mina frÄgestÀllningar Àr följande: Hur undervisar lÀrare kring lÀsförstÄelsestrategier? Hur anvÀnder eleverna sig av denna undervisning nÀr de lÀser texter? Vilka skillnader och likheter blir synliga mellan elever i samma grupp utifrÄn hur de anvÀnder olika lÀsförstÄelsestrategier? Teoretisk ram Jag anvÀnder mig av sociokulturella teorier och teorier om lÀsförstÄelseprocesser för att fÄ en teoretisk förankring i undersökningen. Metod Min undersökning vilar pÄ en kvalitativ ansats men med stöd av kvantitativ metod, dÀr jag anvÀnder mig av en fallstudie för att samla in empiri. Resultat och analys Det resultat jag har fÄtt fram i min studie visar att eleverna till viss del anvÀnder sig av de lÀsförstÄelsestrategier de har undervisats i nÀr de lÀser okÀnda texter.

Bakgrund Stroke Àr en sjukdom som drabbar mÄnga mÀnniskor. Strokeanfall medför inte bara bestÄende förÀndringar för den strokedrabbade utan pÄverkar Àven de nÀrstÄendes situation. Det Àr inte ovanligt att nÀrstÄende hamnar i en krissituation i det tidiga skedet av en stroke. Syftet Syftet med studien Àr att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med stroke. Metod Detta Àr en litteraturstudie baserad pÄ 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

I början av 2014 infördes ett nytt regelverk för hur företag och ekonomiska föreningar ska avsluta sina rÀkenskapsÄr. Inte förrÀn media började rapportera om problemet tidigare i Är har diskussionen satts igÄng och flera organisationer har gjort uttalande och förenklingar. De har visat sig vara svÄra att tolka och implementera och för en del bostadsrÀttsföreningar kan tillÀmpningen vara ödesdiger. Valet stÄr mellan tvÄ regelverk i det sÄ kallade K-projektet.Syftet med studien Àr att utifrÄn bostadsrÀttsföreningarnas perspektiv utforska vilka faktorer som pÄverkar och hur de pÄverkas beroende av redovisningsvalet styrelsen gör. Detta kommer utföras genom att studera ekonomiska förvaltare som förser föreningarna med rekommendationer och information.

I VĂ€xjö kommun finns mĂ„lsĂ€ttningen att det ska finnas ett ungdomsperspektiv i de beslut som tas i den lokala politiken. VĂ€xjö kommun Ă€r ocksĂ„ en av 97 stycken svenska kommuner som deltagit i projektet LUPP. LUPP Ă€r en enkĂ€t utformad av Ungdomsstyrelsen i syftet att svaren skall ligga till grund för en kunskapsbaserad ungdomspolitik. VĂ€xjö kommun har genomfört LUPP-enkĂ€ten tvĂ„ gĂ„nger pĂ„ sammanlagt 3000 barn och unga under 18 Ă„r och svaren visade att endast 10 % av de 1 622 tillfrĂ„gade ungdomarna i Ă„rskurs 8 och sista Ă„ret pĂ„ gymnasiet Ă„r 2007 ansĂ„g att de har ganska stora eller mycket stora möjligheter till politiskt inflytande i kommunen. Jag frĂ„gar mig i min uppsats: Finns det en diskrepans mellan VĂ€xjö kommuns mĂ„lsĂ€ttningar om kommunalt ungdomsinflytande och de faktiska förutsĂ€ttningarna för unga att faktiskt delta? och: Är idealet om att det i de beslut som tas i den lokala politiken ska finnas ett ungdomsperspektiv en genomtĂ€nkt mĂ„lsĂ€ttning i VĂ€xjös kommunpolitik? Svaret pĂ„ min första forskningsfrĂ„ga Ă€r att det beror pĂ„ frĂ„n vems hĂ„ll vi vĂ€ljer att de det.

MÄnga golfbanor i Sverige byggda pÄ 1980- och 1990-talet, behöver bygga om sina greener för livslÀngden Àr begrÀnsad. I beslutsunderlagen saknas ofta greenanalyser. De laboratorier som erbjuder standardiserade ackrediterade analyser av sÄbÀddsmaterial, anvÀnder metoder som inte Àr direkt utvecklade för att studera en greens Äldrande med ostörda prover. Analysen av det organiska materialet i golfgreener Àr starkt begrÀnsad. NÄgra analysresultat frÄn laboratorierna har sÄ stora mÀtosÀkerheter att nyttan av dem Àr tveksam. Vissa laboratorier har anpassat sina mÀtmetoder för ostörda prover, men det Àr ofta oklart pÄ vilket sÀtt och hur stora felfaktorerna Àr.

Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka vilka mÄl och ÄtgÀrder som finns i de ÄtgÀrdsprogram som Àr upprÀttade för elever med brister i lÀsförstÄelse och vilka teorier dessa har sitt ursprung i, samt att diskutera vilka konsekvenserna skulle kunna bli för individens lÀrande.Teori och metod:Studiens kunskapsansats Àr diskursanalys. Diskursanalys innebÀr att man studerar samhÀllsfenomen dÀr sprÄket stÄr i fokus och dÀr sprÄket inte bara Äterger verkligheten, utan Àven formar den. I studien Àr det texten i ett antal ÄtgÀrdsprogram som granskas. Som analytiskt verktyg anvÀnds tolkningsrepertoarer vilka sorterar under diskurspsykologi. Detta innebÀr att text och tal studeras i syfte att se hur de anvÀnds i olika sammanhang.

SammanfattningAtt köra en elbil kan skilja sig frĂ„n ett traditionellt fordon pĂ„ flera sĂ€tt. FörvĂ€ntningarna frĂ„n förarenmĂ„ste tas i beaktning nĂ€r anvĂ€ndargrĂ€nssnittet i bilens instrumentpanel utformas.Denna masteruppsats behandlar test, utvĂ€rdering och nydesign av Huvudinstrumentet i Saabs elbilZero Emission. Huvudinstrumentet Ă€r den del av instrumentpanelen som sitter framför ratten ochinnehĂ„ller mĂ€tartavlor och andra instrument. Andra omrĂ„den sĂ„som mittkonsolen och musik- ochnavigatorsystem inkluderas inte i studien.Huvudinstrumentet testades och utvĂ€rderades med metoder, bland andra heuristisk utvĂ€rdering,Cognitive walkthrough och anvĂ€ndartest. AnvĂ€ndartesten utfördes i en körsimulator med hjĂ€lp avtĂ€nk-högt-metoden för att möjliggöra för observatören att följa med i testpersonen tankebanor.Med hjĂ€lp av resultaten frĂ„n testutvĂ€rderingen skapades en ny design av huvudinstrumentet.Övergripande upplĂ€gg och design av individuella delar av klustret utformades parallellt.

Bakgrund och problem: Sverige har som ett steg i harmoniseringen inom EU antagit internationella redovisningsstandarder vilka publiceras av IASB som Àr en oberoende stiftelse med sÀte i Storbritannien. De nya reglerna kring rörelseförvÀrv och dess redovisning fÄr konsekvenser för alla börsnoterade koncerner inom Sverige. Undersökningar som gjorts skapar funderingar om vilka faktorer som pÄverkar hur ett företag identifierar immateriella tillgÄngar och hur de vÀrderas i förhÄllande till köpeskillingen.Syfte:Syftet med undersökningen Àr att studera om det finns möjlighet för de utvalda företagen att tolka reglerna mer fritt och om detta i sin tur pÄverkar företagens redovisningsval. Vidare önskar uppsatsförfattarna undersöka hur företagen har skaffat sig kunskaper och anpassat sig till regelverket IFRS 3 samt urskilja vilka faktorer som eventuellt pÄverkar storleken pÄ andelen redovisad goodwill.AvgrÀnsningar:AvgrÀnsningar har gjorts till fyra svenska företag inom lÀkemedelsbranschen som under 2005 gjort rörelseförvÀrv. Uppsatsförfattarna har inte haft för avsikt att beröra minoritetsintressen och omvÀnda förvÀrv.

UtifrÄn Normaliseringsprincipen och demokratiska strömningar under andra hÀlften av 1900-talet pÄbörjades pÄ skolomrÄdet en integreringsprocess. Begreppet inkludering introducerades senare för att markera skolans ansvar i frÄgan. Trots inkluderingsuppdraget har avskiljande lösningar inom skolan Äter blivit vanliga. Studier om rörelsehindrade barns skolvardag visar att det förekommer mÄnga exkluderande situationer i skolan, ofta omedvetna och i tron att dessa Àr bÀst för eleven. Dessa situationer Àr en följd av att skolan inte arbetar pÄ organisationsnivÄ med inkluderingsfrÄgor.Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsaspekter i skolan för elever med rörelsehinder.

Bakgrund: Lesbiska och bisexuella kvinnor har sÀmre fysisk och psykisk hÀlsa Àn heterosexuella kvinnor. De Àr en osynliggjord grupp inom vÄrden. Inom kvinnosjukvÄrden (gynekologi och obstetrik) finns en tradition av heterosexualitet i och med dess fokus pÄ reproduktion. Tidigare studier har visat att lesbiska och bisexuella undviker gynekologisk vÄrd pÄ grund av dÄligt bemötande. Obstetriken kommer framöver att fÄ ta emot alltfler samkönade par.

Studier om elever i behov av sÀrskilt stöd domineras av lÀrarperspektivet, fÄ studier har ett elevperspektiv. Den hÀr studiens syfte Àr att beskriva och förklara uppfattningar som elever i behov av sÀrskilt stöd har av det sÀrskilda stödet, vad det gÀller vari problematiken ligger, stödÄtgÀrdernas utformning generellt sett, det egna lÀrandet och pÄ de specifika ÄtgÀrderna utvecklingssamtal och ÄtgÀrdsprogram. För att beskriva elevers uppfattningar har metoden i studien en fenomenografisk ansatts. Data har insamlats via intervjuer med 11 elever i grundskolans senare Är. Resultatet visar att eleverna uppfattar sÀrskilt stöd i tre dimensioner, individ dimension, gemensam dimension och yttre dimension. I individ dimensionen Àr elevernas uppfattningar fokuserade pÄ individnivÄ, eleven har problem med ett eller flera skolÀmnen. LÀrandet Àr inriktat pÄ att nÄ mÄlen för godkÀnt utan att reflektera över nyttan av kunskaper.

Visuellt st?d har framtr?tt som en viktig resurs i utbildningen av elever med funktionsneds?ttningen spr?kst?rning. Det visuella st?det ?r inte begr?nsat till yngre elever utan behovet av visuellt st?d kvarst?r och beh?ver anpassas genom hela grundskolan. F? studier handlar om hur l?rare beskriver att de arbetar med elever med spr?kst?rning och ?nnu f?rre studier unders?kte hur l?rare beskriver att de arbetar med visuellt st?d ihop med elever med spr?kst?rning.

AbstraktIntroduktion/bakgrund: År 2013 fanns det enligt World Health Organisation (WHO, 2013) 347 miljoner mĂ€nniskor i vĂ€rlden som hade av nĂ„gon form av diabetes. 353 000 vuxna personer med diabetes fanns Ă„r 2012 registrerade Sverige via Nationella diabetesregistret. Den vĂ„rd och utbildning som gavs till patienter skullevara baserad pĂ„ de svenska nationella riktlinjerna för vĂ„rd och behandling av diabetes. I Sverige var det oftast sjuksköterskorna som planerade och ledde omvĂ„rdnaden för personer med diabetes typ 2. OmvĂ„rdnaden skulle Ă€ven leda till att patienterna kunde ta hand om sin egenvĂ„rd.

Bakgrund: NÄlstick Àr den vanligaste kÀllan till smÀrta hos barn inom sjukvÄrden. Forskning visar att avledning som Àr en icke-farmakologisk metod Àr effektiv för att minska rÀdsla och smÀrta hos barn vid nÄlrelaterade procedurer. Trots detta utförs nÄlstick ofta utan adekvat smÀrtlindring. Avledning bidrar till kognitiv aktivitet som kan minska rÀdslan hos barnet och blockera eller förminska smÀrtimpulser till hjÀrnan.Syfte: Att undersöka olika avledningsmetoder som sjuksköterskan kan anvÀnda sig av för att minska barns smÀrta och rÀdsla vid nÄlstick.Metod: Litteraturöversikt med analys av 13 artiklar. Val av artiklar gjordes efter systematisk litteratursökning i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.