Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och baseras pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex spansklÀrare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning av elevers skriftliga produktion pÄ de nationella provet i spanska utifrÄn ett lÀroplansteoretisk perspektiv och utifrÄn teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lÀrare i varierande grad anvÀnder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begrÀnsas av faktorer som resursfördelning som pÄverkar den tid som lÀrare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lÀrarnas tjÀnster. SpansklÀrare uttrycker Àven en osÀkerhet nÀr det gÀller betygsÀttningen av elevers texter dÄ kursplaner lÀmnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebÀr att lÀrarna tolkar kursplanen pÄ olika sÀtt och anvÀnder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva vilka copingresurser som individer med lÄngvarig smÀrta anvÀnder sig av samt hur dessa resurser förbÀttrar eller försÀmrar individernas möjlighet att acceptera sin smÀrta. Designen för litteraturstudien var deskriptiv och studien baserades pÄ 17 vetenskapliga artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Medline (via PubMed) samt CINAHL. Huvudresultatet visade att individer med lÄngvarig smÀrta anvÀnde sig av inre copingresurser som fysiska och psykosociala copingresurser samt förmÄgor vid acceptans av lÄngvarig smÀrta. Individer anvÀnde sig Àven av yttre copingresurser som socialt stöd och materiella copingresurser.

Mitt syfte var att ta reda pÄ hur gymnasieelever med specialundervisning upplever sinskolsituation, vilka för och nackdelar den för med sig, om de blir behandlade annorlundaav omgivningen pÄ grund av deras skolform och om sÄ Àr fallet hur de hanterar det. JaganvÀnde mig av kvalitativa intervjuer för att fÄ min empiri. Intervjuerna visade attfördelarna med specialundervisning Àr extrahjÀlpen, nÄgon som lyssnar och bryr sig,individualiteten och en lugn miljö att studera i. Nackdelarna med specialundervisningsom gick att utlÀsa frÄn intervjuerna Àr en kÀnsla av att inte vara som de andra eleverna,att bli behandlad i den ?vanliga? klassen utifrÄn att man inte kan och bör dÀrför inteförsöka, avundsjuka kring att de med specialundervisning fÄr bra hjÀlp.

Det finns ett antal olika automatiska stavnings- och grammatikkontroller och i den mÄn dessa anpassats för nÄgon specifik verksamhet har det oftast varit för teknikinriktade företag. Automatiska stavnings- och grammatikkontroller lÀmpar sig för texter med en vÀl avgrÀnsad domÀn och vars sprÄk gÀrna gÄr att begrÀnsa avseende lexikon och grammatik. Företaget Fodina Language Technology AB har uppmÀrksammat att denna typ av verktyg borde fungera bra för myndigheter och de texter som de producerar. Denna studie undersöker hur de skrivregler som myndigheter bör hÄlla sig till skiljer sig frÄn andra svenska skrivregler och hur svÄrt det skulle vara att implementera dessa regler. De regler som identifierats kategoriserades för att fÄ en överblick av hur de var uppbyggda.

Denna studie har undersökt om det Àr innehÄllet pÄ lektionerna i Àmnet idrott och hÀlsa som gör att flickor har sÀmre betyg i Àmnet idrott och hÀlsa Àn pojkar. Vi har gjort en studie pÄ tvÄ gymnasieskolor i norrbotten dÀr vi genom enkÀter tagit reda pÄ vad eleverna tycker om innehÄllet pÄ idrottslektionerna. I enkÀten har vi Àven frÄgat om elevernas tankar kring betyg. Vi har kommit fram till att flickors och pojkars favoritidrott Àr bollsport, men förutom det har de olika favoritaktiviteter pÄ idrottslektionerna. Flickorna vill ha mer estetiska idrotter för att kunna förbÀttra sitt betyg, medan de estetiska idrotterna var de som pojkarna ville ha minst av pÄ idrottslektionerna.

Denna uppsats studerar det normavvikande sprÄkbruket i fem av Astrid Lindgrens romaner med hjÀlp av en uppdelning pÄ tre kategorier: 1) dialektalt sprÄkbruk, 2) talsprÄkigt och vardagligt sprÄkbruk samt 3) egenbildade ord. Min hypotes Àr att det i Astrid Lindgrens böcker finns ett sprÄkbruk som skiljer sig frÄn standardsvenskan, detta genom att hon anvÀnder sig av dialektalt, vardagligt eller Älderdomligt sprÄk men Àven ord som författaren sjÀlv har hittat pÄ.I uppsatsen görs tvÄ studier pÄ antalet normavvikande ord i böckerna, först i hela boken men Àven mer detaljerat pÄ de tjugo första sidorna, dÀr Àven tabeller uppfördes för att visa pÄ vilka normavvikande förekomster som observerats. DÀrefter gjordes en uppdelning för att se vilken typ av avvikelse som var mest frekvent i verken.Resultatet visar pÄ att de studerade verken uppnÄr ett procenttal mellan 0,3 % till 1,4 % avvikande förekomster och att det Àr mer ett sprÄkbruk som delar likande stildrag med talsprÄket som framförallt Àr förekommande i böckerna. Det finns trots en olikhet mellan vilka ordformer som förekommer i de studerade verken ett mönster som följer det muntliga berÀttandet. SprÄkbruket Àr anpassat efter den berÀttelse som Äterges och detta har Àven pÄverkat förekomsten av normavvikelser i dialog och berÀttarröst..

Det Àr viktigt för företag att ha ett vÀl anpassat ekonomistyrningssystem till sin verksamhet. Detta gÀller speciellt tillverkande smÄföretag som ofta Àr aktiva pÄ marknader med hÄrd konkurrens. En viktig del i ekonomistyrningen Àr produktkalkyleringen dÀr man fördelar företagets kostnader ut pÄ produkterna som tillverkas. Beroende pÄ hur företagets teknologi ser ut, Àr ocksÄ olika kalkyleringsmetoder mer eller mindre lÀmpliga. DÀrför var syftet med denna uppsats att beskriva vilka kalkyleringsmetoder tillverkande smÄföretag anvÀnder samt att undersöka kopplingen mellan teknologi och kalkyleringsmetod.

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

I denna studie identifieras genom Williamsons (2002) reklamavkodningsteori hur varumÀrket FjÀllrÀven reproducerar konsumentismens ideologi, genom att kommunicera sin populÀra ryggsÀcksmodell KÄnken, i tryckta reklammaterial i form av produktbeskrivningar frÄn tre olika Är (1979, 1994 och 2015).  Studiens syfte Àr tvÄfaldigt, delvis handlar det om att undersöka om reklamavkodningsteorin Àr relevant i att förklara hur ideologi reproduceras och ocksÄ om den Àr applicerbar i en svensk kontext. Dessa syften besvarades med en huvudsaklig frÄgestÀllning, samt av tvÄ underfrÄgestÀllningar, vilka formulerades utifrÄn de teoretiska begreppen adressering och differentiering. I analysförfarandet applicerades ett multimodalt ramverk anpassat för tryckt reklammaterial.Studien har funnit att produktbeskrivningarna anvÀnt olika ideologiska referenssystem för att differentiera KÄnken som produkt och för att adressera mottagaren. Slutsatsen Àr att FjÀllrÀven har reproducerat ideologi genom tvÄ meningsskapande konstruktioner som handlar om differentiering av produkter och adressering av konsumenter.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som framkommer om socialt stöd och livsstilsförÀndringar efter hjÀrtinfarkt. Studien Àr en beskrivande litteraturstudie som innefattar tio vetenskapliga artiklar vilka har granskats av författarna och dÀrefter kvalitetsbedömts. Resultatet visade att livsstilsförÀndringar inte var lÀtta att genomföra. Det sociala stödet var viktigt för att de olika livsstilsförÀndringarna skulle klaras av och att stödets utformning skulle vara anpassat efter den hjÀrtinfarktdrabbades behov. För mycket eller för litet stöd hade negativ inverkan pÄ hur patienten lyckades med livsstilsförÀndringarna.

- Tatta ni inenntinn? Utbrister Alex frustrerat till sina klasskamrater under en av vÄra observationer. Alex har som flera andra elever pÄ skolan vi valde att göra vÄr undersökning pÄ funktionsnedsÀttningen sprÄkstörning vilket kan leda till att han har svÄrt att förstÄ och göra sig förstÄdd i kommunikativa situationer. Syftet med studien Àr att belysa samspelet mellan tolv barn med och utan sprÄkstörning i Äldrarna sju - elva Är för att fÄ syn pÄ vad som kÀnnetecknar dialogen mellan barnen i detta samspel med avseende pÄ sprÄket som ett socialt redskap. För att uppnÄ vÄrt syfte och fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor valde vi att göra videoobservationer av ett samspel mellan barn med och utan sprÄkstörning.

Sedan 1950-talet har trenden för företag gÄtt mot mer decentraliserade organisationer för att klara den ökade konkurrensen pÄ marknaden. Decentralisering av ansvar medför emellertid att informationsasymmetri uppstÄr och företagsledningen tappar sÄledes kontroll över ansvarsenheterna. För att sÀkerstÀlla att de olika ansvarsenheterna skall handla i enlighet med företagsledningens intressen krÀvs ett vÀl utformat ekonomiskt styrsystem. Ett ekonomiskt styrsystem kan i princip utformas pÄ mÄnga olika sÀtt, varav internprissÀttning Àr en metod för att lösa styrproblematiken. I teorin skapar internprissÀttning ett antal fördelar sÄsom styreffekter, motivation och bÀttre resultatbedömning.

I debatten om den förÀndrade miljö- och klimatsituationen har energifrÄgan kommit att bli central. Eftersom ca en tredjedel av den totala energianvÀndningen i Sverige Àr kopplad till bebyggelse Àr detta ett omrÄde dÀr det bör gÄ att Ästadkomma stora förÀndringar. Detta faktum i kombination med ökade energipriser har gjort att byggnader med lÄg energiförbrukning blivit alltmer attraktiva. Byggande av passivhus, d v s hus utan konventionellt vÀrmesystem, Àr pÄ kraftig uppgÄng i Sverige. Dock Àr det fortfarande fÄ som byggts i de nordligaste delarna av landet vilket kan bero pÄ osÀkerhet i form av lönsamhet för bestÀllaren.I detta arbete har möjligheterna att investera i passivhus i Kiruna undersökts med hjÀlp av energianalyser och livscykelkostnadsberÀkningar.

Masonites flexibla byggsystem, Àr ett byggsystem utvecklat av Masonites Beams AB för flervÄningshus, bostÀder och kontor i trÀ.  System Àr anpassat sÄ att det i största möjliga utstrÀckning gÄr att anvÀnda sig av prefabricerade element direkt frÄn fabrik, för att sedan hopfogas med mekaniska förband pÄ byggarbetsplatsen.Masonites förslag pÄ en infÀstning mellan bÀrande vÀggar Àr utformad som en montagedubb vilken förs ned i ett hÄl i underliggande vÀggelement. Montaget av dubben fungerade inte önskvÀrt, och det finns tveksamheter i montagedubbens förmÄga att ta upp vindinducerande krafter.Examensarbetet syftar till att utforma och dimensionera ett nytt vÀggbeslag till Masonites flexibla byggsystem dÀr snabbt montage av beslaget Àr viktigt. Iden Àr att sÄga en kontinuerlig slits i vÀggelementen som man sedan fÀster plÄtar som skruvas fast i det övre- respektive det undre vÀggelementet. Skruven som anvÀnds Àr en sjÀlvborrande skruv för att slippa förborrning av plÄten och vÀggelementet.Reglerna i Eurokod 3 och 5 ligger till grund för berÀkningarna av beslaget och lastnedrÀkningen av ett 8-vÄningshus Àr enligt BKR. LÀmplig indata till lastnedrÀkningen gjordes i samrÄd med erfaren konstruktör och inblandade i MFB frÄn Masonite.

AbstractDetta Àr en teoretisk uppsats som engagerar en, av oss utförd, empirisk studie. I den teoretiska ansatsen diskuteras, beskrivs och lyfts hur sprÄk kan ses som makt. Uppsatsen behandlar ocksÄ hur sprÄket konstruerar samhÀlleliga uppfattningar, hur det pÄverkar den sociala verkligheten samt sociala relationer. Den empiriska studien Àr en diskusanalys av begreppet likabehandling. Det empiriska materialet bestÄr av 19 av Göteborgs största grundskolors likabehandlingsplaner och urvalet har gjorts utifrÄn Göteborgs 21 stadsdelar.