Masthuggskajen genomg?r nu en omfattande omvandling fr?n industrihamn till en modern stadsdel med bost?der, kontor, parker och kulturinslag. Det ger en m?jlighet att studera hur en stad v?xer och f?r?ndras och vilka utmaningar och m?jligheter detta medf?r. Denna studie syftar till att unders?ka inkluderandet av barn och ungas behov i samband med projektets planeringsprocess utifr?n begreppen barnv?nlig stad och delaktighet.

Att vÀnta och föda barn i en redan turbulent tid som tonÄrstiden kan vara, leder till ytterligare pÄtagliga förÀndringar bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. Omgivningens och den professionella personalens attityder och förhÄllningssÀtt har stor betydelse för hur unga kvinnor upplever och hanterar barnafödande. Syftet med denna studie var att undersöka unga mödrars upplevelse av stöd i samband med barnafödande under tonÄren. Metoden som anvÀndes var kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Nio unga mödrar intervjuades och det transkriberade materialet som utgjordes av intervjuerna tolkades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.

Diabetes typ 2 Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar som förvÀntas öka kraftigt de kommande Ären. LivsstilsförÀndringar och egenvÄrd Àr grunden i behandlingen och sjuksköterskors uppgifter Àr att utbilda, stödja och motivera patienterna. Syftet var att beskriva patienters och sjuksköterskors uppfattningar av sjuksköterskans hÀlsofrÀmjande roll vid diabetes typ 2. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie inkluderande Ätta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med innehÄllsanalys.

För mÄnga mÀnniskor Àr svÀlt, krig och fattigdom en del av vardagen. Dessa mÀnniskor kan fÄ ett lÀttare liv med hjÀlp av bistÄnd frÄn rikare lÀnder. BistÄndsorganisationerna Àr dock beroende av bidrag frÄn allmÀnheten i form av till exempel pengar, volontÀrarbete eller reducerade kostnader. Lagarna för vad en Ärsredovisning ska innehÄlla Àr utvecklade med fokus pÄ vinstdrivande företag, för att deras intressenter ska fÄ den information som Àr viktig. Eftersom bistÄndsorganisationerna har en annan typ av intressenter kan det vara av intresse att se hur de har anpassat sig till gÀllande regler, och Àven ta reda pÄ vilken övrig information som gÄr att hitta i deras Ärsredovisningar..

Syftet med arbetet var att försöka ta reda pÄ om inkluderad eller samlad undervisning Àr att föredra för sÀrskoleelever och hur man ska arbeta för att det ska bli en lyckad inkludering. I studien anvÀndes kvalitativa och kvantitativa metoder. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med lÀrare som undervisade inkluderade sÀrskoleelever, samt med inkluderade elever och sÀrskoleelever pÄ en grundsÀrskola. I intervjuerna anvÀndes en intervjuguide för att fÄ djup i svaren, en attitydstudie genomförses med personalen vid den aktuella skolan. Resultatet visade att det Àr svÄrt att ge svar som gÀller för alla elever.

Till följd av en mer globaliserad och industriell omvÀrld har hÄllbarhetsfrÄgor sett till miljö och samhÀlle blivit en vardaglig rubrik i finansvÀrlden. Att företag ska ha aktivt arbete mot hÄllbarhet och ansvarstagande Àr pÄ sÄ nÀr en sjÀlvklarhet om inte ett mÄste. Denna studies syfte Àr att undersöka ansvarsfullt investerande och portföljresultat. För att analysera detta förhÄllande fokuserar arbetet pÄ ESG dÀr dess dimensioner inkluderas gemensamt genom optimering, diskussion och slutsats. Arbetet berör hur ESG kan integreras i investeringsprocessen men tyngden av studien och den övergripande frÄgan angriper diskussionen kring en portföljs resultat vid inkluderande av ESG.

Föreliggande studie syftar till att belysa hur ungdomar i fÀngelse beskriver sin tidigare skolgÄng utifrÄn teorier om inkludering. För att fÄnga studiens syfte stÀlls följande frÄgestÀllningar: - Vilka hÀndelser, upplevelser och kÀnslor lyfter ungdomarna i studien fram nÀr de beskriver sin tidigare skolgÄng? - Hur kan deras berÀttelser förstÄs utifrÄn teorier om inkludering? Den teoretiska grund som studien bygger pÄ Àr hÀmtad ur den sociokulturella lÀrandeteorin. I studien har en narrativ metod med skrivna berÀttelser, utifrÄn en rubrikmall, anvÀnts. I studien deltar fyra mÀn i Äldrarna 18-21 Är. De befinner sig vid studiens genomförande pÄ en av kriminalvÄrdens ungdomsavdelningar.

MÄlet med examensarbetet var att ett trÄdlöst mÀtdatainsamlingssystem ska tas fram för att ersÀtta det trÄdburna insamlingssystem som idag anvÀnds vid FOI i Bromma, vid mÀtning pÄ vindtunnelmodeller. Projektet innefattar konstruktion, inköp, dokumentation, test och utvÀrdering. En del i projektet Àr att utvÀrdera ett nytt CAD system för kretskortskonstruktion.Enligt framtagen kravspecifikation konstrueras ett signalkonditionerande kort som förstÀrker, balanserar och filtrerar insamlad signal samt ett processorkort som digitaliserar och skickar konditionerad signal trÄdlöst till mottagande del.Prototypen som projektet resulterar i, uppfyller de krav och specifikationer som FOI hade pÄ det nya systemet, dvs. analog signalkonditionering, digitalisering och tvÄvÀgskommunikation. Systemet har med sin enkla funktion pÄvisat att lösningen Àr realiserbar och att den fungerar.

Denna studie handlar om att arbeta med en förskola för alla. Det övergripande syftet med detta arbete Àr att studera hur pedagoger arbetar med en förskola för alla. Det fanns ett intresse av att veta hur pedagogerna kan göra för att inkludera alla barn oavsett behov och förutsÀttningar i verksamheten. Ett annat intresse med denna studie Àr att ta reda pÄ vad normalitet innebÀr för pedagogerna samt hur pedagogerna bemöter ett avvikande barn i förskolan. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer med aktiva pedagoger i förskolan.

Polisen anvÀnder i stor utstrÀckning fordon som en del av sitt arbete. Fordonet Àr inte bara ett transportmedel, det Àr ett arbetsverktyg och inte minst en arbetsplats. Under övningar med utryckningsfordon upplevde vi det svÄrt att sitta bekvÀmt och ergonomiskt riktigt i de bilstolar som fordonen Àr utrustade med. BilbÀltet stod Àven för ett problemomrÄde i sig. Vi stötte pÄ en potentiell sÀkerhetsrisk under vÄra empiriska försök vid Polisutbildningen i UmeÄ.

I denna litteraturstudie har vi Àmnat undersöka vad inkludering innebÀr, med fokus pÄ elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har ocksÄ undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjÀlpa dem. Genom att samla in data frÄn vetenskapliga artiklar har vi nÄtt vÄrt syfte som vi sedan analyserat utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebÀr att alla elever ska undervisas tillsammans och att det Àr skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara bÄde positiva och negativa.

Litteraturstudiens syfte Àr att undersöka betydelsen av det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Fokus i studien Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka lÀrarens betydelse för att alla elever inkluderas i en skola för alla. Att undersöka vilka metoder som förekommer i arbetssÀtten med elever som krÀver sÀrskilt stöd i undervisningen. I resultatet och diskussionen undersöks pedagogens specialpedagogiska kompetens och vilken betydelse den har i verksamheten. HÀr undersöks Àven hur lÀrare och elever möter olika arbetssÀtt och metoder dÀr de förhÄller sig ur ett inkluderande, integrerande, segregerande eller exkluderande perspektiv..

Syftet med vÄr undersökning var att fÄ en bild av arbetet med flersprÄkighet och mÄngfald inom förskolan samt hur pedagogerna arbetar med lÀroplansmÄlen kring detta. Vi ville dessutom undersöka utvecklingsbehoven i relation till dess betydelse ur individ, grupp och organisationsperspektiv. Arbetet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med modersmÄlslÀrare och förskollÀrare i kommunen. Resultatet visar att arbetet med flersprÄkighet och etnisk mÄngfald i den utvalda kommunen behöver utvecklas. Förskolans personal behöver mer kunskap i Àmnena och direktiven frÄn ledningen behöver bli tydligare. Med tydligare riktlinjer kring arbetet kan samarbetet mellan modersmÄlslÀrare och förskollÀrare förbÀttras och en mer flexibel och inkluderande verksamhet utformas.

Syfte Syftet med denna studie var att beskriva och uppnÄ en förstÄelse för lÀrares sprÄkutvecklande arbetssÀtt med fokus kring hur pedagogiken frÀmjar sprÄkutvecklingen bÄde hos flersprÄkiga elever och hos elever som har svenska som modersmÄl. Dessutom var syftet att uppnÄ en förstÄelse för hur lÀrarna anpassade pedagogiken utifrÄn samtliga elevers kognitiva funktionsnedsÀttning. FrÄgestÀllningar ? Vilka aspekter av sprÄkutvecklande strategier Äterfinns i lÀrarnas arbetssÀtt? ? I vilken utstrÀckning anpassar lÀrarna det sprÄkutvecklande arbetssÀttet i förhÄllande till om eleverna har svenska som första, respektive andrasprÄk? ? PÄ vilket sÀtt anpassar lÀrarna den pedagogiska praktiken i relation till elevernas funktionsnedsÀttning? Teori Studien förankrades i Vygotskjis teori om att individens sociala- och intellektuella utveckling Àr förenade med varandra och att den proximala utvecklingszonen kan nÄs via interaktion. Det andra teoretiska perspektivet som studien förankrades i var Skidmores tankar om en inkluderande, respektive en exkluderande klassrumspraktik. Metod Metoden var kvalitativ med en hermeneutisk ansats.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka huruvida gymnasieskolan Àr en skola för allautifrÄn ett inkluderande och exkluderande perspektiv, med fokus pÄ deprimerade elever,genom en studie av HÀssleholms kommun. Metoden som har anvÀnts Àr intervjuer somtolkats hermeneutiskt dÀr frÄgorna varit fritt formulerade inom fasta frÄgeomrÄden.Materialet har bestÄtt av intervjuer med totalt 18 personer varav tre frÄn sjukvÄrden och15 frÄn gymnasieskolorna samt aktuell forskning pÄ omrÄdet frÄn bÄde det pedagogiskaoch det medicinska forskningsomrÄdet. Undersökningen visar att HÀssleholms kommunsgymnasieskolor inte Àr en skola för alla nÀr det gÀller deprimerade elever. PÄ skolornafinns för lite kunskap och ansvaret förskjuts till andra instanser, vilket resulterar i att deÄtgÀrder som sÀtts in Àr av exkluderande form dÀr eleven marginaliseras. Vidarediskuteras lÀmpliga ÄtgÀrder för deprimerade elever i skolan..