Denna studie undersökte relationen mellan karaktärsdragen i The Big Five och Health Locus of Control (HLC). Testen NEO-FFI och MHLC användes för att mäta karaktärsdragen och dimensionerna i HLC. 130 studenter vid Växjö universitet deltog i studien. Resultatet visade en relation mellan Conscientiousness och dimensionen Intern HLC. Extraversion hade en något svagare relation till IHLC.

Tidigare studier har indikerat att extroverta personer använder mobiltelefoni mer än vad introverta personer gör (Inyang et al. 2010). En enkätstudie genomfördes för att testa sambandet mellan personlighetstyp och huruvida en frekvenspreferens gällande brukandet av mobiltelefoni eller portabelt ljud förelåg. Hundra stycken deltagare svarade på enkäten som bestod av tre delar. Fyra hypoteser var formulerade; extroverta förutspåddes vara flitigare brukare av mobiltelefon än introverta, medan introverta förutspåddes vara flitigare i brukandet av portabelt ljud.

I och med informationsteknologins snabba framväxt i samhället ställs vi också inför problem som hur vi ska handskas med denna utveckling. Forskning visar att fenomenet datorrädsla kan bero på faktorer som exempelvis erfarenhet, personlighet, attityd eller kön. Syftet med denna studie är dock att undersöka eventuella samband mellan datorrädsla, personlighet samt datorerfarenhet. Nittio studenter vid Högskolan Dalarna agerade undersökningsdeltagare (UD) genom att svara på en enkät bestående av tre delar; bakgrundsfrågor, ett personlighetstest sammansatt av Eysenck Personality Inventory (EPI) samt åtta scenarier, där UD fick skatta sin självupplevda stressnivå i olika situationer. Studien visar att såväl Neuroticism som datorerfarenhet skulle kunna predicera datorrädsla.

Mindfulness innebär att vara medvetet närvarande i nuet på ett icke-dömande sätt. Forskare har idag haft svårt att enas om en enhetlig definitition av begreppet. Att studera personlighetens betydelse kan hjälpa forskare till en ökad förståelse för begreppet mindfulness. Syftet med denna studie var att undersöka hur de fem personlighetsegenskaperna Neuroticism, extraversion, openness to experience, agreeableness och conscientiousness predicerar mindfulness. Syftet föranledde en frågeställning huruvida mindfulness bäst bör definieras som en egenskap eller som en teknik.

Denna kvantitativa tvärsnittsstudie bygger på data som samlades in i ett forskningsprojekt av Lars Häsänen vars resultat visade att målstyrning har betydelse för arbetsprestation, spänningar i arbetet och målengagemang på ett företag under nedläggning. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det också finns ett samband mellan å ena sidan personlighet (kontroll-lokus, självbemästring, Neuroticism, samvetsgrannhet och prestationsbaserad självkänsla) och å andra sidan arbetsprestation, målengagemang och spänningar i arbetet. Syftet var även att ta reda på vilken av dessa, målstyrning eller personlighet, som förklarar mest. Enkäter delades ut till samtliga anställda på ett större svenskt läkemedelsföretag och 134-138 deltagare kunde slutligen inkluderas i studien. De starkaste resultaten, från korrelationsanalyserna och regressionsanalyserna återfanns kring spänningar i arbetet där prestationsbaserad självkänsla och Neuroticism visade sig ha ett postivt samband med spänningar i arbetet.

Previous research has focused limited attention on how personality affects job search for university educated people in work and no studies have focused on the difference between active and passive job seekers. This survey-based study that examined university educated economists and engineers with 5-25 years of experience, showed that career ambition mediated active job search for the personality dimensions of openness, agreeableness and extraversion and also gave clear evidence that active job seekers have lower levels of job satisfaction, and higher levels of career ambition, agreeableness and extraversion, compared with passive job seekers. These findings provide a more nuanced picture of the impact of different recruitment strategies and provide a starting point for in-depth studies on passive job seekers.

Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension Neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan prokrastinering och anställnings- och arbetsrelaterade faktorer, samt mellan prokrastinering, målmedvetenhet; och Neuroticism. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning som besvarades av 100 personer. Enkäten bestod av frågor från General Procrastination Scale, International Personality Item Pool, samt delar ur en medarbetarundersökning från Karolinska Institutet. Studiens huvudresultat visade att män prokrastinerade mer än kvinnor och medarbetare prokrastinerade i högre utsträckning än chefer. Högre ålder hade ett samband med lägre grad av prokrastinering.

The purpose of this study is to examine whether personality traits, self-esteem, performance-based self-esteem and demographic data relate to, and can explain the variation in psychological ill-health among students at Lund University. A questionnaire was distributed to students attending the Psychology program, Bio-technology program, Theologian program and Law program. There were 247 respondents to the questionnaire, mainly attending their second or third semester. General Health Questionnaire (GHQ-12), Rosenberg's Self- Esteem scale, Hallstens scale measuring performance-based self-esteem, questions relating to demographic data and a short version of the personality inventory scale Big Five were included in the questionnaire. Positive correlations were found between psychological ill-health and the variables Neuroticism and performance-based self-esteem.

Studiens syfte var att se vilka personlighetsegenskaper som anses vara nödvändiga inom polisyrket samt om dessa sammanfaller med Big Five dimensionerna.     Tidigare studier har utförts och påvisat samband mellan polislämplighet och personlighet. Det har påvisats en negativ samband mellan Neuroticism och prestation inom polisyrket samt ett positivt samband mellan extraversion och prestation inom polisyrket.     För att belysa arbets- och personkrav för poliser intervjuades sex personer av både manligt och kvinnligt kön. Urvalet bestod av poliser från Södra Sverige. Intervjupersonerna fick besvara frågor utifrån en utformad intervjuguide som bestod av tre olika delar: vilka krav poliser ställs inför i sitt arbete, vilka egenskaper poliser har samt om dessa två delar sammanfaller med Big Five dimensionerna.     Resultatet visade på att intervjupersonerna tog upp åtta olika nödvändiga egenskaper inom polisyrket: tolerans, ärlighet, analysförmåga, kommunikation, samvetsgrannhet, Neuroticism, trevlighet, öppenhet och extraversion.     I diskussionen framgick det att tidigare studier och den utförda studiens resultat hade mycket gemensamt. De egenskaper som ansågs vara nödvändiga inom polisyrket enligt de sex intervjupersonerna hade relativt god överensstämmelse med tidigare forskning inom området samt polisens aktuella kravprofiler som används vid rekrytering..

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns olika personlighetstyper hos mjölkkor av raserna SRB och SLB och om dessa personlighetstyper skilde sig mellan ras, ålder och vilken sida djuren stått på i lösdriften. Korna observerades i tre olika testmiljöer för att se huruvida konsistenta de var i deras beteenden: ostörda i lösdriften, vid mjölkning och med ett främmande objekt i lösdriften. Beteenden som studerades var normala beteenden, sociala beteenden, tramp och sparkningar vid mjölkning och interaktioner med det främmande objektet. Tolv beteendevariabler användes i en PCA (principal component analysis) och visade två komponenter som tillsammans kunde förklara 51,2 % av den totala variansen. Den första komponenten speglade aggression och extraversion, som ingår i medgörlighet och extraversion i den mänskliga femfaktorsmodellen.

Har personligheten och genus någon inverkan på självförtroendet hos individer? Studien genomfördes som en kvantitativ undersökning och en enkät som omfattade tre skalor för personlighet och en skala för självförtroendet. De tre personlighetsvariablerna hämtades ur Goldbergs ?the five factor model?. De bestod av openess, Neuroticism och extraversion.

I studien undersöks hurvida individer som söker sig tillentreprenörskap i sitt yrkesval har en specifik personlighetsprofil somgår att urskilja från människor som väljer andra yrken. Detta görsgenom en enkätundersökning som jämför Big Five personlighetsdragoch självkänsla hos 21 entreprenörstudenter och 18 filosofistudenter.Resultaten visar att det existerar signifikanta skillnader hosentreprenörstudenter vad gäller Neuroticism, öppenhet ochextraversion. Det uppkom också skillnader mellan kvinnligaentreprenörstudenter och kvinnliga deltagare i kontrollgruppen vadgäller självkänsla. Resultaten antyder att personlighet har en påverkannär en individ väljer att bli en entreprenör, och att hög självkänsla kanvara en viktig komponent för kvinnor som bestämmer för att satsa på yrket..

Syftet med studien var att undersöka samband mellan förändringsmotstånd, personlighet och arbetstillfredsställelse, och huruvida arbetstillfredsställelse modifierar sambandet mellan personlighet och förändringsmotstånd. 102 deltagare besvarade ett frågeformulär innehållande 61 frågor rörande motstånd till förändring, arbetstillfredsställelse och personlighet. Resultatet visade att samband fanns mellan personlighet och förändringsmotstånd såväl som mellan personlighet och arbetstillfredsställelse. Arbetstillfredsställelse visade ett unikt samband med förändringsmotstånd, men påverkade inte sambandet mellan förändringsmotstånd och personlighet. Resultatet visar att Neuroticism är den mest avgörande personlighetsdimensionen för huruvida en individ motsätter sig förändringar på arbetet.

AbstraktFärdigheter utvecklas gradvis vid träning och fördelarna som erhålls är många. Utförandet går snabbare, blir mer korrekt och den kognitiva belastningen tros minska. Utvecklandet av färdigheter kan dock påverkas av individens personlighet och faktorer som setts kunna bidra till stress och prestation. Denna studie undersökte betydelsen av upplevda krav, kontroll och socialt stöd enligt en teoretisk modell framtagen av Karasek och Theorell som reviderats av Perski samt personlighet (Eysenck, EPQ-R: extraversion, Neuroticism) avseende resultaten på teoretisk respektive praktisk prestation efter olika mängd träning. Prestation mättes med svenska klätterförbundets praktiska och teoretiska standardprov som används vid uppklättring för topprepskort.