Stress är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Tidigare forskning har påvisat en koppling mellan stress, personlighet och kön. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevd stress och karaktärsdraget Neuroticism, med hänsyn till kön bland studenter. PSS och SGC-1 formulären delades ut till 109 studenter, varav 62 män och 47 kvinnor. Resultatet av studien visade att det fanns ett positivt samband mellan upplevd stress och Neuroticism, när det kontrollerades för kön.

Yrkesgruppen artister har tidigare rapporterat höga testpoäng vid mätning av Neuroticism, vilket yttrar sig i upplevd sämre fysisk hälsa och låg självutvärdering av prestation. Den longitudinella populationsstudiens generella syfte var att undersöka Neuroticism i relation till sångteknik och hälsa under 3.5 år hos operastudenter. Högre registret, lägre registret, sjunga piano, egalisering och uthållighet respektive röstlig-, fysisk- och mental hälsa undersöktes. Enkäter utformade för självrapportering användes (EPQ, KSP, STAI och 2 specialkonstruerade enkäter). Resultaten visade att rapportering av sångteknik och rösthälsa förbättrades signifikant, men att kroppshälsa och mental hälsa inte förbättrades signifikant över tid.

The aim of this study was to examine the relations between women?s perceived stress off the job (dependent variable), responsability for household chores, emotional support, number of children living at home, Neuroticism and age (independent variables). Comparisons between the present sample and two independent samples from previous research were made with regard to perceived stress and Neuroticism. The sample of this study consisted of 186 women working in the fields of health care and geriatric care. The results showed that perceived stress correlated positively with Neuroticism and number of children and negatively with emotional support, though the effectsizes for number of children and emotional support were fairly small.

The purpose of this study was to examine by means of Eysenck Personality Inventory (EPI), the relationship between Neuroticism, and self-rated eating problems. Altogether 105 respondents, mean aged 42,3 years, including 11 men and 94 women, participated by answering an Internet-based questionnaire comprising three different sections. Neuroticism correlated with self-rated eating problems (r=,468, p.

Huvudsyftet med undersökningen var att utröna om det subjektiva välbefinnandet bättre prediceras av Neuroticism än extraversion, samt om Neuroticism och reaktionstiden för negativa bedömningar är mer betydelsefulla för det subjektiva välbefinnandet än extraversion och reaktionstiden för positiva bedömningar. Andra undersökningar har gett blandade resultat. I den första studien var deltagarna 184 personer i åldrarna 16-67 från en arbetsplats, två gymnasieskolor, två bibliotek samt en komvuxskola i södra Sverige. En enkät användes för självskattningar av Neuroticism, extraversion samt det subjektiva välbefinnandet. Korrelationer och en multipel regressionsanalys visade att Neuroticism var en starkare prediktor än extraversion till det subjektiva välbefinnandet.

Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan personlighetsdraget Neuroticism och yttre motivation, a-motivation, låg självkänsla samt negativ affekt. Syftet med studien var att öka förståelsen för Neuroticism som personlighetsdrag utifrån individernas motivationstyp, självkänsla samt individernas affektiva tillstånd. Studien undersökte även reliabiliteten hos instrumentet Mini-IPIP som har undersökt personlighetsdrag inom Big-five-teorin. Syftet testades med hjälp av fyra självskattningstester. Dessa var Mini-IPIP, Situational Motivation Scale (SIMS), Positive Affect and Negative Affect Scale (PANAS) samt Rosenbergs Self-esteem Scale (SES).

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur olika typer av känslomässigpriming påverkar bedömningen av neutrala ansikten. I studien undersöks också hurpersonlighetsegenskapen Neuroticism påverkar denna bedömning, både enskilt och ikombination med känslomässig priming. 82 försökspersoner deltog i undersökningen.Primingen sker i form av emotionella ord som är positiva, negativ eller neutrala.Tidigare studier har visat att Neuroticism favoriserar negativa affekter, och hypoteseni studien var att den negativa primingen ska ha större effekt på individer som liggerhögt på skalan som mäter Neuroticism än på de som ligger lågt på skalan. Resultatenav denna studie visade inga signifikanta huvudeffekter av vare sig priming ellerNeuroticism, även signifikanta interaktionseffekt mellan dessa faktorer uteblev. Enförklaring till uteblivna resultat kan vara att Neuroticism grupperna inte skilde sigmarkant från varandra på just denna variabel och därför inte heller uppvisade någraskillnader i bedömningen av ansikten.

It is important to identify the consequences of alcohol consumption among university students since over-consumption can lead to health problems and poorer academic performance. The following personality factors, Neuroticism, conscientiousness and extraversion, have in previous studies shown to be related to alcohol consumption  and shown to be associated with the university students' alcohol use and living arrangements. This study examines the following question; Is there a link between university students' alcohol consumption, and;1) the personality factors Neuroticism, conscientiousness, extraversion?2) their living situation?3) personality factors and living situation together?Participating in this survey was one hundred university students with a mean age of 23.4 years (SD = 2.6). To examine participants' personality, alcohol consumption and living arrangements, the NEO Five-Factor Inventory (Costa, McCrae, 2003) questionnaire was used and the questionnaire also contained self-constructed questions about drinking habits, living arrangements and demographic questions. This study's results indicate that Neuroticism, conscientiousness, living situation and extraversion predicts alcohol consumption (R2 = .354, p <.001). Thus, students who have these personality traits and circumstances one by one or together have a increased risk for alcohol over-consumption..

Syftet med studien var att undersöka om grad av överkonfidens kunde variera mellan olika ämnesområden, med kontroll för svårighetsgrad. Ytterligare syfte var att undersöka hur överkonfidens varierar mellan olika bedömningstyper och personer. Mätinstrumenten som användes var dels frågeformulär om melodifestivalvinnare och nobelpristagare med självbedömningsfrågor om prestation, samt frågeformulär om extraversion och Neuroticism. Totalt deltog 139 respondenter. Resultatet visade realistisk bedömning inom ämnesområdet melodifestivalvinnare och underkonfidens inom ämnesområdet nobelpristagare, med kontroll för svårighetsgrad.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns samband mellan ungdomars inställning till självdestruktivt beteende, välmående, Neuroticism samt extroversion och sätt att leva. Genom en faktoranalys skapades en livsstils variabel som sammanfattades till variablerna medveten och konsument. En stor del av studien behandlar ungdomar då de kan vara välmående men ändå skada sig själva på grund av den livsstil de har. I studien har 96 ungdomar deltagit. Undersökningen har utförts på tre olika gymnasieskolor i Skåne.

Stress är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Tidigare forskning har påvisat en koppling mellan stress, personlighet och kön. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevd stress och karaktärsdraget Neuroticism, med hänsyn till kön bland studenter. PSS och SGC-1 formulären delades ut till 109 studenter, varav 62 män och 47 kvinnor. Resultatet av studien visade att det fanns ett positivt samband mellan upplevd stress och Neuroticism, när det kontrollerades för kön.

Forskning har visat på ett samband mellan personlighet och utmattningssyndrom. Dock har relativt få studier utförts på området, särskilt på ungdomar. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka sambandet mellan femfaktormodellen av personlighet och utmattningssyndrom bland gymnasieungdomar (N = 119). Utmattningssyndrom delades till dimensionerna fysisk, mental och emotionell trötthet. Korrelationer och multipla regressionsanalyser beräknades.

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns något samband mellan stress och personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. I studien deltog 135 deltagare, 58 män, 71 kvinnor, och 6 deltagare besvarade inte vilket kön de tillhör. Samtliga deltagare fyllde i frågeformulär om variablerna upplevd stress, personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. Resultatet visade att det finns ett positivt samband mellan stress och Neuroticism. Det fanns negativa samband mellan stress och extroversion, stress och vänlighet, samt stress och samvetsgrannhet.

Stress är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Tidigare forskning har påvisat en koppling mellan stress, personlighet och kön. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevd stress och karaktärsdraget Neuroticism, med hänsyn till kön bland studenter. PSS och SGC-1 formulären delades ut till 109 studenter, varav 62 män och 47 kvinnor. Resultatet av studien visade att det fanns ett positivt samband mellan upplevd stress och Neuroticism, när det kontrollerades för kön.

Tjugo procent av alla människor är högkänsliga (HSP = Highly Sensitive Person), vilket innebär att de är födda med ett känsligt nervsystem. Många HSP upplever negativa konsekvenser i sin vardag som påverkar livskvaliteten. Eftersom gruppen HSP är så stor och kopplingen HSP, livskvalitet och självmedkänsla inte specifikt har undersökts, var det relevant att göra den här enkätundersökningen. De undersökta frågeställningar är: Finns det inom gruppen HSP angående variablerna: Livskvalitet, Självmedkänsla, Högkänslighet, BIS, BAS, Extraversion och Neuroticism (a) signifikanta samband mellan samtliga variablerna? (b) Till vilken grad förklarar variablerna Livskvalitet och Högkänslighet? (c) Finns det könsskillnader angående samtliga variablerna? (d) Finns det ett positivt samband mellan Högkänslighet och Ålder? De 111 deltagare var medlemmar i Sveriges Förening för Högkänsliga och samtliga var enligt självskattning HSP, som bekräftades av insamlade data.