Sökresultat:
361 Uppsatser om Neuropsykiatriska funktionsnedsättning - Sida 12 av 25
Testning av SharePoint : En studie om vilka faktorer som pa?verkar hur testning planeras och genomfo?rs i SharePoint-projekt samt vilka problem det kan finnas
Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.
För- och nackdelar med en neuropsykiatrisk diagnos
Diagnoser Àr ett sÀtt för samhÀllet att beskriva och grÀnssÀtta vad som Àr normalt och socialt accepterat. Diagnos Àr Àven en social konstruktion som oftast utifrÄn ett samhÀllsperspektiv har en negativ inverkan. MÀnniskor sÀtter etiketter pÄ de med diagnosen och oftast Àr det i negativ bemÀrkelse och man accepterar inte det avvikande beteendet som diagnosen förklarar. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur vuxna med diagnos upplever för- och nackdelar med sin diagnos. Med den kvalitativa metoden har semistrukturerade intervjuer genomförts.
Motst?nd och subjektskapande p? kvinnof?ngelset ?Stampen? under tidsperioderna 1885?1895 och 1896?1909
Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.
à terkopplingen ? en kvalitativ studie om BUP/sjukvÄrdens bemötande, kommunikationoch hjÀlpinsatser till förÀldrar, barn och skola vid Äterkoppling av neuropsykiatriska diagnoser
Syfte och metod: Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar blir bemötta avBUP/sjukvÄrden nÀr de söker hjÀlp dÄ de har ett barn som har nÄgon form avneuropsykiatriska symtom. Jag ville ocksÄ undersöka hur bemötandet och kommunikationenfungerat nÀr en utredning Äterkopplas till förÀldrar, barn och skola. Syftet var ocksÄ attundersöka vad för hjÀlpinsatser förÀldrar och barn erbjuds vid Äterkopplingen och vad avdessa som varit verksamma för familjerna. Insamling av empirin har skett genom, en intervjuav representant frÄn professionen och fyra förÀldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser.Jag har analyserat resultatet med hjÀlp av kommunikationsteorin, kristeori, systemteori samtett pedagogiskt perspektiv. Dessutom har jag anvÀnt mig av tidigare forskning som betonarvikten av socialt stöd frÄn familjen, förÀldrars kÀnsloreaktioner vid barns diagnostisering ochbemötande av dessa samt en studie som har ett liknande syfte som mitt.Resultat och slutsats: Jag har med mina fem intervjuer fÄtt ett uttrycksfullt material som jagvalt att presentera i en narrativ form.
Livskvalitet och hĂ€lsa hos personer med alternativt utan diagnosen ADHD.Â
Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och konsekvenserna av att ha detta funktionshinder har debatterats mycket pÄ senare Är. ADHD anses vara en medfödd uppmÀrksamhetsstörning av varierande grad som finns hos 3-5 % av befolkningen och pÄverkar hela livet för den drabbade. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa skillnader i livskvalitet och hÀlsa hos barn, unga och vuxna med diagnosticerad ADHD i jÀmförelse med personer som saknar denna neuropsykiatriska störning. Datamaterialet bestod av 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats publicerade Är 2000-2008. I resultatet framkom tre omrÄden dÀr skillnader fanns: livskvalitet och fysisk hÀlsa, livskvalitet och psykisk hÀlsa samt livskvalitet och social hÀlsa.
N?R REGELF?LJARNA BRYTER MOT REGLERNA En processp?rande studie om orsakerna till Sveriges bristande praktiska efterlevnad av EU:s avloppsdirektiv
Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.
MÄlkonflikt vid kreditbedömning : Bankens vinst- och miljömÄl
Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.
Björnkram eller björntjÀnst? Möjligheter för personer med neuropsykiatriska funktionshinder att kÀnna och uttrycka inflytande i insatser med avsikt att bidra till deras delaktighet i samhÀllet.
In Sweden there are laws and recommendations from The National Board of Health and Welfare about the importance of a user's involvement in and possibility of influencing services directed at them. Even with such good intentions the same board reports that it is hard to know if people experience that they do. The purpose of my study was to examine how professionals can use their knowledge to help users increase their sense of influence in services that they use. My focus has been on adults with neuropsychiatric disabilities within the autistic spectra, such as Asperger syndrome, and on the professionals working with them. The specific problem among people with neuropsychiatric disabilities is a lack of social skills.
Metaforer inom popul?rvetenskap
Jag har valt att ?vers?tta en popul?rvetenskaplig text fr?n spanska till svenska och d?refter unders?ka de metaforer som f?rekommer i k?lltexten, vad de f?rmedlar samt p? vilket s?tt dessa hanteras i ?vers?ttningen. I b?de k?ll- och m?ltexten f?rmedlades ?ldrandet som en linj?r, ej cyklisk process best?ende av f?rs?mringar av kroppsliga funktioner. M?nniskan liknades vid en maskin medan ting besj?lades och fenomen besj?lades.
ADHD i kriminalvÄrden : en kvantitativ studie om personalens syn pÄ funktionshindret ADHD
Denna c-uppsats handlar om hur personalen inom kriminalvÄrden ser pÄ och hanterar personer med funktionshindret ADHD. Det Àr en kvantitativ studie dÀr vi genom telefonenkÀt undersökt vilken kompetens personalen har om funktionshindret och hur de ser pÄ förekomsten av ADHD hos intagna inom kriminalvÄrden. 70 anstÀllda vid 28 anstalter har besvarat enkÀten. Vi har Àven undersökt vad personalen har för upplevelse av att arbeta med intagna med ADHD, och om förutsÀttningar finns att bedriva ett speciellt stöd. Resultatet har analyserats utifrÄn ett symboliskt interaktioniskt perspektiv och mot bakgrund av tidigare forskning om omrÄdet.
?Var Àr den goda glassen?? : En studie av förÀldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser och deras upplevelse av samhÀllsstödi biografier
AbstractThe aim of this qualitative study was to investigate how parents of children diagnosed with Autism, Aspergers Syndrome or ADHD/ADD describe their experience of the Swedish welfare support system in written biographies. To answer this question a study of five biographies written by parents with children diagnosed with ADHD, Autism and Asperger Syndrome where made. The conclusion was that the social network itself is of great importance to the parents. Families with single parents experienced a less positive experience of the Swedish welfare support system than parents with a spouse. The study also reveiled that families with a supporting social network and a solid financial ground in combination had the best experience of the Swedish social welfare support system.
A case report about two children with Asperger syndrome and ADHD
Syftet med studien Àr dels att undersöka, beskriva och förstÄ varför tvÄ barn med Asperger syndrom och ADHD inte fick fullstÀndiga betyg i skolan, men ocksÄ att undersöka hur skolan kan arbeta för att andra barn ska kunna uppnÄ det.
Fallbeskrivningen om J och R Àr central i uppsatsen men jag har ocksÄ intervjuat tvÄ specialpedagoger och en speciallÀrare samt haft en personlig kommunikation med flera nyckelpersoner inom barn- och ungdomspsykiatrin för att fÄ svar pÄ mina frÄgor.
Av fallbeskrivningen framkommer det att sÄvÀl pedagoger som skolhÀlsovÄrd hade för lite kunskap om Asperger syndrom och ADHD för att kunna hjÀlpa de tvÄ barnen till att fÄ godkÀnda betyg i grundskolan. Det framkom ocksÄ att betygssystemet inte möjliggjorde att betyg kunde sÀttas i alla Àmnen. Av intervjuerna framkommer det att intervjupersonerna hade god teoretisk kunskap och god förstÄelse för hur de skulle kunna arbeta med barn med Asperger syndrom och ADHD, men att de inte hade tillrÀckliga praktiska kunskaper eller ekonomiska resurser för att göra det. De hade heller inte nÄgot samarbete med förÀldrarna..
Kvinnor med ADHD : En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av att leva med ADHD
ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.
Industriarvet i Eskilstuna kommun : En studie av industriarvets roll i platsidentitet och platsmarknadsföring
Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.
Daglig verksamhet enligt LSS : Hur resonerar ett antal deltagare med intellektuella funktionsnedsa?ttningar kring sitt arbete?
This essay aims to examine the meaning work at daily activity centers gives people with intellectual disabilities and the questions these people consider necessary to ask in quality surveys. This has been done by interviews with twelve respondents in various daily activitiy centers within a private care company in the Stockholm area. The theories that has been used to analyze the empirical data is SOC - sence of coherence, stigma and empowerment. The result shows that the meaning of daily activity is to create and maintain social contacts, feeling important and needed by others and an opportunity to feel ?normal? and like everybody else.