SammanfattningInom forskning talas det om att socialarbetare och biståndshandläggare i storstadskommuner har en hög arbetsbelastning med mycket arbetsuppgifter. Det nämns ingenting om hur arbetsbelastningen är bland socialarbetare och biståndshandläggare i mindre kommuner. Syftet med denna studie var att undersöka hur biståndshandläggare i en svensk glesbygdskommun upplever sin arbetsbelastning samt vilka konsekvenser de upplever att arbetsbelastningen kan ge i klientbemötandet. Detta för att exemplifiera hur biståndshandläggare i glesbygdskommuner kan uppleva sin arbetsbelastning. Studien utgår från fem kvalitativa intervjuer där biståndshandläggarnas egna upplevelser av sin arbetsbelastning är i fokus.

Bakgrund Cirka sju procent av barnen i Sverige har diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), som ?r en Neuropsykiatrisk funktionsneds?ttning som ofta f?ljs av sociala och empatiska sv?righeter. Lek utg?r en betydande del av barnets l?randeprocess. Genom lek socialiseras barn och utvecklas i samspel med andra.

BakgrundAttention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) hos vuxna a?r en Neuropsykiatrisk diagnos som ofta bemo?ts med misstro trots att tre till fyra procent av den vuxna befolkningen i Sverige bera?knas leva med diagnosen. ADHD pa?verkar ma?nga aspekter av det dagliga livet och kan problematisera sociala relationer, utbildning, arbetsliv, ekonomi och ha?lsa. Fo?rsta?else fo?r individens funktionella fo?rma?ga a?r ett no?dva?ndigt verktyg fo?r sjuksko?terskan i omva?rdnadsarbetet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom elevhälsan på tre skolor samt en specialenhet inom barn och ungdomspsykiatrin förhåller sig till sociala perspektiv hos barn och ungdomar där det finns misstanke om ADHD samt hur ser möjligheterna och förutsättningar för ett sådant förhållningssätt. Hur ser elevhälsan och BUP på orsaksförklaringar för denna målgrupp där misstanke om ADHD föreligger.Studien har en kvalitativ forskningsansats och är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med socionomer och psykologer inom elevhälsan och BUP. Analysen av resultatet har skett med nysinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att de professionella ansåg att det var av stor vikt att granska de sociala perspektiven vid misstanke om ADHD. De intervjuade kunde i sina respektive verksamheter urskilja en rad orsaksförklaringar i barn och ungdomars sociala miljö hos dem med ett beteende likt ADHD, utöver en Neuropsykiatrisk förklaringsmodell.

Vårt syfte är att undersöka motivet till att en socialarbetare väljer att ta med hästen som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar på genom intervjuer med sex stycken utövare av hästunderstött socialt arbete (HUSA). Vår tanke var att försöka förstå varför man väljer att tillföra hästen i ett redan komplext område. Det vi ville få reda på var vilka faktorer som är avgörande för valet att arbeta med häst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och Påverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? Vårt datamaterial vi fått ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrån den tidigare forskningen men också genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men också evidensbaserad praktik.

Syftet med undersökningen var att beskriva några elevers upplevelser av grundskoletiden samt att på basis av skolans styrdokument och olika teoretiska perspektiv på studiens resultat få en djupare förståelse med avseende på fem problemområden: stöd och hjälp, elevinflytande, mobbning, elevernas syn på praktiska respektive teoretiska ämnen samt stress. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med ungdomar från tre Norrbottenskommuner, ett år efter avslutad grundskola. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv med ett litet inslag av kritisk tolkning. Avsikten var att hitta det unika i varje persons upplevelse. Resultatet visade att eleverna hade många olika upplevelser.

Aspergers syndrom är en Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter personer med Aspergers syndrom stöter på i samband med att få och behålla ett arbete. Även att undersöka vilket socialt stöd de får för att överbrygga dessa svårigheter och vilket stöd som saknas. För att undersöka detta så har två intervjuer gjorts med personer som själva har Asperger syndrom. Det har även genomförts intervjuer med tre personer som arbetar med att ge personer med Aspergers syndrom stöd i att få och behålla ett arbete.

Syftet med denna studie har varit att få inblick i vuxna individers upplevelser av vänskap och socialt samspel inom ramen för gemensamt boende. I uppsatsen presenteras och besvaras tre frågeställningar, vilka lyder: Hur upplever individerna vänskap och socialt samspel på sitt gemensamma boende? Vilken funktion fyller det sociala samspelet och vänskapen i deras vardagliga liv och i deras framsteg? och Hur kan individernas upplevelser förstås utifrån begreppen hälsa, meningsfullhet och social jämförelse? Tio intervjupersoner rekryterades från tre olika boenden; ett hem för vård och boende för individer med missbruksproblematik, ett hem för vård och boende för familjer, samt ett stödboende som främst riktar sig till individer med Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. En av intervjupersonerna avböjde i sista stund vilket gjorde att vi slutligen hade nio informanter till studien. Dessa informanters upplevelser har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer, som spelats in och därefter transkriberats.

Bakgrund: Aspergers syndrom är en Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning inom autismspektrat där typiska drag är svårigheter att kommunicera och interagera socialt, en fallenhet för specialintressen och en tendens att skapa enformiga beteendemönster och ritualer. Det finns ingen bot mot Aspergers syndrom, men det går att göra tillvaron mer hanterbar med adekvata åtgärder. Som teoretisk referensram användes Dahlbergs m.fl. teori om livsvärlden. Syfte: Att beskriva upplevelser och erfarenheter i tillvaron hos vuxna som lever med Aspergers syndrom samt deras uttryck för adekvata stödåtgärder.

Aspergers syndrom är en Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som karaktäriseras av svårigheter i förmågan till ömsesidig kommunikation och socialt samspel. Diagnosen medför även svårigheter i att intuitivt anpassa beteenden. Samhället ställer idag stora krav på social kompetens redan på förskolan och hela vägen upp till vuxenlivet. Detta kan medföra stora problem med att komma vidare för personer med Aspergers syndrom. Som socialarbetare kommer man ofta i kontakt med denna grupp.

Syfte: Studiens syfte var att studera hur förskollärare talar om den Neuropsykiatriska diagnosens betydelse för förskolans pedagogiska praktik.Teori: Studien är kvalitativ och har en sociokulturell och diskursiv ansats med postmoderna utgångspunkter. Att veta något är med detta sätt att se inte att kunna beskriva hur något faktiskt är, utan snarare att ge och skapa betydelser. En utgångspunkt i studien är att samspelet mellan individer och kontext skapar förutsättningar för vad som är möjligt. I studien används begreppet diskurs som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen, eller ett utsnitt av den. Enligt Winther-Jørgensen och Phillips (2000) leder olika sociala världsbilder till olika sociala handlingar.

Bakgrund och syfte:Multidisciplinär hemrehabilitering för personer med milda till måttliga strokesymtom har visat sig vara en evidensbaserad intervention. Flera studier hade gjorts inom ämnet, men det saknades en tydlig beskrivning av åtgärderna och dess innehåll inom multidisciplinär hemrehabilitering. En sådan kunskap bedömdes vara viktig för att arbetsterapeuten skulle kunna arbeta utifrån arbetsterapeutiskt perspektiv. Syftet med denna studie var att sammanställa den kunskap som fanns inom multidisciplinär hemrehabilitering, avseende dess åtgärder, effekt och faktorer som påverkade rehabiliteringens effekt samt för- och nackdelar med den multidisciplinära hemrehabiliteringen.Metod:Litteraturstudie där både artiklar med kvalitativa och kvantitativa metoder inkluderades.Resultat:Åtgärder som utfördes inom multidisciplinär hemrehabilitering var bl.a. insiktsträning, kompensatoriska strategier, uppmuntran till att hitta egna problemlösningar och att anta uppmaningar på rätt nivå, uppgift- och kontextorienterade metoder, guidning, kommunikationsträning, information och rådgivning.

Aspergers syndrom är en Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som karaktäriseras av svårigheter i förmågan till ömsesidig kommunikation och socialt samspel. Diagnosen medför även svårigheter i att intuitivt anpassa beteenden. Samhället ställer idag stora krav på social kompetens redan på förskolan och hela vägen upp till vuxenlivet. Detta kan medföra stora problem med att komma vidare för personer med Aspergers syndrom. Som socialarbetare kommer man ofta i kontakt med denna grupp.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur elever med Neuropsykiatriska funktionshinder upplever tiden i grund- och gymnasieskolan. Mina frågeställningar handlade om i vilka sammanhang eleverna upplevde svårigheter kopplade till funktionshindren, på vilka sätt skolan visade förståelse för dessa svårigheter, hur skolan löste de problem som uppstod, vad skolan kunde ha gjort mer samt vilka starka sidor hos eleverna som var betydelsefulla i skolan. Jag intervjuade sex ungdomar i åldrarna 18 - 21 år. Jag använde mig av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet, som analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv, visade att eleverna upplevde svårigheter i skolan i flera olika sammanhang.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.