Sök:

Sökresultat:

2202 Uppsatser om Neurologiska funktioner - Sida 64 av 147

Odling med naturen som förebild : ett gestaltningsförslag till utställningen Staden Växer -Gröna kvarter på Wanås 2010

Vi är en grupp blivande trädgårdsingenjörer som har fått möjligheten att gestalta en ekologisk, experimentell köksträdgård vid Wanås skulpturpark i nordöstra Skåne. Detta skriftliga arbete är en del av det projektet, som är ett samarbete mellan SLU och Wanås stiftelse. Projektet bedrivs i gruppform och beskrivs närmare i arbetet. Efter inlämning av arbetet så kommer anläggning att ske vid Wanås.I mitt gestaltningsförslag har jag gjort en fri tolkning med inspiration ifrån permakultur.Begreppet kommer ifrån Permanent Agriculture eller Permanent Culture, alltså, kort sagt, hållbar odling. Information om permakultur har jag främst fått genom en litteraturstudie samt ett besök på Holma skogsträdgård.

Korrosion hos fästdon i brandsskyddat trä

LabVIEW ger en snabb och enkel tillgång till att styra instrument och en mycket stor databas med drivrutiner för DAQ-kort och olika datorgränssnitt (GPIB, serie, osv.).Många instrument och datorer kan anslutas till GPIB-bussen.  Detta kan ge en praktisk modell för utveckling av instrumentets styrprogram i LabVIEW med hjälp av GPIB-gränssnittet.Ett program i LabVIEW 8.2 med hjälp av GPIB-bussen kan kopplas till t.ex. multimetern (HP-34401A) för att mäta och visa multimeters noggrannhet. Men på grund av fel i drivrutiner för GPIB-gränssnittet kunde jag inte köra programmet med GPIB-bussen.Genom att använda LabVIEW 8.2 med hjälp av DAQ-kort kan en PID-regleringsalgoritm simuleras. PID konstrueras med virtuella instrument som innehåller alla nödvändiga komponenter och utrustning som krävs för att reglera någon linjär eller olinjär process exempelvis att nivåreglera två tankar i serie.

Analys av tre projekt; bostäder i Årsta och Marievik; ubåtsmuseum i Karlskrona.

Tre projekt; två bostadsprojekt i Stockholm ( Marievik och Årsta) och ett ubåtsmuseum i Karlskrona. Bostadsprojekten visar två olika förhållningssätt till Stockholms förortbebyggelse. Marievik projektet lokaliserat i ett företagsområde i Liljeholmen med närheten till Hornstulls kvartersstad, har som utgångspunkt stenstaden. Räta gator och kvarter får utgöra sinnebilden av stenstadens funktioner. Därav också stadens krav på att den första våningen skall utföras som en sockelvåning ? även om sten och tegel sedan länge lämnat byggnadskonstuktionen för dessa typer av bostadshus.Årsta projektet ligger i utkanten av ABC-staden med fem höga punkt/skivhus som granne i norr och trevånings lameller i söder.

Byggvaruhuskedjors kravställningar på sina leverantörer En studie av bygghandeln i Sverige

Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer från träindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förväntningar. Sålunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav på teknik och produktutveckling för att öka försäljningen av trävaror till de viktiga GDS (Gör-Det-Själv)- och byggmaterialmarknaderna i både Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att träindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket på export av trävaror. Byggvaruhuskedjor efterfrågar alltmer en leverantör från träindustrin med en hög anpassningsförmåga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader.

Implementering av PostgreSQL som databashanterare för MONITOR

Monitors affärssystem MONITOR är under ständig utveckling och i och med detta ville man kolla upp huruvida PostgreSQL skulle kunna användas som DBMS istället för det nuvarande; Sybase SQL Anywhere. Examensarbete har därför bestått av en jämförelse hur PostgreSQL står sig jämte andra DBMS:er, en implementering utav en PostgreSQLdatabas som MONITOR arbetar mot samt ett prestandatest utav skapandet av databasen.I många avseenden verkar PostgreSQL vara ett alternativ till SQL Anywhere;Alla datatyper finns i båda dialekterna.Backup av data finns i olika utföranden och går att automatiseraEnkelt att installera och uppdatera.Ingen licensieringskostnad existerar.Support finns tillgänglig i olika former.Dock så är inte PostgreSQL ett bra DBMS att byta till i dagsläget då systemet inte fungerade på grund av att vissa uttryck inte översattes ordentligt samt att ingen motsvarighet till LIST existerar. Ännu större är dock problemet med tiden det tar att flytta data till en PostgreSQL-databas då det inte är intressant att lösa problem med funktioner i systemet om det ändå inte går att använda på grund utav att konvertering av data tar så lång tid som det gör..

Astrid Lindgrens berättelser i luthersk belysning : Utifrån Emil, Pippi och Madicken

I en fältstudie på en förskola studeras förskolebarns användande, upptäckande och undersökande av förskolans vardagsmiljö med hjälp av digitalkamera. Syftet med detta är att visa hur förskolebarn, med kameran som hjälpmedel, vill och kan berätta om sin verklighet och vardag inom förskolans kontext. Det handlar också om att göra barnens röster hörda samt att bidra till ökade kunskaper om barns vilja och förmåga till tänkande, berättande och kultur- och kunskapande. Frågeställningarna är; Hur berättar barnen om sin vardag på förskolan med hjälp av digitalkamera? Vad tar barnen för bilder?  Vad berättar barnen om och med sina bilder? Undersökningen har en poststrukturalistisk teoretisk ram där, barnen ses som kunskapande aktörer och medskapare till förskolediskursen.

IPv6 - Inte längre frågan OM och inte så mycket NÄR utan snarare HUR!

Problemområde: Idag har Internet blivit var mans egendom. Detta innebär tyvärr en hel del problem. Det tydligaste vi står inför idag är att IP-adresserna håller på att ta slut. För att bli av med problemet används olika temporära lösningar ("lappningsteknik") men även en permanent lösning utvecklas, nämligen Ipv6 (Internet Protocol version 6).Det nya protokollet löser adressbristen men har även många andra funktioner så som säkerhet och bättre routinglösningar. Vi ställde oss då frågan varför har ingen övergång skett trots dessa fördelar. Frågeställning: Var i övergången mellan IPv4 och IPv6 står vi idag? Varför har inte övergången mellan IPv4 och IPv6 redan skett? Vilka är de största anledningarna och vilka fler möjliga finns det? Slutsats: Arbetet visar att tiden för en övergång ännu inte är inne.

Utvecklingsprojekt fo?r produktionsverktyg i kulturverksamhet : Database development in a cultural environment

Projektet visar hur man med relativt lite kunskap om programmering kan ta fram en lo?sning som ba?de a?r cross-platform och enkel att underha?lla och vidareutveckla med ytterligare funktioner i framtiden. Systemet a?r gjort i Filemaker Pro 13/14 som ocksa? a?r klienten fo?r Mac OS X och anva?nds fo?r mobila enheter via Filemaker Go 13/14.Personalen pa? kostymavdelningen pa? NorrlandsOperan har tidigare arbetat med en struktur da?r information och bilder kring produktionen sparats i olika Excel eller Word-dokument fo?r att sen sparas pa? en gemensam filserver. Detta arbetssa?tt skapar problem kring dokumentation, att hitta information och att jobba mobilt.Lo?sningen a?r framtagen fo?r att understo?dja personalen i deras arbete och fo?ljer en tydlig ordning med vilka objekt som a?r relaterade till vilka andra objekt.

ALS - Tre bokstäver som förändrar livet : Upplevelser av att leva med amyotrofisk lateralskleros

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en neurologisk sjukdom som angriper det motoriska ervsystemet. ALS har ett progressivt förlopp med tilltagande förlamning och leder slutligen till döden. Genom hela sjukdomsförloppet förblir dock tankar och känslor opåverkade. I nuläget finns inget botemedel mot ALS och behandlingen består av symtom - lindring. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ALS.

En ny mötesplats i Lövholmen, Stockholm : en studie om hur anpassning till ett förändrat klimat med ökade vattennivåer kan integreras i gestaltningen av offentliga platser

Den globala uppvärmningen är något som har pågått under en längre tid och i takt med att utsläppen av växthusgaserna ökar, stiger temperaturen på jorden vilket kan få konsekvenser i framtiden. Under vår, höst och vinter kommer Sverige att få intensivare nederbörd samt ökad havsnivå. Somrarna förväntas bli torrare och varmare. I takt med att städer växer och blir allt tätare ökar andelen hårdgjorda ytor. Detta kan ställa till problem om regnet ökar eftersom vattnet inte kan infiltreras på ett naturligt sätt vilket leder till översvämningar som kan skada bebyggelse och infrastruktur. För att minska riskerna för översvämningar i städer har allt fler projekt påbörjats som arbetar med att integrera klimatförändringar i planering och gestaltning.

Barn vill "hjärna" lära! En studie om inlärningsstilar.

Under de senare åren har det gjorts stora framsteg inom neurologin vad gäller koppling hjärna ? inlärning. Tidigare ansågs intelligens vara något bestämt och oföränderligt, men nu hävdar neurologerna att människan själv sätter gränsen för sin intelligens. Alla människor har förmågan att förbättra och utveckla sin intelligens. För att lyckas med detta bör främst två väsentliga faktorer beaktas i skolan: dels att alla är unika och har olika sätt att inhämta information, dels att det är avgörande om människan befinner sig i en stimulerande miljö eller inte.

När förändringen kommer!

Socialnämnden i Halmstad fattade den 13 februari 2008 ett formellt beslut om att konkurrensutsätta 20 stycken gruppbostäder inom handikappomsorgen. Beslutet orsakade en del motstånd från de anställda vilket bland annat visade sig i en protestlista och demonstration. Syftet med undersökningen var att undersöka hur kommunikationen från Socialförvaltningens ledning har fungerat ut till de anställda på gruppbostäderna samt hur de anställda har uppfattat kommunikationen. Syftet var även att belysa för- och nackdelar med de kommunikationskanaler som ledningen valt att använda sig av ur ett delaktighets- och motståndsperspektiv. För att undersöka kommunikationen valdes en kvalitativ metod då denna ger större möjlighet att undersöka upplevelsen av kommunikationen hos de anställda.

Grönstruktur: begrepp, innehåll och planering : programskiss med Lindesbergs kommuns grönplan som exempel

Arbetet behandlar grönstrukturen, begrepp och planering, vilket resulterar i en programskiss för grönplanen för Lindesberg. I en litteraturstudie tas begrepp från olika berörda aktörer upp, och en sammanfattad definition av begreppet ges. De funktioner och värden som grönstrukturen tillskrivs gås igenom, detta både för att bredda förståelsen av begreppet och för att undersöka vad en grönplan bör innehålla. Vidare presenteras grönstrukturen i planeringen, i en litteraturstudie och genom studerade dokument om planering av grönstruktur från tre kommuner: Örebro, Växjö och Habo. Relevanta dokument från Lindesberg beskrivs för att lägga en grund till programskissen.

Skam : några professionella inom socialt arbete reflekterar kring begreppet

Uppsatsens syfte var att få en bild av föreställningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien är uppbyggd kring en fokusgrupp bestående av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer än i en individuell intervju då beskrivningarna av begreppet växer fram genom en mellanmänsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har använts.

Akupressur som behandling av postoperativt illamående och kräkning : En litteraturöversikt

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns cirka 148 000 människor i Sverige som har diagnosen demens. Demenssjukdom innebär förlust av intellektuella funktioner med försämrat minne, personlighetsförändringar och svårigheter att kommunicera. Många vårdas på särskilda boenden och kommunsjuksköterskan har ofta ansvar för dessa patienter.Syftet: Syftet med studien var att beskriva kommunsjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att hantera akuta ohälsoproblem hos demenssjuka personer som bor på särskilt boende.Metod: Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer där sex legitimerade sjuksköterskor valdes ut med minst tre års erfarenhet inom den kommunala hemsjukvården. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två huvudkategorier.Resultat: Sjuksköterskan upplevde svårigheter att bedöma akuta ohälsotillstånd hos demenssjuka men vissa fall var solklara. De hade stöd av främst läkare och undersköterskor vid bedömningen.

<- Föregående sida 64 Nästa sida ->