Bakgrund: Tinnitus är idag vanligt förekommande och kan klassificeras som antingen subjektiv eller objektiv. Subjektiv tinnitus hörs endast av den drabbade individen, medan objektiv tinnitus kommer från verkliga ljud som kan mätas eller höras av andra. Palatal myoklonus innebär muskelryckningar i palatala muskler och räknas bland muskulära orsaker till objektiv tinnitus.Syfte: Syftet med denna studie är att belysa objektiv tinnitus orsakad av essentiell palatal myoklonus med avseende på symptombild, diagnostik samt behandling och utfall.Metod: En forskningsöversikt har genomförts för att besvara studiens syfte.Resultat: Resultatet visar att symptombilden vid essentiell palatal myoklonus främst är objektiv klickande tinnitus, vilken i vissa fall varit mycket svår för individen att hantera och i majoriteten av fallen haft en negativ inverkan på de drabbade individernas livskvalitet. De diagnostiska metoder som används är i många fall mätningar som görs i syfte att utesluta påverkan från andra organ, i synnerhet någon form av neurologisk patologi. Nasal endoskopi, audiologiska utredningar och magnetkameraröntgen är några av de mätmetoder som använts för att ställa korrekt diagnos.

Bakgrund: Migrän är en långvarig, neurologisk sjukdom som kännetecknas av mycket smärtsam pulserande huvudvärk som kommer anfallsvis. Trots intensiv forskning inom området är det inte helt klarlagt varför man drabbas och någon botande behandling finns inte. Dock finns vissa möjligheter att själv kunna minska antalet anfall, exempelvis genom att undvika faktorer som triggar igång anfall, såsom oregelbundna måltider och stress. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med kronisk migrän. Metod: För att besvara vårt syfte användes systematisk litteraturstudie som metod, där fem kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar samt en som var både kvalitativ och kvantitativ inkluderades.

Multipel skleros är en autoimmun neurologisk sjukdom som drabbar nerver i det centrala nervsystemet. Den drabbades sjukdomsförlopp är individuellt och kan leda till stora konsekvenser. Flera följd symptom på grund av sjukdomen kan uppstå och vissa kan behandlas farmakologiskt. I dag ser prognosen ljus ut för de som insjuknar eftersom medicinering, behandling, omvårdnad och rehabilitering utvecklats till det bättre. Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur olika följdbesvär vid MS behandlas både farmakologiskt och icke farmakologiskt.

Multipel skleros (MS) är en kronisk immunologisk sjukdom som slår på centrala nervsystemet (CNS) och kan leda till minskad neurologisk funktion. I Sverige finns 17 500 personer som fått en MS-diagnos. Den vanligaste åldern för insjuknande är 20-40 år och sjukdomen är dubbelt så vanlig bland kvinnor som bland män. Om patienterna inte får behandling finns risk för kraftiga funktionsnedsättningar. Syftet med detta arbete var att undersöka effekten och säkerheten med det perorala läkemedlet fingolimod jämfört med intravenös behandling med natalizumab vid MS.

Multipel skleros (MS) är en kronisk, neurologisk sjukdom som drabbar centrala nervsystemet (CNS). Sjukdomen är autoimmun där kroppens eget immunförsvar angriper nervvävnaden, framför allt myelin, och därefter uppstår en inflammatorisk reaktion. Nerverna i det centrala nervsystemet påverkar många olika funktioner och eftersom myelinet som omsluter nervfibrerna blir inflammerat på olika ställen, både i hjärnan och i ryggmärgen, uppkommer olika typer av symptom. Symptomen för MS kan skilja sig mycket från en individ till en annan, och från skov till skov. Om McDonald-kriterierna uppfylls, som bygger på att minst två separata CNS-lesioner skilda i rum och med minst en månads intervall påvisas utan en tydlig anledning, ställs diagnosen MS.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 60 000 individer som har epilepsi varav 17 % är barn under 16 år. Epilepsi är en neurologisk sjukdom som innebär att det sker en plötslig och oprovocerad urladdning av hjärnbarkens nervceller vid mer än ett tillfälle. Profylaktisk behandling med karbamazepin går ut på att stabilisera nervcellernas membran vilket eventuellt skulle kunna påverka minnesfunktioner och inlärningsförmåga. Lagring av bearbetad information verkar nämligen kräva högfrekvent stimulering av hjärnans nervceller som leder till synaptisk plasticitet och effektivisering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om behandling med karbamazepin påverkar minnesfunktioner och därmed inlärningsförmåga.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 60 000 individer som har epilepsi varav 17 % är barn under 16 år. Epilepsi är en neurologisk sjukdom som innebär att det sker en plötslig och oprovocerad urladdning av hjärnbarkens nervceller vid mer än ett tillfälle. Profylaktisk behandling med karbamazepin går ut på att stabilisera nervcellernas membran vilket eventuellt skulle kunna påverka minnesfunktioner och inlärningsförmåga. Lagring av bearbetad information verkar nämligen kräva högfrekvent stimulering av hjärnans nervceller som leder till synaptisk plasticitet och effektivisering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om behandling med karbamazepin påverkar minnesfunktioner och därmed inlärningsförmåga.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en neurologisk förlamningssjukdom somberor på celldöd. Det är de motoriska cellerna i hjärnan och ryggmärgen som angrips.Ryggmärgens ytskikt utsätts för ärrbildning, vilket innebär att musklerna som är kopplade tillden utsatta delen av ryggmärgen inte kommer att få några impulser från nervsystemet. Närmusklerna inte får några impulser och därmed inte aktiveras kommer de att förtvina. Kroppenförlamas successivt och den vanligaste dödsorsaken är att andningsmuskulaturen förtvinar.Individer med ALS upplever de progressiva förlamningarna med ett opåverkat medvetande.Omvårdnaden vid ALS är multidisciplinär och målet är att lindra symtomen, då det inte finnsnågot botemedel. Vanliga symtom är sväljsvårigheter, emotionell labilitet och smärta.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer upplever att leva med amyotrofisklateralskleros.Metod: För att besvara syftet har en forskningsöversikt utförts.

P-glykoprotein (P-gp) är en effluxtransportör som ursprungligen uppmärksammades för sin kapacitet att skydda tumörceller från flertalet läkemedel. Det har sedan visat sig att P-gp även finns i andra vävnader, som tarm, njurtubuli, lever samt i hjärnans kapillära endotelceller. P-gp är en viktig komponent i blod-hjärnbarriären där den hindrar passage av icke-essentiella substanser till hjärnan. Genen som kodar för P-gp kallas MDR1. Mutationen som flertalet hundraser har är en deletion i det fjärde kodande exonet i denna gen.

Serotonin (5-hydroxytryptamin, 5-HT) är en neurotransmittor som till största del syntetiseras i tarmsystemets enterokromaffina celler (en typ av neuroendokrin cell) men även på andra platser i kroppen så som i hjärnstammen, till viss del i hjärtat, lungorna och njurarna. I hundens kropp har serotonin en rad olika funktioner så som reglering av tarmmotorik och sammandragning av glatt muskulatur. Det kan även ha inverkan på sinnestillstånd och kognition. Serotonin kan på olika sätt förstärka eller hämma nervimpulser och därigenom ha stor påverkan på kroppens olika system kopplade till neurologisk verksamhet och dess funktioner. I den fria cirkulationen finns serotonin i trombocyter och vid en kärlskada kan serotonin släppas ut av trombocyterna och orsaka förändringar i deras struktur och även verka på det skadade kärlet genom att orsaka exempelvis kärlsammandragning. Serotonins specifika receptorer har blivit uppdelade i sju huvudfamiljer, 5-HT1-7. De flesta receptorfamiljerna har vidare blivit uppdelade i flera underfamiljer. De olika receptorerna finns i olika uppsättning på olika platser i hundens kropp och beroende på vart receptorn finns och i vilken mängd kan konsekvenserna till följd av aktiverade receptorer vara olika.

Syftet med detta arbete var att redogöra för hur EHV-1 orsakar abort hos dräktiga ston samt patogenes och egenskaper hos viruset som leder fram till abort. Ekvint herpesvirus typ 1(EHV-1) är ett ?-herpesvirus som finns över hela världen och kan orsaka tre olika typer av sjukdomar hos häst: Respiratorisk sjukdom, neurologisk sjukdom och abort. EHV-1 överförs främst genom inandning av aerosoler från infekterad häst och orsakar först luftvägssjukdom och viremi. Viruset bildar sedan latens, främst i lymfknutor nära de övre luftvägarna samt i trigeminala ganglier.

Obsterisk plexus brachialisskada (OBPP) är en nervskada som kan uppkomma vid vaginal förlossning. OBPP kan ge neurologisk funktionsnedsättning med varierad svårighetsgrad. Konsekvenserna för barn med OBPP är framförallt funktionsnedsättningar i axel, arm, hand och fingrar men även ögats nerver kan skadas. Den största riskfaktorn för OBPP är klinisk handläggning av skulderdystoci. Skulderdystoci är en svår komplikation som uppstår då barnets axlar fastnat i kvinnans bäcken i samband med förlossningens slutskede.