Examensarbetet ger en bild av både lärares och forskares syn på matematiksvårigheter samt deras uppfattning om orsakerna bakom problemen. Vi har undersökt vilka områden i matematiken som elever med matematiksvårigheter har mest problem med samt hur läraren förklarar och underlättar matematiken för dessa elever. Både forskningen och de lärare vi intervjuat är överens om att begreppet matematiksvårigheter är väldigt komplext. Orsakerna kan vara av medicinsk/neurologisk, psykologisk, sociologisk och didaktisk karaktär. I våra intervjuer framkommer att positionssystemet, bråk, procent, enheter, multiplikation och division är de områden som kan ställa till mest problem för elever med matematiksvårigheter.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet och kan delas in i fyra olika typer: benign MS, skovvis fortlöpande MS, kronisk progredierande MS och sekundär progressiv MS. Vanliga symtom hos personer med MS är gång-, koordination- och balanssvårigheter samt muskelsvaghet. Man ser att dessa personer är mindre fysiskt aktiva än friska trots att de behöver motion i samma grad som resten av befolkningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av träning hos personer med MS. Metod: En kvalitativ metod där fem personer (5 kvinnor, medelålder 61 år) med MS intervjuades om deras upplevelser av träning med öppna frågor.

Viktiga aspekter av kommunikationen styrs från höger hjärnhalva, däribland emotionell prosodi. Forskningen inom detta område har dock hittills varit ganska begränsad. En aspekt, som inte undersökts än, är jämförelse av deltagarens egen och lyssnares skattning av röstens uttrycksfullhet. Syftet med studien vara att undersöka förmågan att uttrycka emotionell prosodi efter stroke i höger hemisfär. Deltagare var tre patienter med stroke i höger hemisfär samt tre kontrollpersoner utan neurologisk sjukdom/skada eller problem med tal eller röst. Sammansättningen i grupperna av deltagare med stroke respektive kontrollpersoner var likvärdig avseende kön, ålder, dialektområde och utbildningsnivå.

Multipel skleros, MS, är en neurologisk autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. Trötthet/fatigue upplevs av många som ett av de svåraste symptomen som inverkar starkt på det vardagliga livet. MS-relaterad fatigue/trötthet ger en känsla av utmattning och brist på energi som kan vara överväldigande. Tröttheten är orimlig i förhållande till de aktiviteter som utförs. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur det är att leva med MS-relaterad fatigue/trötthet.

Introduktion Palliativ vård är en vårdfilosofi med specifik kunskap om att lindra lidande när bot inte finns att tillgå. Parkinsons sjukdom är en progressiv, kronisk, neurologisk sjukdom. Sjukdomen kommer med tiden att innebära att den drabbade blir mer och mer beroende av hjälp från sin omgivning. Palliativ vård förknippas ofta med cancersjukdom trots att den palliativ vårdfilosofin kan tillämpas oberoende av diagnos. Syfte Belysa hur personer med Parkinsons sjukdom och deras anhörigvårdare uppfattar hur det är att leva med Parkinsons sjukdom i ett palliativt skede samt belysa hälso- och sjukvårdens roll.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros är en neurologisk sjukdom som drabbar kroppens motoriska nervceller och leder till en försvagning av kroppens muskler. I Sverige drabbas årligen ca 200 personer av ALS. Sjukdomen är obotlig och den drabbade avlider oftast inom tre år efter sjukdomens debut. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med ALS. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar.

Talperceptionstest har skapats för att få information om hur en person kan uppfatta ochdiskriminera mellan språkljud. HöraTal Test 1.1 är ett omfattande analytiskt datorbaserattalperceptionstest. Testet är anpassat för icke läskunniga barn från fyra års ålder. Det ärframtaget för barn med hörselnedsättning och/eller cochleaimplantat men kan ävenanvändas för barn med neurologisk skada, specifik språkstörning och/eller annatförstaspråk än svenska. Huvudsyftet med studien är att ta fram ett referensmaterial för hurnormalhörande barn med normal språkutveckling i åldern 4;0 till och med 5;11 årpresterar på HöraTal Test.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en obotlig neurologisk sjukdom som gör att nervceller dör. Det gör att muskler förtvinar och efter en tids sjukdom blir individen successivt förlamad. Således drabbas även tal- samt sväljförmåga som gör det svårt att tala och äta. Sjukdomen påverkar inte den ALS-drabbades intellekt eller tankeförmåga men inverkar psykiskt till följd av konsekvenserna av att drabbas av sjukdomen. Årligen får cirka 200 personer i Sverige diagnosen ALS som vanligen leder till döden inom tre till fem år efter diagnos.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS), är en neurologisk sjukdom som drabbar årligen omkring 200 personer i Sverige. Sjukdomen angriper det motoriska nervsystemet där nervcellerna gradvis dör och som i sin tur leder till en successiv försvagning av kroppens muskler. Längre fram i sjukdomsförloppet blir både armar och ben totalt förlamade, därefter förlorar patienten även tal och sväljförmågan medan känslor och tankar förblir opåverkade. Överlevnadstiden efter att diagnosen har ställts är mindre än fem år. Grundorsaken till sjukdomen ALS är ännu okänd och det har fortfarande inte hittats något botemedel mot denna sjukdom.

Syftet med detta arbete är att undersöka om en modell för lärande som skapar motivation genom spänning, utmaning, fantasi och berättande, som benämns äventyrspedagogik, är användbar i skolans arbete. Arbetets utgångspunkter var att genom den äventyrspedagogiska modellen för lärande skapa fantasiberikande och spännande moment i skolarbetet och skapa förutsättningar för motivation till lärande både hos elever och lärare. De teoretiska utgångspunkterna togs ifrån Sven-Gunnar Furmarks modell för äventyrspedagogik, teorier om spänningens, fantasins och berättandets betydelse för lärande samt neurologisk forskning i pedagogiskt sammanhang. Undersökningen genomfördes i en åldersintegrerad elevgrupp om 68 elever, samt 6 pedagoger i en problembaserad-individuell verksamhet i år 7-9. I 10 mindre arbetsgrupper genomfördes ett temaprojekt som behandlade temat samekultur.

Stamning är en komplex motorisk talstörning, vars neurologisk bakgrund fortfarande inte är klarlagd. En växande mängd studier ger dock stöd för att stamning kan vara orsakat av strukturella avvikelser i den vänstra hemisfären. En studie (Sommer et al., 2003) som använde transkraniell magnetstimulering (TMS) för att undersöka kortikal inhibition hos personer som stammar (PsS) fann som ett bi-fynd att den stammande gruppen hade signifikant högre motortrösklar (MT) för vänster hemisfärs handmotorarea, det vill säga att det krävdes starkare stimulering för att väcka en muskelrespons i den kontralaterala handen. Resultat har dock inte uppmärksammats av senare forskning, och behöver verifieras. Den aktuella studien syftade till att undersöka om PsS tenderar att ha förhöjda MT, samt om det finns avvikande hemisfärsskilnader i MT hos PsS.

Background: Examinations with the intent to assess neurological functions and level of conciousness are common in neurocritical care, but the effect on the patient is not entirely researched.Aim: The purpose of this study was to describe the patient?s situation at the neurological wake-up test concerning the environment, nursing interventions and the possibility given the patient to become awake, and if these conditions affect the outcome of the wake-up test.Methods: A quantitative observational study took place at a neurocritical care unit, where 20 patients were observed from interruption of sedation to the neurological assessment, which was performed by a neurosurgeon or a specialized critical care registered nurse. Nursing interventions, environmental factors and physiological parameters were documented.Result: Twelve intervention varieties to control patients? physiological parameters were used. CPP > 80 mmHg was found in 90 % of observations.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progressiv neurologisk sjukdom som har dödlig utgång. Sjukdomen innebär att motor neuronen som styr kroppens muskler förtvinar och detta leder till att musklerna först blir försvagade, och leder slutligen till förlamning och andningsinsufficiens. Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en person med ALS. I studien ingick 8 kvalitativa artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att sjukdomen medför förändringar i roller och begränsningar i livet; Att behöva stöd för att kunna hantera den nya livssituationen; Att sakna livet de hade, sörja livet de kunde fått och aldrig får; Att försöka acceptera situationen och samtidigt finna glädje och mening med livet.

Kameraövervakningen i samhället ökar idag kraftigt. Statistik från BRÅ visar att den tillståndspliktiga och anmälningspliktiga kameraövervakningen ökat från knappt 5000 tillstånd 1999 till 6100 tillstånd och 3200 anmälningar om kameraövervakning i början av 2002. Samtidigt som användningen av kam-eraövervakning ökat har också toleransen för kameraövervakning ökat. Detta har även samverkat med att lagstiftningen utvecklats och det blivit lättare att få använda kameraövervakning.Tillstånd eller anmälan till länsstyrelsen om kameraövervakning måste i de flesta fall göras för att kame-raövervakning, om den kan användas för personövervakning, skall vara tillåten då övervakningen skall ske på plats dit allmänheten har tillträde. Uppsatsen behandlar de huvudsakliga reglerna kring kameraö-vervakning och hur lagstiftningen förändrats sedan den första regleringen infördes i och med lagen om TV-övervakning, via lagen om övervakningskameror (ÖKL), till den nu gällande lagen om allmän ka-meraövervakning (LAK).

Multipel Skleros (MS) är en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Vanliga symptom är optikusneurit, svaghet i extremiteter, fatigue, spasticitet, balansnedsättningar och smärtproblematik. Fatigue är ett av de vanligaste symptomen som finns hos 78-95 % av personer med MS. Behandling för fatigue sker oftast farmakologiskt men kan även behandlas med exempelvis träning. Flertalet studier visar på att träning kan minska fatigue.