Företag söker stÀndigt nya sÀtt att förbÀttra sin lönsamhet. MÄnga större företag har med stor framgÄng implementerat olika kvalitetsförbÀttringsprogram som ett medel i denna strÀvan. SmÄ och medelstora företag har dÀremot inte nÄtt samma stora framgÄngar med liknande kvalitetsförbÀttringsprogram. SmÄ företag anser ofta att de inte har resurser att satsa helhjÀrtat pÄ kvalitets- och förbÀttringsarbete. DÀrför vÀcktes intresset att undersöka huruvida flera smÄ och medelstora företag kan gÄ samman i ett nÀtverk för att kunna samsas om resurserna som krÀvs för att implementera kvalitetsförbÀttringsprogram.

DrÀktighetstoxikos Àr en metabolisk sjukdom som framför allt drabbar högdrÀktiga tackor med fler Àn ett foster. Sjukdomen karakteriseras av flera ÀmnesomsÀttningsrubbningar men orsak och patogenes till sjukdomen Àr fortfarande inte helt kÀnd. Det Àr dÀrför svÄrt att förebygga sjukdomen och behandla tackorna pÄ rÀtt sÀtt, vilket gör att mÄnga tackor som drabbas av drÀktighetstoxikos inte överlever utan dör efter nÄgra dagar med symptom. Syftet med litteraturstudien var att belysa de tvÄ mest omtalade teorierna, undernÀring och bristfÀlligt energiutnyttjande, som orsaker till varför drÀktighetstoxikos uppkommer. Den första bygger pÄ att sjukdomen orsakas av undernÀring hos tackorna och karakteriseras av hypoglykemi och hyperketonemi.

SamhÀllet Àr förÀnderligt och pÄverkas av globala faktorer. Arbetslivet tvingas till kontinuerlig utveckling och anpassning till rÄdande omstÀllningar. Företag och organisationer mÄste stÀndigt förnyas och utvecklas för fortsatt existens. TvÄ begrepp som anvÀnds i samband med utveckling och förnyelse i organisationer Àr kreativitet och innovation. Syftet med den hÀr undersökningen var att beskriva och analysera vilka övergripande faktorer som ledare uppfattar pÄverka kreativitet och innovation i organisationen.

Sammanfattning Skolverkets allmÀnna rÄd och kommentarer om studie- och yrkesorientering visar pÄ brister i studie- och yrkesorienteringen. De brister som detta arbete fokuserar pÄ Àr att vÀgledningsverksamheten inte genomsyrar hela verksamheten, sÄsom lÀroplanerna föreskriver. Den berör inte all personal och den enskilde eleven fÄr inte alltid den hjÀlp den har rÀtt till. Carl Rogers betonade samtalet som vÀgledarens viktigaste hjÀlpmedel, genom det skulle klinten fÄ bÀttre sjÀlvkÀnnedom och bli bÀttre rustad inför valsituationer (Lindh 2007). I arbetet frÄgar vi oss hur kvaliteten ska kunna förbÀttras. Hur skulle samarbetet kunna förbÀttras sÄ att all personal pÄ skolorna Àr involverad i vÀgledningsverksamheten och hur kan den enskilde elevens sjÀlvinsikt stÀrkas? Vi har gjort en kvalitativ intervjuundersökning med tvÄ kategorier inom elevvÄrden, kuratorer och specialpedagoger, eftersom det inte finns sÄ mycket tidigare forskning utifrÄn deras perspektiv.

Jag har i denna uppsats underso?kt hur ansta?llda inom Svenska kyrkans gudsbilder sta?r i fo?rha?llande till de gudsbilder som ga?r att utla?sa i Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter samt i Kyrkoordningen fo?r Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad pa? och inspirerad av Jan Trost. Fo?r att studien skulle falla inom ramarna fo?r uppsatsens omfa?ng gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter som jag baserade pa? vilken relevans skriften har fo?r ansta?llda och medlemmar inom organisationen.

Tidigare forskning pekar pÄ att prehospitala hot och vÄldsituationer Àr ett vanligt förekommande problem. DÀremot saknas vÀsentlig fakta om bedömning av dessa situationer före vÄrdmötet. Detta anses viktigt dÄ hot och vÄld har en negativ inverkan bÄde pÄ patient och vÄrdare. Genom att klargöra vad det Àr som bidrar till att kontakt med polis tas ökas kunskapen kring Àmnet och den negativa spiral som hotet kan innebÀra för bÄde vÄrdare och patient förhindras. Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskors erfarenhet av att bedöma en situation som potentiellt hotfull före vÄrdmötet.

Dissertation in political science, D-level by Niklas Andersson, Spring Semester 2010. Tutor: Malin Stegmann McCallion?Societies in Crisis ? When Washington Take Over?An economic meltdown wreaks havoc on the world and has plunged the Western world into a spiral of economic stimulus in order to keep their way of life intact. At the same time the same institutions that support these countries have had another agenda for more unfortunate and less influential countries where nothing has been free and everything been to a price of self-sacrifice in order to get the consent of the IMF and the World Bank. Everything according to the points stated in the so called Washington Consensus.The purpose of this dissertation is to research what impact the Washington Consensus has on the state in terms of power over the market and sovereignty.

I denna studie Àr syftet att undersöka och analysera personer som haft ett alkohol- och/eller narkotikaberoende, nÀr det gÀller deras uppfattning och upplevelse av omgivningens syn pÄ dem och deras dÄvarande missbruk. Vidare vill vi belysa och analysera om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt denna syn pÄverkat dem, i förhÄllande till deras missbruk. För att besvara syftet har följande frÄgestÀllningar anvÀnts: Hur upplever mÀnniskor som har haft ett alkohol- och/eller narkotikaberoende att deras omgivning sÄg pÄ dem och deras dÄvarande missbruk? Vad var det avgörande för att dessa mÀnniskor tog sig ur sitt beroende? Hur kan detta förstÄs ur ett stigmatiseringsperspektiv? Idag hÀvdar mÄnga att problemet med alkohol- och narkotikamissbruk inte Àr sjÀlva drogerna i sig utan att alltfler mÀnniskor lever under ett negativt samhÀlleligt tryck. Via stÀmpling skapar detta tryck personliga besvÀr sÄsom Ängest, sjÀlvdestruktivitet och dÄlig sjÀlvbild.

PĂ„ Åland lever i dag mĂ€nniskor frĂ„n ett tjugotal olika lĂ€nder. De bĂ€r med sig sin kultur, och Ă€ven om de inte aktivt utövar den, ocksĂ„ sin religion. Jag blev nyfiken pĂ„ huruvida den Ă„lĂ€ndska skolans tillĂ€mpning av de normativa texter som grundskolelagen och lĂ€roplanen utgör, appellerar till dagens verklighet, som den uttrycks i den offentliga debatten i medier och hos allmĂ€nheten.I augusti 2003 fick Finland en ny religionsfrihetslag, den tidigare daterade sig till 1922. MĂ„let med den nya lagen Ă€r att alla religiösa samfund i Finland skall vara jĂ€mlika och autonoma. Till samfundsstatusen Ă€r kopplad en statlig garanti om undervisning i den egna religionen.

VÄr studie Àr utförd i samarbete med Stockholms narkotikarotels ungdomssektion (SNU). Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för och ÄskÄdliggöra de förestÀllningar som gör att SNU har svÄrt för att identifiera unga missbrukande tjejer i sitt arbete. "Hur upplever SNU att unga missbrukande tjejer och killar skiljer sig Ät?" samt "Varför upplever SNU det svÄrare att identifiera tjejer?" lyder frÄgestÀllningarna i studien. Det teoretiska ramverk och den tidigare forskning som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna tar sin grund ur ett genusperspektiv.

Spekulationsbubblor kÀnnetecknas av kraftigt stigande tillgÄngspriser som Àr övervÀrderade. En bubbla byggs upp av en kombination av mer lÀttillgÀngligt finansieringskapital samt ett irrationellt och mer riskbenÀget beteende hos aktörer pÄ marknaden. Prisstegringen mattas av med tiden och resulterar slutligen i ett drastiskt prisfall, en kraftig minskning av tillgÄngarnas vÀrde och en finansiell kris uppstÄr.Uppsatsen syftar till att med hjÀlp av ett teoretiskt ramverk som tagits fram analysera hur uppbyggnadsfasen i den senaste i raden av spekulationsbubblor, bolÄnebubblan, har sett ut. Fokus har lagts pÄ utveckling i utlÄning och huspriser under perioden 2002-2008 i USA och i Sverige samt faktorer som kan ha orsakat eller pÄverkat denna utveckling. Vidare har de bÄda lÀndernas centralbankers rÀntepolitik och motiveringar till denna analyserats.Resultaten visar pÄ att en kraftig ökning, en boom, i bÄde utlÄning och huspriser skedde under uppbyggnadsfasen av bubblan.

Kluster definieras som en geografisk koncentration av sammanlÀnkade företag och andra verksamheter inom en bransch eller delbransch. I ett företagskluster inrÀknas ocksÄ anknytande och stödjande verksamheter sÄ som underleverantörer, serviceföretag, finansiella aktörer och forsknings- och utbildningsinstitutioner. Denna uppsats behandlar det smÄlÀndska möbelklustret, det sÄ kallade Möbelriket, och syftar till att visa pÄ hur regionen, branschen och det enskilda företaget gynnas av att befinna sig i detta företagskluster.Studien har genomförts genom ett flertal personliga intervjuer med respondenter med olika sorters relationer till klustret och har varit av en bred kartlÀggande art. I intervjuerna har breda tematiska omrÄden tagits upp, vilka behandlat de frÄgor vi har varit intresserade av.Resultaten av vÄr studie har visat att respondenterna ser ett stort antal positiva effekter av att befinna sig i ett kluster, bÄde för regionen, för branschen och för det enskilda företaget. Bland annat ser vÄra respondenter effekter pÄ den ekonomiska tillvÀxten i den ökade besöksnÀringen, i det faktum att klustret generar arbetstillfÀllen och i ökade skatteintÀkter dÄ företagen i klustret gÄr bra.

Studiens syfte var att undersöka hur mÀnnen förklarar sitt anvÀndande av vÄld mot sin partner. Dessutom vill vi undersöka om mÀnnens identitet, gÀllande vÄldsbenÀgenhet, har förÀndrats sedan de pÄbörjade samtal hos Verksamhet X och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Samt hur mÀnnen upplever att de har blivit bemötta av samhÀllet.VÄra frÄgestÀllningar Àr; ? Hur förklarar mÀnnen sitt vÄld gentemot sin partner?? Har identiteten och synen pÄ det egna anvÀndandet av vÄld hos mÀnnen förÀndrats sedan de pÄbörjade samtal hos verksamheten X, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? ? Hur upplever sig mÀnnen ha blivit bemötta av samhÀllet? För att bÀst belysa vÄr studies syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi en kvalitativ ansats. Vi utförde fyra intervjuer dÀr vi utgick ifrÄn en intervjuguide som var utformad efter fyra olika teman; bakgrund, individen, relationen och samhÀllet.

Huvudsyftet för denna studie var att förstÄ motivation och sedan undersöka om motivation anvÀnds inom vÄrdsektorn. Inom litteraturstudien sÄ hittades information om motivation och hur den definieras. Olika motivationsteorier har tagits upp i denna studie för att förstÄ mer hur man kan motivera individer och grupper. MÄnga verksamheter anvÀnder motivationsteorier för att nÄ uppsatta mÄl inom en viss tidsgrÀns eller strÀva efter lönsamma mÄl. De inriktade verksamheten för denna studie var Bodagatan 30 och Bodagatan 36 C.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa hur lÀrare skapar mening Ät alternativa verktyg/kompensatoriska hjÀlpmedel i sin undervisning. Det empiriska materialet utgörs av inspelade samtal frÄn fyra fokusgrupper bestÄende av sammanlagt 19 personer frÄn fyra grundskolor. Resultatet visar att informanterna i första hand ser möjligheter, men Àven begrÀnsningar, med att anvÀnda it i klassrummet. De Àr eniga om att verktygen Àr anvÀndbara, men visar att det Àr viktigt att fundera kring hur de ska anvÀndas pedagogiskt. I pedagogernas berÀttelser framgÄr att elever har fÄtt bÀttre sjÀlvförtroende, blivit mer motiverade för skolarbete och klarat studierna bÀttre tack vare de alternativa verktygen. De medverkande pedagogerna visar sig ocksÄ ha ett pragmatiskt förhÄllningssÀtt till it och alternativa verktyg.