Arktis är en region som har en mångfacetterad historia. Idag, när isen sakteliga smälter undan, och tidigare gömda naturresurser blir åtkomliga, blir tidigare obetydliga gränsdragningsdispyter nu konflikter, som kan komma att handla om mångmiljardbelopp. Detta sker samtidigt som multilaterala samarbeten blir allt vanligare och ämnesområdena de berör, allt fler. Vi visar att de båda teorierna neoliberal institutionalism och Neorealism ger två olika förklaringar till situationen i Arktis, och att man beroende på vilket teoribildning man tillhör, har skilda synsätt gällande hur man ser på regimer i regionen. I studien har vi främst analyserat FN: s havsrättskonvention och Arktiska Rådet, vilka båda kan sägas ha haft stor inverkan på Arktis, men på helt olika sätt..

Uppsatsens analysområde är uppkomsten av regional integration och prägeln på samarbetet inom den Afrikanska unionen. På en kontinent som ofta betraktas av omvärlden som ett hjälplöst problemområde har unionen uppstått som ett forum för samarbete och enighet. Kontexten ur vilken Afrikanska unionen uppkom skiljer sig från tidigare afrikanska samarbeten. Med hjälp av integrationsteorin neofunktionalism och systemteorin Neorealism undersöks, utifrån sex hypoteser, faktorer som har bidragit till unionens existens och vad den präglas av idag. Fokus ligger på unionen i sig och inte på teorierna.

I denna uppsats analyseras det estniska utrikesministeriets argumentation för ett EU-medlemskap. Den empiriska basen utgörs av offentliga tal som hållits av estniska utrikesministrar mellan åren 1994-2000. Uppsatsen teoretiska ram kan härledas från den aktuella debatten mellan konstruktivistiska och rationalistiska förhållningssätt beträffande internationella relationer. Med detta som bakgrund testar jag i vilken mån Frank Schimmelfennigs internationella relationsteori om ?retoriskt handlande? kan förklara det estniska utrikesministeriets argumentation.

This essay is about the European union freetrade treaty negations with Mercosur. I have in this essay used a qualitative content analysis, to study from the EU perspective the reasons to why, the EU and Mercosur suspended the free trade treaty negations 2004, and after several years resumed the negotiations again in 2010. The purpose of this study is to gain a deeper understanding from the EU perspective of why free trade negotiations were suspended and then resumed. In order to achieve a deeper understanding of this event, I have applied Neorealism and neoliberalism on the explicit statements and the implied actions, as these theories may provide different explanatory power of implied causes of negotiations.I have come to the conclusion that the theoretical perspectives can indeed explain explicit statements and implicit actions for suspended and resumed negotiations with Mercosur. The implicit reasons for suspended negotiations are among others that the EU has an egoist thinking concerning a free trade treaty.

Sverige som land säger sig idag ha förändrat sin politik ifrån en neutralitetspolitik till en solidaritetspolitik. I studier tidigare gjorda för den tid Sverige hade en uttalad neutralitetspolitisk linje inom säkerhetspolitiken sågs en bakomliggande solidaritet ligga i det dolda. Det denna studie syftar till är genom en analys av den politiska diskursen ta reda på huruvida Sverige kan sägas ha lämnat sin neutralitetspolitik och fullt ut gått över till en solidaritetspolitik.För att ta reda på detta genomförs en fallstudie med ett fall av svensk säkerhetspolitik. Fallet består av det nordiska samarbetet sett från svensk politisk synpunkt. För att kunna anlysera solidaritet kontra neutralitet används teorierna neoliberalism och Neorealism som ett medel för att tolka Sveriges politiska drivkraft i samarbetet.

Regimen i Iran är i denna stund utsatt för stor press från USA och EU3 som vill få regimen att avbryta dess kärnteknikprogram. USA hävdar tillsammans med de europeiska stormakterna att det iranska kärnteknikprogrammet inte har fredliga syften, istället menar de att det används som kamouflage för att utveckla kärnvapen. Iran menar att påståendena är osanna och att landet är i behov av kärnenergi i takt med att deras befolkning snabbt expanderar. Syftet med vår uppsats är att bringa klarhet kring problematiken. Därför fokuserar vi på att undersöka Irans motiv för respektive emot ett anskaffande av kärnvapen.

In this essay i argue that there are three different variables that may be able to control the outcome of certain foreign policy choices. These three variables are External Threats, government division and public opinion. The Essay also tries to identify former president Bush motives behind the 2003 Iraqi War. It is partly argued that the three variables had a certain amount of influence on Bush decision making process. But the main focus lies on the motives behind the attack.

Vid invigningscermonin till den internationella brottmålsdomstolen, ICC, lovordades den av FN:s Generalsekreterare, trots att den är uppbyggd på en multilateral traktat och inte är en FN-inrättning. Enligt vår mening, finns det dock faktorer som påverkar ICC:s möjlighet att verka som en effektiv och oberoende domstol. I Romstadgan regleras relativt komplicerade jurisdiktionsgrunder för ICC, vilket beror på att stadgan är frukten av otaliga kompromisser stater emellan. Vidare regleras ett förhållande mellan ICC och FN:s Säkerhetsråd. Förhållandet kan beskrivas som att Säkerhetsrådet är en hegemon i förhållande till ICC.

In 2002 George W. Bush held a speech where he classified six nations as being the main threats to American security, one of them being Syria, a state with a secular constitution, no resent offence towards the US, and with an improved diplomatic relationship to the US during the Clinton years.Being an ally to the Soviet Union during the Cold War Syria was forced to redefine its role in the region. Using neorealistc theory one part conlusion is the fact that the new Syrian leader, Bashar al-Hasad, in the early 21th century determined to set higher goals for the Syrian power ambition in the Middle East, threatened to destabilize the region and leave the US and its allies in a caotic situation.In the US, however, the new administration after 11/9 sharpened its tone towards states that did not cooperate in the new ?war on terrorism? or/and were likely to harbour terrorists. Syria was accused of doing both.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil på den operativa nivån som är mest lämpliga vid myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitära insatser och varför. Uppsatsen syftar även till att studera om situationen påverkar vilken ledarstil som är mest lämplig. På basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap är mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper är beror både på situationen och på ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap ligger främst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en känsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Regional säkerhetskomplex-teori är en central del av Köpenhamnsskolan, och den beskriver säkerhet som något som sker framför allt på en regional analysnivå. Teorin kan beskrivas som en blandning mellan Neorealism och konstruktivism, sett ur ett regionalistiskt perspektiv. I den här uppsatsen försöker jag ta reda på vad den här teorin tillför till förståelsen av säkerhetspolitik, utöver vad vi lär oss av konventionell neorealistisk eller liberal teori. Detta gör jag genom två fallstudier där de olika teorierna jämförs med varandra och deras förklaringskraft studeras. Min ena fallstudie handlar om Europa, den andra om den post-sovjetiska sfären med fokus på Ryssland. Jag drar slutsatsen att regional säkerhetskomplex-teori har både för- och nackdelar jämfört med dominerande teorier.

?African Solutions to African Problems? är en av Afrikanska Unionens nya ledord. Denna vilja om att ta mer ansvar för den afrikanska kontinenten och kunna agera som en säkerhetsaktör har resulterat i en ny säkerhetsdoktrin. För att kunna agera som aktör på den internationella arenan krävs att vissa förutsättningar existerar enligt en modell framtagen av Gunnar Sjöstedt. Dessa strukturella och institutionella förutsättningar kommer i denna studie att undersökas för att analysera huruvida AU kan agera som säkerhetsaktör.

GUSP är till skillnad från EU:s övriga arbete med regleringar, omfördelning och ekonomisk stabilisering ett försök att så långt som möjligt, sammanlänka de suveräna medlemsstaternas utrikespolitik. Målet är att ge EU en politisk tyngd som kan matcha den ekonomiska storleken och befolkningsmängden som kryper allt närmare halvmiljardsgränsen. Syftet med denna uppsats är att analysera i vilken utsträckning olika teorier inom internationella relationer den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU lämpligast förklaras utifrån. Frågan som uppsatsen söker svar på är: i vilken utsträckning överensstämmer de teorier vi presenterat med hur GUSP är tänkt att fungera? Vi använde realism, Neorealism och neoliberalism för att göra detta. Ur fördragen som skapat GUSP har vi identifierat det viktiga ur säkerhets- och utrikespolitisk synvinkel vilket sedan undersökts mot bakgrund av teorierna. Ingen av teorierna kan förklara GUSP fullt ut men delar av teorierna passar in på alla undersökta fördrag.

Alliansfrihet i fred syftar till neutralitet i krig. Denna mening har genomsyrat den svenska säkerhetspolitiska hållningen sedan Napoleonkrigens dagar. Efter andra världskriget ställdes Sverige inför valet om en fortsatt neutral hållning. Detta ledde till ett halvt sekel av kompromisser och febril politisk aktivitet. Den balansroll som landet fick gjorde att det inte fanns det svängrummet som man ville ha.

Det svenska samhället har under lång tid varit väldigt elberoende och detta beroende har inte minskat trots politiska intentioner i den riktningen. Syftet med denna uppsats har uttryckts i två delar. En del var rent empirisk där det skulle undersökas om Sverige är beroende av andra länder i sådan utsträckning att det utgör ett hot mot statens säkerhet. För att uppfylla det syftet skulle uppsatsen behandla kopplingen mellan energi och säkerhet. Den andra delen av syftet var teoretiskt och skulle testa i vad mån Neorealismen och interdependensteorin hade något förklaringsvärde vad gällde att skönja energibehovets konsekvenser för en enskild stat.