Background: About five percent of the infants being born in Sweden are cared for in a neonatal unit because of their prematurity. Breastfeeding and breast milk is considered to be the best nutrition for infants in general and for premature infants in particular. The premature infant, depending on how premature, may not be able to breastfeed effectively due to their immaturity. Stress, anxiety and fatigue are factors that affect breast milk production in a negative direction and these feelings are common in the neonatal unit.Aim: To illuminate mothers? experiences of breastfeeding the premature infant in the neonatal unit.Method: A literature review of eight studies with a qualitative research approach, published between the year 2000 and 2012 was conducted.

Workers are more demanding than ever and stay a shorter amount of time within the same organization. For this reason we wanted to look further into how organizations work with motivation in order to create success in Knowledge Intensive Firms. The complexity of knowledge workers formed the base for our interest within the subject. The purpose of our thesis is to reflect upon what is written about the motivational effects of recruitment and reward strategies in Knowledge Intensive Firms. Further our essay is based on an abductive advocacy.

It's an everyday experience shared by many that nature can be of help in relieving pain, reducing stress, support mental recovery etc. In the last three decades or so this experience has also found support in a large number of scientific investigations. Among other things the experience of nature has been shown to reduce stress and pain in patients and to boost concentration and reduce impulsive behavior in children. Most of this research however has mainly been concerned with the visual modality. In this thesis the aim has been to focus on the auditory modality in this context by trying to reveal some effects on people from the exposure of nature sounds played indoors in three different environments: a grammar school class room, a kindergarten play room and a post-surgery wake up room at an intensive care unit.

Bovin neonatal pancytopeni (BNP) är en ny sjukdom som rapporterades första gången 2007. Sjukdomen yttrar sig som en kraftigt ökad blödningstendens hos kalvar yngre än en månad och leder oftast till döden hos de drabbade djuren. Karaktäristiskt för sjukdomen är perifer trombocytopeni och leukocytopeni tillsammans med benmärgsaplasi. Bakgrunden till sjukdomen tros vara vaccination av modern med ett speciellt inaktiverat vaccin mot bovin virusdiarré virus. Restantigen från vaccinproduktionen inducerar antikroppsbildning hos kon och dessa antikroppar förs senare över till kalven via råmjölken och orsakar immunmedierad destruktion av olika celler i blodet och benmärgen.

Bakgrund: 100 000 vårdskador uppstår i Sverige varje år. Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar löper störst risk att drabbas. För att minska riskerna och höja patientsäkerheten krävs kunskap om vilka risker som finns och vilka misstag som begås. Syfte: att beskriva i vilka sammanhang intensivvårdssjuksköterskor upplever att patientsäkerheten brister. Metod: en empirisk studie med kvalitativ design har utförts.

In the palliative care there are many close encounters between the care-taker and the care-giver. To be touched is foundational to every human being and the care-giver shows his presence to the care-taker, when he touch the care-taker. Touch is an important tool for the care-giver in the care for the care-taker. It becomes a natural way of communicating. The aim of this literature study was to describe which factors that are important, for the care-taker in the palliative care, to receive touch in the purpose of feeling well-being.

Delirium är ett vanligt tillstånd på intensivvårdsavdelningen (IVA) och forskning visar attpatienter som drabbas av delirium har högre mortalitet, längre vårdtider på sjukhus och sänktlivskvalitet lång tid efter vårdtiden. Det finns olika former av delirium: hyperaktivt,hypoaktivt och blandformer. Den vanligaste formen, hypoaktivt delirium, är lätt att feltolkasom översedering eller depression. Att använda sig av bedömningsinstrument kan göra attdelirium upptäcks tidigare och att patienten snabbare får adekvat vård, vilket kan lindraförloppet. Det har utvecklats olika instrument för att bedöma om patienterna har delirium.Syftet med denna studie var att undersöka om användandet av CAM-ICU (ConfusionAssessment Method for Intensive Care Unit - ett bedömningsinstrument av delirium) är ettanvändbart mätinstrument för sjuksköterskan att upptäcka delirium hos patienter som vårdaspå IVA.

Background: Insufficient nutritional support is associated with prolonged hospitalisation, impaired wound healing and impaired survival for patients in intensive care. In severe sepsis and septic chock, calculation of nutritional need is complicated since the metabolism is affected by decease. Aim: The aim of the study was to investigate nutritional support and to examine the quality of nursing documentation of nutritional status and nutritional support in patient records in severe sepsis and septic chock.  Method: The study was conducted as a retrospective investigation where 64 patient records were studied. The quality of documentation was examined in 10 patient records using an examinational model.Findings: Calculation of average nutritional support showed insufficient supply particularly in the two first days of intensive care. During the next five days nutritional supply was higher but individual variation was seen, why a clear picture of nutritional support is hard to detect.

Bakgrund: Arbetet på en intensivvårdsavdelning innefattar ofta ett högt tempo och intensivvårdssjuksköterskan förväntas utöver sin kunskap inom medicin och omvårdnad, kunna hantera de psykologiska reaktionerna som kan uppstå i samband med kritiska tillstånd.Debriefing och avlastande samtal är båda verktyg för att bearbeta känslor då en svår situation inträffat. Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser om vad som påverkar behovet av debriefing och avlastande samtal i det dagliga arbetet. Metod: Genom ett strategiskt urval valdes totalt 10 intensivvårssjuksköterskor ut att delta i denna deskriptiva kvalitativa studie, som genomfördes på tre olika intensivvårdsavdelningar i Sverige. Halvstrukturerade intervjuer utfördes och analyserades i enlighet med Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde generellt ett behov av debriefing/avlastande samtal i samband med större olyckor.

Se dokument.

Each year over 3000 children in Sweden lose a parent. The loss of a parent may cause some grave changes in a child?s life, leading to both mental and physical consequences. The purpose of this literature study is to examine the different ways in which health care personnel can better receive and relate to children whose parents are dying or have passed away.Data was collected through such sources as Pubmed, Academic Search Elite and Cinahl, which resulted in the inclusion of sixteen subsequent articles, ten of which were quantitative and six of which were qualitative. Thirteen of the said articles illustrate how children act in response to a dying or deceased parent and what measures were needed for them to move on with their lives.

Background:A trauma is a potential life threatening state which demands special resources and optimal care. Trauma doesn't just mean physical violence against the body, it can also put the patient in a psychological crisis. The trauma care in the emergency department is a short and intensive assessment between the patient and the emergency staff, where there is a risk that the patient may feel exposed and uncomfortable. For the nurse to be able to provide security and meet the patients' needs of well-being during the trauma care, the nurse has to try to understand the patients' needs and experiences. Aim: The aim of this study was to illuminate the patient's experiences during trauma care in the emergency department.

Intensivvårdssjuksköterskans arbete innebär möten med patienter såväl som närstående.Ångest och oro vid kritisk sjukdom är något som inte bara drabbar den enskilde patienten utanhändelserna kan vara lika svåra för den drabbade familjen/närstående. I takt med att demedicintekniska behandlingsmöjligheterna har utvecklats så har ävenintensivvårdssjuksköterskans omvårdnadsansvar ökat. Omvårdnaden bestäms av patientensoch närståendes behov och avspeglar en integration av kompetens, skicklighet och erfarenhetsom är nödvändig för att möta patientens och närståendes behov. Denna studies syfte var attbeskriva intensivvårdssjuksköterskans vilja och förmåga att möta närstående. Genom enlitteraturstudie har vetenskapliga artiklar granskats.

Bakgrund: I intensivvårdssjuksköterskans arbetsuppgifter ingår att räkna och registrera vätskebalans. Normal perspiratio är mellan 800-1100ml/dygn. Vätskeförlust via perspiratio är svårberäknad och hos den kritiskt sjuka patienten är de individuella skillnaderna ännu större och perspiratio kan bli större än normalt.Syfte: Att undersöka om perspiratio räknas in i vätskebalansen samt vilka faktorer som påverkar beräkningen.Metod: En empirisk, deskriptiv och analytisk studie med kvantitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom frågeformulär utdelade till vårdenhetschefer på intensivvårdsavdelningar i Sverige.Resultat: Studien visar att på intensivvårdsavdelningarna var det vanligast att vätskeförlust via perspiratio räknas in i vätskebalansen. På dessa intensivvårdsavdelningar fanns skillnader i vilka faktorer som påverkade beräkningen.

Bakgrund: I Sverige opereras 24% av de extremt för tidigt födda barn (EPT) för öppetstående ductus arteriosus (PDA). EPT barn som behandlas med ductuskirurgi riskerar få i sig för lite energi och makronutrienter på grund av volymrestriktioner och rädsla för att påbörja enteral nutrition efter genomförd operation och därigenom utveckla nekrotiserande enterokolit (NEC). NEC är ett ischemiskt och inflammatoriskt tillstånd hos prematura barn i vilket delar av tarmen nekrotiseras (vävnadsdöd).Syfte: Att beskriva tillförsel av energi, makronutrienter och vätska inför, under och strax efter ductuskirurgi hos EPT barn.Metod: En svensk populationsbaserad kohortstudie av EPT barn födda mellan åren 2004-2007 och som opererats för PDA (n=140, 83 pojkar, genomsnittlig födelsevikt 723 g). Utförlig information avseende perioperativ nutrition inhämtades retrospektivt från sjukhusjournaler. Det dagliga intaget av enteral- och parenteral nutrition samt blodprodukter användes för beräkning av intaget av energi, makronutrienter och vätskevolymer tre dagar före fram till och med tre dagar efter operation.