Uppsalaromantikern Vilhelm Fredrik Palmblads (1788-1852) roman Familjen Falkenswärd (1844-45) var delvis en omarbetning av en romanföljetong (den s.k. Kalenderromanen) som Palmblad publicerade på 1810-talet i Poetisk kalender. I jämförelse med Kalenderromanen kan man i Familjen Falkenswärd se en utveckling mot ökad verklighetskontakt.Denna uppsats behandlar temat ideal och verklighet i Familjen Falkenswärd. Med ?verklig-het? åsyftas ingen yttre verklighet utanför romanen, eventuell realism lämnas alltså utanför undersökningen.

Efter den 11 september 2001 förändrades vårt sätt att se på världen.Terrorattackerna mot USA:s symboler för ekonomi och försvar och efterföljande krig mot terrorismen gav upphov till allvarliga brott mot Genèvekonventionen.Avslöjandena om tortyr i fånglägren Abu Ghraib och Guantanamo Bay drev debatten om mänskliga rättigheter kontra nationell säkerhet i en tid av osäkerhet till sin spets. Framstående akademiker i USA menar trots de internationella fördömandena att tortyr är ett legitimt medel i kriget mot terrorismen om det kan leda till information som förhindrar framtida terrorattacker.Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns grund för ett rättfärdigande av tortyr och andra typer av brott mot mänskliga rättigheter. För att uppnå mittsyfte användes följande frågor:1.) Kan man rättfärdiga kränkningar av mänskliga rättigheter som ett instrument i kriget mot terrorismen? Kan tortyr i detta fall rättfärdigas?2.) Hur resonerar man i USA kring tortyr som instrument i kriget mot terrorismen? Bör det tillåtas i syfte att bevara den nationella säkerheten?Valet av teori föll på realismen då den behandlar de internationella relationerna och staternas ständiga kamp om överlevnad och makt. Ur det realistiska perspektivet kan brott mot mänskliga rättigheter och då även tortyr rättfärdigas bl.a.

What psychologial processes are activated in experiencing mourning after a loss of a belovedperson? How is death described in other authors? novels and short stories compared to mine?This essay aims at analysing my two short stories The follower and The price for love fromdifferent aspects. I discuss the psychological realism and the spirituality using the method ofclose reading, interpreting and applying ideas of texts from other authors in my short stories.Death is a central phenomenon in both of my texts. Therefore I discuss death frompsychological and philosophical aspects in this essay. To get a philosophical frame of death Iturn to Jacques Derrida, Emmanuel Levinas and Martin Heidegger.

Abstract Sven Lidman växte upp i blygsamma förhållanden, men blev med tiden en offentlig person, en ?kändis? i sin samtid. Han var en av det begynnande 1900-talets mest uppmärksammade författare, vars diktsamlingar och romaner väckte sensation hos samtidskritiken. Flera recensenter nämner Lidman som ett av den unga litteraturens stjärnskott. Av senare verksamma essäister och litteraturhistoriker betraktas hans författarskap som ett av de mest betydande under 1900-talets första decennier vid sidan av namn som Bo Bergman, Hjalmar Bergman, Elin Wägner, Anders Österling och andra.

Sedan Kol- och stålunionens grundande 1951 och fram till Europeiska unionen av idag har såväl antalet politikområden som antalet medlemsländer ökat i takt med att samarbetet utvecklats. EU består sedan utvidgningen 2004 av 25 medlemsländer och fler länder är intresserade av medlemskap samtidigt som det i unionen verkar finnas en oro för utvidgning. En intressant utmaning vid framtida utvidgningar är det faktum att de flesta länder utanför unionen har en svag ekonomi. Dessutom finns en diskussion inom unionen gällande Turkiets eventuella medlemskap där religionsfrågan har stått i fokus. Samtidigt står det i såväl EU-fördraget som i förslaget till konstitution för EU att unionen ska vara öppen för alla europeiska länder.

För det första är avsikten att genomföra en idéanalys av definitioner och användning av begreppet välbefinnande inom den tillämpade forskningen som studerar välbefinnandebland äldre. Denna analys möjliggör en undersökning av vilka antaganden som måste göras för att en viss definition och användning av begreppet ska vara möjlig, samt vilka konsekvenser detta får för en fruktbar förståelse och förklaring av fenomenet välbefinnande. För det andra är avsikten att försöka vidareutveckla den teoretiska förståelsen för hur resultaten i studierna kan förstås. Frågan gäller vad det är som mäts.För att uppnå studiens syften har följande frågor varit vägledande: 1) Hur definieras och används begreppetvälbefinnande i den empiriska forskningen som studerar välbefinnande i relation till åldrande? 2) Är det möjligt att identifiera några grundläggande antaganden om relationen mellan människa, välbefinnande och samhälle som följer av de empiriska studiernas definition och användning av begreppet välbefinnande? 3) Vilka möjligheter och begränsningar i relation till fruktbara förklaringar följer av definitionerna och användningen av begreppet välbefinnande? 4) Förändras de möjligheter och begränsningar som identifierats när de tolkas och rekontextualiseras i relation till den analytiska dualismens antaganden om relationen mellanmänniska och samhälle? 5) Vad är de empiriska studiernas resultat ett fall av?Metoden i uppsatsen är en kvalitativ idéanalys.

Att filmens värld skapar magi är ett faktum som inte kan förnekas, i film efter film dras vi som tittare in i äventyr, komplexa historier och dramatiska stunder. I kombination med förtrollande musik till dessa scener får filmerna oss att gråta, skratta eller till och med att häpnas. Men hur kommer det sig egentligen att vi låter oss bli så förförda? Och hur kan filmskaparna konstruera dessa världar dit vi sugs in?Mycket har självklart med teknik att göra och människans kontinuerliga uppfinningsrikedom, inte bara via den tekniska utvecklingen utan även genom de berättelser som människan har skrivit och som har berättats sedan den mänskliga tidens begynnelse. Denna studie kommer att ta upp vissa delar av filmens historia och uppkomst samt hur animering tillkom och hur den har påverkat branschen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utgående från elva års diagnosresultat från en gymnasieskola analysera elevernas kunskaper i matematik, främst inom områdena taluppfattning och aritmetik. Av speciellt intresse är de elever som uppvisar svagast resultat. Ett syfte är även att diskutera diagnosens egenskaper som mätinstrument.Teori: Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är kritisk realism som kännetecknas av en analys i olika nivåer. En övergripande nivå i denna studie utgörs av kvantitativa analyser av diagnosresultaten och den analys och beskrivning som görs av elevernas förståelse svarar mot en djupare nivå. Analysen av elevernas begreppsförståelse vilar på matematikdidaktisk teori.Metod: På den aktuella gymnasieskolan har mellan åren 2000 och 2010 alla elever som påbörjat ett nationellt program fått genomföra en matematikdiagnos.

Humanitär intervention är ett begrepp inom internationella relationer som väcker många känslor och frågor. Trots att idén om att använda våld för att stoppa brott mot de mänskli-ga rättigheter kan verka attraktivt från ett moraliskt perspektiv, vilket man i århundraden har gjort, har denna praktik varit synnerligen oregelbunden. Detta i hög grad beroende på den ambivalens som finns inför de internationella normer som skall reglera staters använ-dande av militärt våld.Synen på humanitära interventioner har ändrats i överensstämmelse med de förändringar som skett inom det internationella systemet. Dessa ändringar har, till viss del, medfört en förändrad syn på de normer som legitimerar användandet av våld inom det internationella samfundet.Humanitära interventioner som begrepp och praktik innehåller många dilemman i vår tid. Detta eftersom det berör traditionella normer av suveränitet och ickeintervention, som är de främsta byggstenarna för det moderna internationella systemet, tillika del av Förenta Na-tionernas (FN) stadgar.

Projektet startade på uppdrag av länsmuseet i Kalmar län. Målet var att utveckla en första prototyp av en interaktiv dykmodell i 3d av vrakplatsen för Regalskeppet Kronan. Syftet med denna modell var tvådelad; att skapa en nyanserad del av Kronan-utställningen och underlätta vid utgrävningarna av vrakplatsen för regalskeppet Kronan. Modellen skulle fungera som en nyanserad och modern del av länsmuseets webbsida och utställning där museibesökare kan vrida och vända på modellen i realtid och skapa sig en bild över hur det ser ut vid vrakplatsen. Projektets validitet i förhållande till länsmuseets verksamhet bekräftades genom en studie av länsmuseets verksamhetsberättelse.

Enligt 5 kap 1 § skadeståndslagen har den som lider personskada rätt till ersättning för inkomstförlust. I detta avseende är en av de grundläggande principerna att den skadade ska försättas i samma ekonomiska situation som om skadan aldrig inträffat. När den skadelidande är företagare kan skadefallet även få effekter för företaget; stora förluster kan uppstå och i värsta fall måste verksamheten avvecklas. 5 kap 1 § 3 st skadeståndslagen möjliggör att skador som drabbar företaget kan ersättas som intrång i näringsverksamhet. Sådan ersättning kan emellertid endast utgå då verksamheten bedrivs i enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag eller kommanditbolag.

4. SammanfattningMitt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka förutsättningarna för en nutidsteologi utifrån frågeställningen: Vad utmärker en teologi som har ett öppet förhållningssätt dels mot andra religioner dels mot naturvetenskapens beskrivning av verkligheten? Jag har utgått från att en sådan ska kunna ge tillfredsställande förklaringar på förhållandet mellan tro och vetande, naturvetenskap och religion, och också på det faktum att det finns många religioner med delvis motsägande sanningsanspråk.Jag valde att utgå från Nathan Söderbloms beskrivning av ?Religionsproblemet?, och fann att hans lösning var att betrakta vetenskap och religion som två helt skilda företeelser med olika funktion. Naturvetenskap borde användas i utforskningen av den ?döda materien? och samhälls- och humanvetenskapen för att beskriva nutida och historiska företeelser och skeden.

Denna uppsats försöker utreda innebörden av den kritik Vilhelm Fredrik Palmblad i sin år 1840 utgivna Törnrosens bok. Nemligen den äkta och veritabla (TBN) riktade mot Carl Jonas Love Almqvists författarskap. Bokens kritik undersöks mot bakgrund av Palmblads verksam-het som kritiker i Swenska Litteratur-Föreningens Tidning. Dessutom sätts Palmblads este-tiska hållning vid denna tid i relation till dels den han själv som ung, under 1810-talet, ut-tryckte, dels till den som dominerade 1830-talets debatt. Uppsatsens metod är huvudsakligen idéhistorisk.I början av TBN är kritiken mot Richard Furumos, d.v.s.