Under de senaste åren har SVO utvecklat en "grön skogsbruksplan" som präglas av viljan att uppnå två jämställda mål, ett miljömål och ett produktionsmåL I samband med detta har riktlinjer tagits fram för hur stor andel av den produktiva skogsmarken på en fastighet som skall skötas med olika grad av miljöhänsyn. Enligt riktlinjerna bör man på fastighetsnivå sköta minst 5% av skogsmark enligt målklasserna NS/NO (Naturvårds-Skötsel/Naturvårds-Orört), minst 5% enligt målklassen PF (Produktionsmål -Förstärkt naturhänsyn) och högst 90% av skogsmark enligt målklassen PG (Produktionsmål-Generell naturhänsyn). Detta kan betecknas som målnivån 90-5-5. Denna studie försöker belysa de produktionsmässiga och ekonomiska konsekvenserna för skogsägaren av implementeringen av dessa riktlinjer. Två fastigheter, Brattåker strax väster om Vindeln och Östad strax väster om Alingsås, blev utsedda att representera norra respektive södra Sverige.

Titel: Konsumentens val av fastighetsmäklareÄmne: Kandidatuppsats i företagsekonomi.Författare: Elin HjulströmNyckelord: Marknadsföring, relationer, tjänst, lojalitet, fastighetsmäklare.Problemformulering: Vilka kriterier anser småhussäljare påverkar deras val av fastighetsmäklare och vilka av dem är avgörande i valet? Hur ska fastighetsmäklaren agera i och inför en fastighetsaffär för att skapa förtroende och för att få kunden att återkomma?Syfte: Att beskriva vilka kriterier som är viktiga och avgörande när en bostadssäljare väljer fastighetsmäklare.Teori: Som utgångspunkt används en modell över tjänstemarknadsföringsprocessen. Teori behandlas kring de olika stegen i modellen; önskemål och behov, utveckla och kommunicera tjänsterbjudandet, kundens förväntningar, kundmötet samt skapandet av kvalitet och lojalitet. Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem konsumenter som nyligen har anlitat en mäklare. Respondenterna har relativt fritt fått berätta om deras val av fastighetsmäklare samt om hur de anser att processen har fortlöpt.Slutsats: Tre faktorer har visat sig vara avgörande i valet av fastighetsmäklare. Den första är förtroende för mäklaren som person framför allt men att mäklarfirmans rykte och image speglar seriositet spelar också en stor roll.

Methicillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) har blivit en allt vanligare patogen inom sjukvården och i samhället. MRSA orsakar infektioner som inte kan behandlas med ?-laktamantibiotika. För att förhindra spridning genomgår patienter och sjukvårdspersonal screening-tester. I dessa screening-tester ingår PCR-analys av mecA, nuc och/eller Sa442.

Här kommer sammanfattning av vår uppsatts "Småföretagare och deras finansiering"SammanfattningDet finns många faktorer, både yttre och inre, som påverkar en småföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns även många olika former av finansiering att välja bland t ex banklån, leasing och riskkapital och de olika finansiärerna ställer skiftande krav på småföretagen och företagarna. Ett problem som nämns i teorin är det finansiella gapet som bygger på en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiären. Småföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och är negativt inställda till att förlora kontroll över företaget samt självständighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker därav så långt som möjligt är riskkapital då detta kortfattat innebär att företaget ?betalar? genom att ge bort ägande.

Boken Byggprocessen beskriver att ett byggprojekt uppstår när det uppkommer ett behov, i form av att en plats inte längre fyller sin funktion, eller att en verksamhet behöver en plats att vistas på (Nordstrand, 2008). Kommuner har regler att rätta sig efter när det gäller att kunna bygga och omprojektera platser, politiska beslut avgör och sätter igång ett byggprojekt (Nordstrand, 2008). Syftet med examensarbetet är att öka kunskapen och klargöra vad som krävs för att från idé till färdigställande och förvaltning, få processen att gå smidigt och med ett gott resultat. Ett projekt som har rykte om sig att ha lyckats med sin process och fått en uppskattad slutprodukt, är ombyggnaden av Stortorget i Gävle. Genom att studera varför projektet Stortorget i Gävle anses vara så lyckat kan vetskapen om framgångsfaktorerna bli större. Vad är det som gör att en plan- och byggprojekt lyckas? Vilka är framgångsfaktorerna? Under studien har tre personer intervjuats om byggprocessen av Stortorget i Gävle.

Syftet med den här litteaturstudien var att studera personer med kronisk smärta, deras förmåga att hantera sin smärta samt vilka inre och yttre resurser som kan bidras till lindring. Vi ville också undersöka hur personens dagliga liv påverkades av att leva med kronisk smärta. Den teoretiska referensramen för den här studien var Aaron Antonovsky. Resultatet visade att acceptera sin smärta hade en stor betydelse för hur individen hanterade och upplevde sin situation. Omgivningen hade stor betydelse för en person med kronisk smärta både positiv och negativt..

Problem: Begreppet CSR har fått allt mer uppmärksamhet. Företagen tycks vara måna om att skydda sitt rykte och undvika händelser som kan skada deras bild som ett ?socialt ansvarsfullt företag?. Det råder i dagsläget ingen klarhet över hur pass allvarligt ett företag bestraffas av sina aktieägare när de missköter sitt sociala ansvar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur den svenska finansiella marknaden reagerar på företag som missköter sitt sociala ansvar. Resultatet kan hjälpa företagen att ta ett mer välgrundad beslut kring resursfördelningen mellan vinstdrivande investeringar och CSR-drivna projekt.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att analysera hur elever i årskurs nio upplever sin egen mentala hälsa och ohälsa med utgångspunkt i ett specifikt lektionstillfälle i mental hälsa. Studien ger en bild av vilka faktorer som påverkar elevers mentala hälsa i positiv och negativ riktning. I förlängningen bidrar studien sålunda med att ge blivande och färdigutbildade lärare kunskap om vad elever idag upplever påverkar deras mentala hälsa. Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa positivt?Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa negativt? MetodStudien vilar dels på en kvalitativ forskningsmetod bestående av fyra djupintervjuer med semistrukturerad form och en kvantitativ analysform bestående av 36 elevers svar på vad som får dem att må bra och vad som får dem att må dåligt. Metoden är således triangulerad för att innehållsligt skapa både en bredd och ett djup.

Syftet med uppsatsen är dels att undersöka vilka informationskanaler som används inom förvaltningen Arbete och välfärd i Växjö kommun, dels att analysera hur informationsflödet säkras och struktureras inom en organisation.För att besvara syftet har både kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod använts. Jag har intervjuat fem avdelningschefer och gjort en enkät undersökning som de anställda på förvaltningen har besvarat.Undersökningen har visat att övervägande delen av respondenterna upplever att de får för mycket information eftersom de oftast får samma information via flera olika kanaler.Slutsatsen är att informationsflödet är så stort att det påverkar de anställda negativt och tar mycket av deras arbetstid för att sortera informationen..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att analysera hur elever i årskurs nio upplever sin egen mentala hälsa och ohälsa med utgångspunkt i ett specifikt lektionstillfälle i mental hälsa. Studien ger en bild av vilka faktorer som påverkar elevers mentala hälsa i positiv och negativ riktning. I förlängningen bidrar studien sålunda med att ge blivande och färdigutbildade lärare kunskap om vad elever idag upplever påverkar deras mentala hälsa. Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa positivt?Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa negativt? MetodStudien vilar dels på en kvalitativ forskningsmetod bestående av fyra djupintervjuer med semistrukturerad form och en kvantitativ analysform bestående av 36 elevers svar på vad som får dem att må bra och vad som får dem att må dåligt. Metoden är således triangulerad för att innehållsligt skapa både en bredd och ett djup.

I kollektivtrafiken är socialt oacceptabla beteenden vanligt förekommande och många anställda blir utsatta för kränkningar såsom utskällningar, förolämpningar och/eller svordomar (Strandberg et al. 2008). Branschstatistik visar att ungefär hälften av samtliga arbetsskadeanmälningar till Arbetsmiljöverket mellan åren 2005-2007 kunnat kopplas till våld, hot eller rån (Strandberg 2008). Både polis och socialsekreterare har en lägre anmälningar andel än kollektivtrafiken, medan endast yrkesgrupperna kriminalvårdare och väktare har en högre andel.För att ha en möjlighet till att reducera dessa oacceptabla beteenden är det viktigt att studera kundbeteenden och hitta orsaken till att kunder blir missnöjda. Företag och organisationers kunskap om kundbeteenden är en viktig framgångsfaktor.

Idag är socialt ansvarstagande inte längre en isolerad företeelse utan något som genomsyrar det dagliga arbetet. För företagen handlar det förutom att upprätthålla sitt varumärke och ett gott rykte också om att kontrollera risker och på så sätt skapa förutsättningar för bättre lönsamhet. Allt fler företag har upptäckt att det finns affärsmässiga fördelar med att ta ett aktivt socialt ansvar. (Svensk handels importhandbok 2009). Något som bidragit till att efterfrågan för redovisad miljöredovisning ökat.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att analysera hur elever i årskurs nio upplever sin egen mentala hälsa och ohälsa med utgångspunkt i ett specifikt lektionstillfälle i mental hälsa. Studien ger en bild av vilka faktorer som påverkar elevers mentala hälsa i positiv och negativ riktning. I förlängningen bidrar studien sålunda med att ge blivande och färdigutbildade lärare kunskap om vad elever idag upplever påverkar deras mentala hälsa. Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa positivt?Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa negativt? MetodStudien vilar dels på en kvalitativ forskningsmetod bestående av fyra djupintervjuer med semistrukturerad form och en kvantitativ analysform bestående av 36 elevers svar på vad som får dem att må bra och vad som får dem att må dåligt. Metoden är således triangulerad för att innehållsligt skapa både en bredd och ett djup.

Bakgrund: En vårdrelation tar sin utgångspunkt i patientens livsvärld, där individuella frågeställningar och behov kan identifieras med målet att frambringa upplevelsen av hälsa hos patienten. Våld och aggression riktat mot vårdpersonal är ett väl beskrivet fenomen i litteraturen och betraktas även som vanligt förekommande problem inom hälso- och sjukvården. Det våldsamma mötet genererar ofta hos vårdaren en känsla av att relationen har tagit skada, vilket i sin tur kan ha negativa konsekvenser för skapandet och upprätthållandet av en god vårdrelation.Syfte: Att studera de känslor som uppkommer hos vårdpersonalen i samband med aggression och deras eventuella inverkan på vårdrelationen.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultat presenteras vårdarens uppkomna känslor till följd av att ha utsatts för aggression. Vi identifierade fyra stycken kategorier: rädsla, ilska, utsatthet samt bristande tillit. Konsekvenserna av rädsla verkar leda till att vårdaren distanserar sig fysiskt och mentalt, vilket i förlängningen kan innebära bristande tillit från patienten till vårdaren.

Efter att ha jobbat ett antal år i förskolan väcktes frågor hos mig om hur vi bemöter nya målområden som i detta fall IKT. Mycket bemöts negativt när det är nytt, men beror detta på brist på kompetens eller rädsla för det nya? Eller tycker pedagogerna att de digitala verktygen inte är något för barn i förskoleåldern? . Jag har intervjuat förskolepedagoger för att se vad de har för inställningar och hur de använder sig av IKT i verksamheten med barnen. Intervjuerna är gjorda i en mellanstor kommun på olika förskolor, med både förskollärare och barnskötare.