I de flesta fall är diagnosen en välkommen orsaksförklaring till individens symtom men den kan också komma att bli en mall med förväntningar som individen anpassar sig efter. Det finns risk att individen låter sig påverkas negativt av diagnosen. Syftet med studien var att undersöka hur terapeutiskt verksamma personer upplever att patienten påverkas av att få diagnosen depression. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagare som valdes målinriktat utifrån följande kriterium: kliniskt verksamma terapeuter med minst fem års erfarenhet inom utredning och/eller behandling av patienter med depressionstillstånd. Resultaten visade att den formella diagnosen enligt terapeuterna sällan upplevdes negativt av patienten utan att den istället normaliserade och förklarade individens tillstånd.

SCB menar att ängslan, oro och ångest blivit vanligare bland unga i Sverige. En kvalitativ studie gjordes där syftet var att belysa hur ungdomar själva uttrycker att de mår.  Hur de hanterar problem och om de använder alkohol som en möjlig copingstrategi, samt att ta reda på vad som påverkar deras humör. Tio gymnasielever i mellersta Sverige deltog. Resultaten visade att stress och nedstämdhet var förekommande och att sju personer använde alkohol, men ingen använde alkohol som copingstrategi.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar idrottslärares motivation i arbetet samt hur de ser på motivation i arbetslivet. Vi har utgått ifrån fyra frågeställningar som handlar om vilken uppfattning idrottslärare har kring motivation, vad motivation innebär för idrottslärare i arbetet, vilka hinder det finns för idrottslärares motivation samt hur idrottslärare ser på att upprätthålla sin motivation. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där vi intervjuade fem olika idrottslärare som arbetar på högstadiet. Idrottslärarna är mellan 30-65 år gamla med olika lång arbetserfarenhet.Vårt resultat visar att idrottslärare definierar begreppet motivation som en inre drivkraft och något som de brinner för. Idrottslärarna ser motivation som ett positivt begrepp.

Revisionskvalitet är något som ständigt verkar vara ett aktuellt ämne. Forskare har genom åren använt flera olika mått och metoder för att försöka mäta denna kvalité. Vi har i denna studie valt att använda oss av ett kvalitetsmått som heter Kvalitetshotande beteende (KHB) som innebär att vi istället för att mäta kvalitet, undersöker vad som kan hota revisionskvaliten. Exempel på kvalitetshotande beteenden kan vara att revisorn av olika anledningar hoppar över steg i kontrollpunkterna i revisionen eller godtar en klients svaga förklaring utan att själv titta närmare på fallet. Faktorer som skulle kunna påverka revisorer att begå dessa felaktigheter är flera, men vi har i vår studie valt att fokusera på olika stressfaktorer och kompetensfaktorer.

Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan Dark Triad (de mörkapersonlighetsdragen Machiavellism, narcissism och psykopati), Sociosexuell orientering(beteende, attityd och lust till att medverka i tillfälliga sexuella relationer) samt Religiositet.En korrelationsanalys utfördes för att undersöka sambanden mellan variablerna och enmodererande multipel regressionsanalys (MMR) utfördes för att undersöka om religiositetmodererade effekten av Dark Triad på sociosexuell orientering. Deltagarna bestod avamerikaner (N =309) som svarade på en webbenkät via Amazon Mechanical Turk (MTurk)vilken innehöll Dark Triad Dirty Dozen (DTDD) och the Revised Sociosexual OrientationInventory (SOI-R), dessutom angav de religionstillhörighet/ingen religionstillhörighet.Dark Triad hade ett positivt samband med sociosexuell orientering, men inget sambandmed religiositet. Sociosexuell orientering hade ett negativt samband med religiositet.Religiositet modererade inte effekten av Dark Triad på sociosexuell orientering. Resultatenbekräftar delvis tidigare forskning. Trots att religiositet inte modererade effekten av DarkTriad på sociosexuell orientering, borde detta förhållande undersökas vidare eftersom ingentidigare forskning gjorts på området..

Traditionellt sätt har det varit svårt för forskare att dokumentera förekomsten ochomfattningen av manipulering av redovisningsmått. Big Bath Accounting är ett fenomen sominnebär att tveksamma redovisningsmetoder tillämpas i syfte att förvränga företagets verkligasituation, vilket ofta sker i samband med VD-byte och när företag redovisar ett för periodennegativt resultat. Intresset för ämnesvalet väcktes utifrån en tidigare studie om Big BathAccounting, som påvisade statistiska samband mellan nedskrivning av goodwill vid VD-byterespektive negativt resultat. I denna studie är syftet att utreda om statistiska sambandföreligger mellan företagets avsättningar vid VD-byte och negativt resultat enligt teorin BigBath Accounting. I studien undersöks inte alla avsättningar, utan endastomstruktureringsutgifter och övriga avsättningar, då de är svåra att kontrollera och utrymmekan finnas för kreativ tolkning.

Organisationsförändringar inom företag är något som hela tiden sker i alla nivåer. Heby sågverk har under 2012 genomfört en förändring i sin såglinje från att sågverksoperatörerna tidigare roterat runt på samtliga poster som till antalet är åtta stycken till att en post har blivit låst till specifika personer samt att systemet för rast har förändrats. Syftet med denna rapport är att studera hur förändringen som skett i Heby sågverk har påverkat arbetssättet i såglinjen och vad personalens reaktion på förändringen är. Genom kvalitativa intervjuer har ett skift med åtta stycken operatörer intervjuats om hur de har upplevt förändringen och vad för negativt eller positivt den medfört. Även produktionschefen Olle Johansson som har drivit igenom förändringen har intervjuats med kvalitativ metod och gett sin syn på hur förändringen genomförts och hur resultatet av den har blivit.

Den psykosociala arbetsmiljöns koppling till människors mentala och fysiska hälsa har fått allt större uppmärksamhet under senare år. Det är emellertid medarbetarna som har varit i fokus medan chefers hälsa och psykosociala arbetsmiljö utforskats i begränsad omfattning. Mot bakgrund av alltmer komplexa chefsroller och stort rekryteringsbehov av nya chefer inom de närmaste åren aktualiseras förutsättningar för ett hållbart chefskap d.v.s. att chefen fungerar i sin roll och mår bra. En litteraturgenomgång visar att chefers förutsättningar för ett hållbart chefskap är understuderat.En enkätundersökning genomfördes bland samtliga första linjens chefer och mellanchefer i ett landsting för att kartlägga hur inre, individuella faktorer respektive yttre, organisatoriska faktor påverkar ett hållbart chefskap i positiv respektive negativ riktning.

Andnöd är huvudsymtomet hos personer med astma som bland vuxna är vanligast hos kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med astma. 30 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet, publicerade 1982 och framåt, analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i åtta huvudkategorier: att känna andnöd, trötthet och total utmattning, att sjukdomen ger upphov till negativa känslor, att känna sig annorlunda och brännmärkt, att vilja känna stöd och förståelse från andra samt känna tilltro till sin omgivning och sig själv, att ha negativt respektive positivt synsätt på sin sjukdom och på framtiden, att vara socialt begränsad, svårt men möjligt att acceptera sin sjukdom, att vilja kontrollera och hantera sin astma. I diskussionen jämfördes kvinnornas upplevelser av astma med andra individers upplevelser av att leva med kroniska sjukdomar.

BAKGRUND: HIV (humant immunbristvirus) är en smittsam blodsjukdom vilket finns över stora delar av världen. Stigmatiseringen i samhället kring HIV är utbrett och kan därmed komma att påverka patientens vård. Från vårdpersonalens sida finns det både negativa och positiva attityder kring människor vilka lever med HIV. Det är viktigt att belysa problemet för att alla patienter ska få en likvärdig vård. SYFTE: Studiens syfte är att beskriva hur människor vilka är HIV-positiva upplever bemötandet från vårdpersonal.

Våldet i samhället har ökat kontinuerligt under de senaste decennierna. Inom sjukvård i allmänhet och ambulanssjukvård i synnerhet är personal särskilt utsatt för hot och våld. Syftet med denna studie var att utreda ambulanspersonalens erfarenheter av hot och våld. Studien baserades på dessa frågeställningar som låg till grund för datainsamlingsinstrumentet: Hur ofta förekommer hot och våld och förekommer skillnader mellan olika kön och yrkeskategorier, hur påverkar hot och våld ambulanspersonalens arbetssituation och vilka förebyggande och stödjande åtgärder önskar personalen. En kvantitativ metod användes i form av en enkätstudie som skickades ut till tre ambulansstationer i Norrbottens län.

Denna teorianvändande uppsats handlar om konsekvenserna av skuggekonomins utbredning i post-konfliktuella samhällen och hur dessa påverkar utvecklingen i Bosnien-Hercegovina. Vi har använt oss av Roland Paris IBL-teori på statsnivå och Carolyn Nordstroms hypoteser på individnivå för att bättre belysa problemen som ett post-konfliktuellt samhälle ställs inför när det gäller skuggekonomins utbredning och konsekvenser. Genom att tydliggöra vad som omfattas av skuggekonomin på dessa två nivåer belyser vi vilka positiva respektive negativa konsekvenser skuggekonomin medför. Den inofficiella sektorn i Bosnien-Hercegovina har ökat och staten har blivit allt svagare och därigenom fått svårt att bygga upp starka institutioner vilket syns i den offentliga sektorn som präglas av korruption. På individnivå har skuggekonomin tagit över statens tidigare roll som socialt skyddsnät, arbetsgivare och inkomstkälla.

Företagens kapitalstruktur är den mix av eget kapital och skulder som återfinns i den högra sidan av balansräkningen. I denna uppsats definierar vi kapitalstrukturen som skuldsättningsgraden, det vill säga förhållandet mellan skulder och eget kapital. Det finns ett flertal teorier som säger att företagens val av finansiering kan ha en betydelse för företaget. Det är dock omdiskuterat vilka faktorer som påverkar valet av kapitalstruktur. Syftet med denna uppsats var att genom en kvantitativ telefonenkät undersöka ett antal faktorer som kunde tänkas påverka företagens finansiering.

Detta är en korrelationsstudie med avsikt att undersöka förhållandet mellan personlighetsegenskaper och kognitiva förmågor samt detta förhållandes inverkan på prestation. Studien är baserad på övningstestningar (n = 176) med WAIS-III, FAS, det lexikala beslutstestet SLDT samt personlighetsformuläret SSP, genomförda under informella former. Signifikanta negativa korrelationer förelåg mellan resultat på kognitiva test och personlighetsvariablerna Bitterhet, Somatisk Ångestbenägenhet, Psykisk Ångestbenägenhet, Stresskänslighet och Misstroende. Ett starkt positivt samband framkom mellan Somatisk ångestbenägenhet och antalet som riktiga ord skattade pseudoord i SLDT. Ett starkt negativt samband framkom mellan Bitterhet och samtliga skalindex i WAIS-III.

Syftet med denna uppsats är att identifiera hur diskursen om gentrifiering framställs i tidningsmedier, där Södermalm i Stockholm figurerar som ett idealtypiskt exempel på en plats som anses ha gentrifierats. Studien har utförts genom tillämpandet av kritisk diskursanalys via Faircloughs riktlinjer, samt ett teoretiskt ramverk bestående av sociologiska teorier angående urbanitet och social stigmatisering. Här tillämpas Georg Simmels och Pierre Bourdieus teorier som stadsliv, habitus och kulturellt kapital, Norbert Elias syn på etablerade och outsiders samt David Harveys formulering om rätten till staden. Analysen består av tio tidningsartiklar publicerade i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens nyheter, Metro, Mitt i Södermalm och Svenska Dagbladet. Resultatet indikerar att gentrifiering först och främst anses som en form av klassrelaterad urbaniseringsprocess, som tar form i utförsäljning av hyresbostäder, skapandet av en ny medelklass, och populärkulturella trender.