Snökyla är en gammal metod som har använts under en mycket lång tid men aldrig i någon större utsträckning. Uppsatsens huvudsyfte är att diskutera de miljöekonomiska effekterna av snökyla. Ytterligare syftar uppsatsen till att undersöka var metoden möjligen kan användas. För att vi ska klara av att bryta beroendet av icke förnyelsebara resurser krävs det att nya metoder och marknader för förnyelsebara resurser söks. En marknadsundersökning har genomförts för att undersöka hur de negativa externa effekterna på miljön kan reduceras och vilka möjliga framtida användare metoden skulle kunna rikta sig till.

Studien syftar till att jämföra två institutioner inom frivillig musikundervisning: kulturskola och studieförbund. Jämförelsen baseras på sju kvalitativa intervjuer med lärare och cirkelledare från de olika organisationerna. Det är pedagogernas syn på sitt arbete som står i fokus genom intervjuer. Den grundläggande frågeställningen hur undervisningen på de olika organen är upplagda och utförs sammanställs och jämförs genom frågor om material och repertoar, elevinflytande, betyg och utvecklingssamtal samt vilken lärarroll de undervisande anser sig ha.Avsikten att jämföra två institutioner med samma förutsättningar vad gäller saknad av kursplaner och styrdokument menar till att hitta likheter, skillnader samt tankar om hur de kan lära av varandra. Den didaktiska triangelns teoretiska perspektiv återkommer genom frågan huruvida interaktionen mellan läraren, eleven och innehållet gagnas i lärosituationen.

Hur kan man göra för att ge människor en möjlighet att få bättre psykisk hälsa?Detta är huvudmotivet till denna uppsats.Den bakgrund som målas upp är den psykiska ohälsan i Sverige i dag med en mängd människor som i arbetet blir utmattade och deprimerade utan att de får varaktig hjälp att vare sig förändra sina arbetsförhållanden eller sin livssituation.I uppsatsen frågas om människor blint arbetar över sina förutsättningar därför att de saknar insikt om att det de gör är ohälsosamt. Eller gör de det kanske av ett inre tvång som ständigt piskar dem till att anstränga sig yttrligare en bit fast de egentligen känner att de inte orkar med?För att komma fram till ett förslag för förändring beskrivs två olika metoder. Dels psykoanalytikern C G Jungs metod att medvetandegöra och acceptera den del av psyket han kallar Skuggan och dels den amerikanska konsulten Debbie Fords metod att förändra de negativa budskap (tankar) hon menar har sitt ursprung i samma Skugga.

Kvinnor som genomgår en inducerad abort är inte en homogen grupp, utan var och en har en egen personlighet och historia som påverkar deras upplevelse. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av sin inducerade abort. Metoden var litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visade att kvinnor upplevde negativa känslor i samband med sin abort, de vanligaste känslorna som uttrycktes i ord var; orättvisa, sorg, vemod, tomhet, ånger, upprördhet, depression, skuld och förtvivlan.

Det saknas en beskrivning i den svenska grammatiken över hur adjektiv förstärks med hjälp av förled. Forskning visar att fenomenet med förstärkningar, även kallade intensifierare, uppmärksammats mer i andra språk. Syftet med denna undersökning var att beskriva och kartlägga användandet av förledsförstärkningar, samt se om det fanns några hittills oskrivna regler och mönster. Här gjordes en kvantitativ undersöking där frågeställningarna analyserades utifrån statistiska data insamlade ur två korpusar bestående av bloggtext. Adjektiv inom sinnelag, stabila egenskaper, och sinnesstäming, temporära egenskaper, samt parametrarna positiva och negativa adjektiv undersöktes.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken betydelse yttre påverkan och inre drivkrafter har haft i fyra individers karriärutvecklingsprocess inom en hårt konkurrensutsatt bransch, samt hur dessa har hanterat denna. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade mailenkäter, och det insamlade materialet bearbetades med hjälp av deduktiv tematisk analys. De teman som ligger till grund för analysen är: studie- och yrkesvägledning, cooling down, empowerment, informationsteorier, forskningslitteratur samt karriärvalsteorin SCCT. Studien visar att samtliga respondenter har utsatts för dämpande påverkan, cooling down, under sin uppväxt, både från skolpersonal, och den egna familjen, men också att de erhållit empowerment från andra håll. Respondenterna har hanterat denna yttre negativa påverkan på olika sätt, men gemensamt för dem alla är att de visat på en inre drivkraft, som trots den nämnda negativa påverkan gjort att de nått framgång inom sitt gebit.

Detta arbete är en kvalitativ studie som handlar om kommunikation på mångkulturella förskolor. Syftet med den empiriska undersökningen är att ta reda på hur förskollärare uttalar sig om den kommunikation som sker på mångkulturella förskolor. De frågeställningar studien utgår från är: På vilka olika sätt kan kommunikation komma till uttryck på en mångkulturell förskola? På vilka sätt stödjer och utvecklar pedagogerna kommunikation i en mångkulturell förskola? Insamling av materialet har skett genom semistrukturerade intervjuer vilka spelats in med diktafon och transkriberats.Resultatet från de intervjuer som gjorts diskuteras mot forskningsbakgrunden i vilken vi lyfter tidigare forskning inom relevanta områden för studien. Bland annat beskrivs här kommunikation, interkulturell kommunikation och förskolan som diskurs.Resultatet visar att pedagogens förhållningssätt och olika stöd är av stor betydelse för den kommunikation som sker på mångkulturella förskolor.

Syftet med studien är att undersöka den mediala konstruktionen av äldre kvinnors moderskap i två tidskrifter, mama och Gravid. Fokus ligger på hur kvinnor över 35 år och experter uttalar sig om äldre kvinnors moderskap och vilka kvinnor som framställs som äldre mödrar. Den teoretiska plattformen består av en kombination av samhällsvetenskapliga perspektiv och feministiska forskares teorier om konstruktionen av kvinnlighet och moderskap. I analysen används uttalanden från experter och äldre mödrar ordnat efter de två mest framträdande teman. Några av slutsatserna är att äldre kvinnors moderskap konstrueras som något riskfyllt särskilt av medicinska experter i tidskriften Gravid.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka rollen som hjälpfröken i förskolan utifrån pedagogers perspektiv. Litteratur och forskning visar att detta är en roll som flickor i förskolan ofta får på medveten eller omedveten uppmaning från pedagogerna omkring dem. För att synliggöra rollen ur ett helhetsperspektiv är det viktigt att se till det sociala livet på förskolan för alla barn. Det vill säga, barnens interaktioner med andra barn och vuxna på förskolan. Hur de talar till och med varandra samt hur de agerar gentemot varandra.

Detta examensarbete är gjort med syfte att identifiera diskurser i medias framställning av hemlösheten och de hemlösa samt att se om dessa diskurser har någon ideologisk grund. Tidigare forskning har visat på två huvudgrupper av diskurser där individens ansvar respektive samhällets ansvar ställs mot varandra. För detta genomfördes en diskursiv analys av debattartiklar och politiska uttalanden som publicerats i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi valde att fokusera på dessa två tidningar då de är två av de tidningar som ges ut i störst upplaga i Sverige.  Tre övergripande diskurser kunde skönjas; samhällsperspektivet, individperspektivet samt individ- och samhällsperspektiv. I vårt resultat visade det sig att individperspektivet var den mest utbredda diskursen.

Lidande utgör ett hot mot hela människan som ej kan undflys. Patientens lidande påverkar vårdaren. Det skapar ett eget lidande i sjuksköterskan som inte kan lindra patientens lidande eller till och med orsakar ytterligare lidande. Också anhörigas lidande påverkar intensivvårdssjuksköterskan. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor upplevde att vårda patienter med svårt lidande.

Bemötande av äldre patienter är ett intressant område då inte så mycket forskning utförts kring detta ämne. Bemötande är dock svårt att definiera vilket gör forskning i ämnet svårt. Syftet med studien var att beskriva äldres positiva och negativa patientupplevelser av sjuksköterskans bemötande i sjukhus- och sjukhemsmiljö. Tre frågeställningar skulle besvaras. Hur beter sig sjuksköterskor i sitt bemötande av äldre patienter? Hur uppfattar äldre patienter detta möte? Vad är det i mötet som avgör om upplevelsen uppfattas som positiv eller negativ? Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har mest evidens vid social fobi, och på senare år har även guidad självhjälp baserad på KBT visat goda resultat. Acceptance and commitment therapy (ACT) är en del av den tredje vågens KBT och har visat lovande resultat vid ångestsyndrom. Företrädare för ACT har varnat för riskerna med tekniker för att utmana negativa automatiska tankar. Studien syftar till att med en single case experimentell design med multipel baslinje (N=9) studera effekterna av kognitiv omstrukturering (KO) och kognitiv defusion (KD) i form av guidad självhjälp på social ångest, socialt undvikande, psykologisk flexibilitet, defusion, samt frekvens av och trovärdighet hos negativa automatiska tankar. Resultaten visade att KO och KD inte enbart påverkade de processer som teorierna predicerar utan även den andra behandlingens processer..

Alla evenemang medför vissa planerade effekter. Många effekter som uppstår i värdsamhället är dock oplanerade och ibland även oönskade. Exempel på sådana effekter kan vara kulturella, sociala och fysiska eller miljömässiga förändringar. Evenemanget och dess omvärld påverkar varandra ömsesidigt. Det gäller för evenemangsarrangörer att vara medvetna om detta förhållande, att identifiera möjliga negativa effekter av evenemanget och kunna se dess möjligheter.

Rattfylleri är ett allvarligt säkerhetsproblem i Sverige. Var 60:e timme dödas någon pga. detta brott. Det görs ca 16 000 resor per dygn där föraren har en alkoholkoncentration i blodet som överstiger straffbarhetsgränsen 0,2 promille. Ungefär lika många rattfyllerister tar polisen genom sina kontroller under ett år.