Bakgrund/diskussion: Revisorns oberoende är viktigt för att revisionen ska uppfylla sitt syfte. Det finns de som ifrågasätter revisorns oberoende och menar att det behöver stärkas. Bland dem finns EU-kommissionen och de har presenterat ett antal förslag på förändringar för att stärka oberoendet. Många av de instanser som har lämnat remissvar på kommissionens förslag är dock negativa till förslagen.Syfte: Syftet är att förstå och försöka förklara varför utvalda instanser är negativt inställda till de förändringar som blir följden av de förslag som EU-kommissionen framför angående revisorns oberoende, då de är medvetna om att oberoendet är viktigt för en revisor.Referensram: Här presenteras den teori som är relevant för studien kring bland annat revision, revisorn, oberoendet, grönböcker samt förändring inom organisationer.Metod: Studien omfattar sju instansers remissvar vilka har granskats utifrån den kvalitativa ansatsen. Här beskrivs val av ämnesområde, det tillvägagångssätt som har använts i studien samt studiens trovärdighet.Empiri: Det empiriska materialet utgörs av en sammanställning över de utvalda instansernas tankar och åsikter kring de förslag som EU-kommissionen har framfört.

Syftet med undersökningen var att utföra en kartläggning över hur riksdagspolitiker använder bloggverktyget, främst ur ett språkligt perspektiv, för att fastställa om de publicerade texterna är lika komplexa, skriftspråkliga, opersonliga och abstrakta som konventionellt politiskt skriftspråk. Ett ytterligare syfte var att granska de politiska riksdagsbloggarna utifrån partitillhörighet och könstillhörighet i förhållande till hur blogginläggen blev mottagna i läsarkommentarerna. I undersökningen användes en kvantitativ metod för att undersöka 7 riksdagsmotioner, 79 riksdagsbloggar och 402 läsarkommentarer. Den teoretiska förankringen vilar på den kritiska textanalysen och Bourdieus tankar om maktförhållanden i samhället.Resultatet visar att även i de fall där blogginläggen hamnade nära riksdagsmotionerna i frågan om textuell komplexitet och skriftspråklighet var de utformade mindre abstrakt och betydligt mer personligt än vad riksdagsmotionerna var.Resultatet visar även att det föreligger stora skillnader mellan de olika riksdagspartierna i hur blogginläggen mottas både utifrån ett perspektiv som beaktar partitillhörighet och i fråga om könstillhörighet. De socialdemokratiska riksdagsledamöterna fick över 40 % av samtliga kommentarer.

Psykiska störningar är vanligt förekommande. Trots det är sådana tillstånd förknippande med fördomar och negativa attityder. Personer som lider av psykisk störning uppfattas bland annat som farliga och aggressiva. Dessa personer drabbas i högre grad av fysisk ohälsa, vilket innebär att de i stor utsträckning vårdas inom den somatiska vården. Missnöje över vård och bemötande av sjukvårdspersonal i olika sammanhang uttrycks av dessa patienter.

Det här är en uppsats i pedagogik om förberedelseklassen, vars syfte är att undersöka om det är positivt eller negativt för invandrar- och flyktingbarn att gå i en förberedelseklass, och även modersmålets påverkan på förberedelseklassen. För att få en inblick i vad en förberedelseklass är börjar uppsatsen med en bakgrundshistoria och fortsätter sedan den med att gå in lite närmare på några områden. Dessa områden är trauma ? krigsupplevelser, den första tiden, överslussningen, modersmålet, samarbete med föräldrarna och lärarrollen. Metoden består av två undersökningar, den första handlar om modersmålsundervisning där fem elever intervjuas i förberedelseklassen och en diskussion med två modersmålslärare.

Kommunikation är centralt i en organisation och under de senaste åren har valmöjligheterna i hur man kommunicerar radikalt ökat. Teknikutvecklingen har medfört att organisationer i större utsträckning använder sig av digitala kommunikationskanaler. En allt vanligare kommunikationskanal är intranät som fick sitt stora genombrott på 90-talet. Intranätet för med sig fördelar för företag samtidigt som det innebär att de anställda måste anpassa sig till ett nytt arbetsverktyg där de själva förväntas ta del av information. Mängden information på intranäten ökar och de riskerar att bli vildvuxna, detta samtidigt som tekniken bakom intranäten stannat upp.

Bakgrund: Hjärtsvikt har dålig prognos och drabbar ett stort antal människor i Sverige. De som drabbas upplever många problematiska symtom och medicineringen har många biverkningar som kan vara svåra att leva med. Obehagliga känslor kan förvärra symtom hos personer med hjärtsvikt. Sjuksköteskan bör kunna identifiera känslor och förstå varför dessa uppstår hos personer med hjärtsvikt för att bättre kunna vårda dessa. Syfte: Syftet är att beskriva hur personer som lever med hjärtsvikt beskriver sina känslor.

BakgrundAkut appendicit är en av de vanligaste akuta buksjukdomarna i västvärlden och cirka 10 000 människor i Sverige drabbas varje år. Diagnosen ställs i första hand med klinisk undersökning men om den kliniska undersökningen är osäker kan radiologiska metoder som ultraljud, datortomografi (CT, computed tomography) och magnetisk resonanstomografi (MR) vara till hjälp. SyfteAtt jämföra sensitivitet och specificitet samt att beskriva fördelar och nackdelar med undersökningsmetoderna ultraljud och CT vid frågeställningen akut appendicit. MetodEn litteraturstudie gjord på tretton vetenskapliga artiklar sökta i Pubmed med sökord som bl.a. appenditicits/ultrasonography, computed tomography och acute appendicits. ResultatSensitiviteten och specificiteten för CT varierade mellan 76- 100 % respektive 69-100 % och för ultraljud mellan 59- 92,7 % och 78-100 %. Fördelar med CT är bl.a. att appendix bättre kan lokaliseras, bättre träffsäkerhet samt att den kan ställa alternativa diagnoser och reducera antalet negativa appendektomier.

Då Lpf 94 ersatte Lgy 70 förändrades gymnasieskolan genom att alla program blev treåriga. Kärnämnenas införande innebar att alla utöver karaktärsämnena läste gemensamma ämnen med gemensamma kursplaner. För yrkeslinjerna innebar detta att undervisningen teoretiserades i högre grad än tidigare, eftersom kärnämnena till största delen är teoretiska. Tidigare forskning visar att elever på yrkesprogram oftare är negativt inställda till kärnämnena. Vårt syfte i detta arbete har varit att undersöka några fordonselevers förutsättningar i en gymnasieskola, för att problematisera betydelsen av det de möter i sin vardag.

Trots att ämnet svenska som andraspråk sedan en tid tillbaka ses som jämställt med modersmålssvenska, finns hos vissa flerspråkiga elever ett motstånd och en motvilja till att delta i svenska som andraspråksundervisning. Tidigare forskning på området visar på att attityder gentemot ämnet ofta präglas av negativa föreställningar, något som kan antas påverka de flerspråkiga elevernas inställning. Denna uppsats undersöker flerspråkiga elevers attityder till flerspråkighet och ämnet svenska som andraspråk, samt hur dessa påverkar deras självbild och identitet. Ett övergripande syfte är att nå en ökad förståelse för de processer och faktorer som påverkar ämnets status och position i skolan och samhället i stort.Då studiens syfte är att förstå och förklara elevers erfarenheter och åsikter, genomförs en kvalitativ intervjustudie. Åtta flerspråkiga gymnasieelever från två gymnasieskolor i Stockholms ytterområden har intervjuats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur eleverna i Rosengård uppfattar den massmediala bilden av sitt område och hur denna bild påverkar deras identitetsutvecklande. För att komma fram till svar på dessa frågeställningar har jag använt mig av enkäter med 45 respondenter. Utifrån svaren på dessa enkäter har jag sedan genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund och som tolkningsredskap har jag utgått från litteratur och tidigare forskning i ämnet. Det finns en uppsjö av litteratur som på olika sätt belyser den problematik som finns kring den massmediala bevakningen av områden med många utlandsfödda svenskar.

Syftet med denna experimentella studie var att öka kunskapen om perfektionism genom att undersöka huruvida perfektionism går att påverka, hur perfektionism påverkar prestation samt hur olika perfektionismdimensioner tar sig uttryck i olika situationer. För att undersöka detta skapades ett internetexperiment innehållande en kort version av Pennebaker?s essay writing procedure (uppsatsskrivande-uppgift), en korrekturläsningsuppgift samt självskattningsformulär för olika perfektionismdimensioner och self-compassion. Deltagarna i studien randomiserades till två olika betingelsegrupper som fick skriva om en gång då de lyckats (pos. betingelsegrupp) eller en gång då de misslyckats (neg.

Hundratusentals ton vägsalt, natriumklorid, sprids ut på våra vägar vintertid för att skapa säkra trafikförhållanden. Men vintervägunderhållning och vägsaltsanvändning kan bidra till förstöring av de naturliga och interna processerna i angränsande mark och vegetation. Vägsalt sprids från vägen på olika sätt, till exempel genom att plogas bort, att det skvätter från fordon, genom avrinning, eller till och med via vinden. Salt sprider sig lösligt i grundvatten eller ytvatten som natrium- och kloridjoner och rör sig vidare i marken eller ackumuleras inom den. Klimat, väderförhållande, landskapets utformning och användning, trafikmängd och vägunderhåll är faktorer som påverkar både saltåtgången och spridningsvägarna.

Bakgrund: Demens tillhör en av Sveriges största folksjukdomar och idag finns det cirka 150 000 personer som lider utav någon form av demenssjukdom, varav Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen. Sjukdomen medför kognitiv nedsättning som successivt försämras under sjukdomsförloppet och ställer då allt högre krav på den sjukes familj. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt där 15 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom det att anhöriga upplevde en mängd olika känslor under sjukdomsprocessen, vilka kunde skilja sig beroende på vilken relation de hade till den sjuke.

Tidigare forskning har visat att en ra?dsla och oro o?ver att missa tillfa?llen fo?r social interaktion eller va?rdefulla och allma?nt tillfredssta?llande upplevelser a?r ett utbrett fenomen, och att detta a?r direkt kopplad till det o?kade anva?ndandet av modern teknologi sa? som den smarta telefonen och sociala na?tverk som Facebook, Twitter och Instagram. Da? de fo?rser anva?ndare med konstanta interaktionsmo?jligheter och alternativ till ens tillfa?lliga livssituation upplevs en blandning av positiva och negativa ka?nslor vilket go?r att anva?ndaren upplever ambivalens info?r sitt anva?ndarskap. I denna studie intervjuas unga vuxna i a?ldrarna 21-27 i Sverige i fokusgrupper.

Bakgrund: 10-15% av alla nyblivna svenska mödrar drabbas idag av postpartum depression, även kallat förlossningsdepression. Sjukdomen uppkommer i samband med barnets födelse och utvecklas oftast inom två månader efter förlossningen. Postpartum depression påverkar moderns självbild och kan skapa problematik i anknytningen mellan modern och det nyfödda barnet.Syfte: Belysa mödrars upplevelser i samband med postpartum depression.Metod: Studien är baserad på sex självbiografier och är genomförd utifrån en kvalitativ ansats där resultatet har bearbetats med stöd av en manifest innehållsanalys.Resultat: Det framkom fem huvudkategorier: Lycka blev en obekant känsla, Förväntningarna på moderskapet uppfylldes inte, En främling för sig själv fångad i negativa tankar, När bägaren rann över samt Ljusa stunder. Ett tydligt fynd är att mödrarna känner stor besvikelse över att förväntningarna på postpartum perioden inte överensstämmer med verkligheten samt oförståelse över sina negativa tankar som överrumplade dem.Slutsats(er): Resultatet påvisar att postpartum depression måste synligöras bättre för att fler mödrar som drabbats ska våga söka hjälp. En bredare kunskap inom vården kan möjliggöra att postpartum depression uppmärksammas bättre.  Även allmänsjuksköterskor bör lära sig att uppmärksamma sjukdomen för att kunna fånga upp dessa mödrar i ett tidigt skede..