Allt fler jobb blir mindre reglerade, vilket förändrar förutsättningar, krav och hälsokonsekvenser av arbete. Tidigare studier visar att de minst reglerade jobben finns inom bland annat universitetsvärlden. Syftet med studien är att studera psykosociala hälsokonsekvenser av oreglerade arbetsformer bland universitetsanställda. De psykosociala hälsokonsekvenserna av oreglerade jobb är ännu inte helt kända men de har kopplats samman med utbrändhet. Tidigare forskning säger att gränslöshet kan vara positivt då det skapas en frihet i arbetet.

Syfte; Syftet med studien var att beskriva vilken attityd sjuksköterskan har till inducerad abort samt hur kvinnan upplever en inducerad abort.Metod; Studien har gjorts som en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien har baserats på 15 vetenskapliga artiklar som har sökts fram via Cinahl, Medline/Pubmed samt genom manuell sökning.Resultat; Det går inte finna någon entydig attityd till aborter hos sjuksköterskor. Vissa har en mer positiv inställning och tycker att det är kvinnans rättighet och att sjuksköterskan ska stödja henne i detta. Samtidigt framkommer negativa attityder där sjuksköterskorna erkänner att de dömer kvinnan utifrån hennes val. En sen abort ger dock upphov till en mer negativ attityd än en tidig.

Bakgrund: Humant Immunbrist Virus (HIV) är en infektionssjukdom som angriper kroppens immunförsvar vilket leder till att det stegvis försämras och slutligen helt avtar. Historiskt sett har patienter med HIV blivit diskriminerade i samhället och orättvist behandlade. Joyce Travelbee?s omvårdnadsteori tar avstånd från en generaliserande människosyn och förespråkar att se individens unika egenskaper, och sjukvårdspersonal ska enligt lag möta patienter med lika värde och lika vård oavsätt diagnos. Syftet är att beskriva erfarenheter som vuxna patienter med HIV har av möten med sjukvårdspersonal.Metod: En systematisk litteraturstudie.

Chockreklamen bryter igenom mediebruset och fångar effektivt åskådarens uppmärksamhet på grund av dess gränsöverskridande karaktär. På så vis ger det ett starkare intryck och budskapet stannar kvar längre i vårt minne. Genom förträngning försvinner den negativa delen av budskapet och kvar finns den positiva delen i form av märkes- och produktkännedom..

Sarbanes Oxley Act (SOA) är en amerikansk lag som även påverkar svenska företag. Lagen är tillämplig på samtliga amerikanska och icke-amerikanska företag som är noterade på någon amerikansk börs. SOA ställer bland annat krav på att bolagen har ett välutvecklat internkontrollsystem, vilket ska bidra till att den finansiella redovisningen blir mer korrekt. Genom SOA kommer företagens ekonomichef och VD att få personligt ansvar för företagens finansiella rapportering. De ska intyga att varje delårsrapport och årsrapport som lämnas är korrekt, skulle intygandet visa sig vara osant blir konsekvenserna böter och i värsta fall fängelse.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka kommentarer och förslag bröstcancerpatienter i Uppsala/Örebro-regionen har avseende vården i samband med bröstcanceroperationen.Metod: Totalt 1573 kvinnor från kvalitetsregistret för bröstcancer i Uppsala/Örebro-regionen, som diagnostiserades med primär bröstcancer tillfrågades att delta i en enkätstudie. Av dessa besvarade 1050 kvinnor enkäten. Data insamlades med hjälp av en enkät med tre öppna frågor varav en ska analyseras i denna studie. Cirka 200 kvinnor svarade på denna fråga. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet av studiedeltagarnas svar visade att det finns en stor variation i vårdtillfredställelse, i samband med operationen, bland bröstcancerdrabbade kvinnor i Uppsala/Örebro-regionen.

Bakgrund: I dagens samhälle är fetma ett välkänt medicinskt och socialt problem. Inom sjukvården har denna patientgrupp ett stort behov av sjukvård och det kommer att bli större inom närliggande framtid. Negativa attityder till personer med övervikt och fetma har sin grund tillbaka i historien. Även om en patient lider av fetma skall denna inte bemötas kränkande eller fördomsfullt. Den individuella människosynen påverkar det professionella bemötandet inom hälso- och sjukvården.

Vi har i vår studie frågat ledamöterna i Sveriges riksdag 2004 om de har deltagit i elevrådsarbete under sin skoltid, och om vilka inslag i arbetet de upplevt som positiva respektive negativa i sammanhanget. Vi använde en kvantitativ metod där vi ställde frågor genom att i enkätform kontakta samtliga riksdagsledamöter i Sveriges riksdag. Hälften av de tillfrågade svarade på vår enkät och av dessa angav knappt hälften (70 personer) att de varit engagerade i elevrådet. Om det skulle motsvaras av liknande värden inom politikerkåren som helhet, ett elevrådsdeltagande på drygt 40 %, skulle det vara en uppseendeväckande hög siffra. Det finns inte underlag för ett sådant antagande genom vår studie.

Studiens syfte har varit att undersöka vilka motiv som ligger bakom besökarnas val av gatuterapi och vilka erfarenheter de har av kontakt med offentliga myndigheter. Syftet var också att undersöka vilka upplevelser besökarna hade av gatuterapin samt studera vad som sker i mötet mellan gatuterapeuten och besökarna. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metodansats och bygger på intervjuer och observationer med 15 personer som besökt gatuterapin. För analysen har teorin om interaktionsritualer, teorin om transaktionella behov, stämplingsteorin, stigmatisering samt skam använts. Resultatet visar att motiven bakom valet av gatuterapi är att gatuterapeuten har erfarenhet av missbruksproblem samt att han har tystnadsplikt och heller ingen anmälningsskyldighet. Erfarenheterna av offentliga myndigheter är både positiva och negativa.

Omkring 50 000 personer i Sverige besväras av svårläkta bensår. Bensår kan påverka livet på olika sätt och orsaka stort lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienternaserfarenheter av att leva med bensår och den behandling och omvårdnad som gavs. Data samlades in genom sökning i databaser. Artiklarna lästes och jämfördes för att finna meningsbyggande innehåll.

Attityder kan vara ett stort problem när sjuksköterskan eller sjuksköterskestudenter ska vårda patienter med HIV och AIDS. Bakgrunden delas upp i en medicinsk del och en del som handlar om vårdandet. Den medicinska delen handlar om hur smittan uppkommer, hur den sprider sig samt hur de första symtomen visar sig. I den del som handlar om att vårda tas det upp hur sjuksköterskan kan påverka vårdrelationen. Det tas upp vad en vårdrelation innebär.

Avsikten med denna uppsats är att få en förstålelse för varför barn utvecklar för psykisk ohälsa. Fokus kommer att ligga på familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan fråga som kommer att diskuteras är huruvida barns sociala relationer utanför hemmet påverkar den psykiska hälsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstå vad det är som bidrar till att psykisk ohälsa drabbar barn. För att få en tillförlitlig undersökning använder jag mig av kvantitativa metoder, där jag tagit del av en levnadsnivåundersökning Barn 2000, där 692 barn har fått besvara frågeformulär som visar hur deras psykiska hälsa ser ut.

Bakgrund: Psykiska sjukdomar beräknas drabba var fjärde person i världen. Patienter med psykisk sjukdom drabbas i högre grad av somatiska sjukdomar och vårdas då inom somatisk vård. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar attityder till patienter med psykisk sjukdom hos vårdpersonal inom somatisk vård. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats bestående av systematisk granskning av fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade på att vårdpersonalens attityder påverkades av deras upplevelse av brist på kunskap om att vårda psykiskt sjuka.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad patienterna har för upplevelser av sjukvården, samt vilka förbättringar de föreslår.Metod: Undersökningsgruppen bestod av 50 patienter som svarat på de öppna frågorna i en nationell patientenkät. Svaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen av materialet resulterade i fem kategorier och elva underkategorier. De fem kategorierna bestod av: bemötande, sjukhusmaten, vårdmiljön under sjukhusvistelsen, in- och utskrivning samt väntetider under vårdtiden och samarbete mellan professioner. Patienter som vårdades inom slutenvården ansåg att det bemötande de erhöll i huvudsak varit gott, men att det förekom vissa negativa attityder som bör förändras till det bättre. Förbättringar av måltider och sjukhusmiljön önskades, dessa områden upplevdes otillfredsställande.

Bakgrund: Humant Immunbrist Virus (HIV) är en infektionssjukdom som angriper kroppens immunförsvar vilket leder till att det stegvis försämras och slutligen helt avtar. Historiskt sett har patienter med HIV blivit diskriminerade i samhället och orättvist behandlade. Joyce Travelbee?s omvårdnadsteori tar avstånd från en generaliserande människosyn och förespråkar att se individens unika egenskaper, och sjukvårdspersonal ska enligt lag möta patienter med lika värde och lika vård oavsätt diagnos. Syftet är att beskriva erfarenheter som vuxna patienter med HIV har av möten med sjukvårdspersonal.Metod: En systematisk litteraturstudie.