Breast cancer is the most common form of cancer which struck women around the world. When a human is exposed to threat or stress, e.g. breast cancer, different coping strategies are used in order to cope with the situation by the afflicted person. The aim of this literature study was to describe how women, who suffered from breast cancer, experienced coping with their situation. Scientific articles were found in the databases Medline (Pub Med) and Cinahl.

Bakgrund: Humor är ett ämne som länge har uppmärksammats inom vården. Sjuksköterskor använder humor för att bryta isen och skapa en trygghet för patienter medan patienter använder humor för att hantera svåra situationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva humor i omvårdnaden från patienters och sjuksköterskors perspektiv. Metod: Resultatet i litteraturstudien baserades på granskning av 9 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Hypotermi är en vanligt förekommande komplikation under anestesi och är förenad med en rad negativa kosekvenser som kan orsaka lidande hos patienten. Att förebygga hypotermi under anestesi är anestesisjuksköterskans huvudansvar. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga hypotermi i samband med anestesi. Studien är en kvalitativ intervjustudie där 4 anestesisjuksköterskor deltog. I resultatet framkom det att anestesisjuksköterskans planering kring de värmebevarande omvårdnadsåtgärderna var beroende av bland annat patientens ålder och vikt samt typ av operationsingrepp och operationslängd.

Att arbeta inom den sociala barnavården är ett hårt yrke - inte bara på grund av de svårigheterman möter i arbetet gällande barnen, utan även på grund av den stress som idag ligger på denenskilde socialarbetaren. Vi har undersökt vilka svårigheter och stressfaktorer som påverkarde yrkesverksamma inom denna grupp. Huruvida de har strategier för hanteringen av dessapåfrestningar, vilka dessa i så fall är och hur effektiva de är. Vi har även undersökt vilken rollsocialt stöd har i dessa processer, hur det i så fall kan se ut och om det kan ha en positivinverkan. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat fyra socialarbetare föratt reda på deras individuella upplevelser och erfarenheter inom dessa områden.

The aim of this study is to investigate and analyze the potential effects on a number of social workers that may arise from listening to stories of domestic violence, and how these social workers deal with the potential effects. The study is based on qualitative interviews with seven social workers that work with domestic violence. The theoretical perspective that we used was the theory of coping. The results of this study have indicated that the respondents have been affected of listening to the stories of domestic violence. Examples of different impacts that the work has had on some of the social workers is that they avoid movies and/or books with elements of violence, they are more aware of the domestic violence in the surroundings and there has also been changes in their cognitive schemas.

Syftet med undersökningen var att belysa kvinnors motivation- och copingstrategier på väg ut ur missbruk. Vidare var syftet att undersöka de salutogena faktorer kvinnorna ansåg hade hjälpt dem behålla sin drogfrihet. Tre intervjuer genomfördes och data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultaten visade att motivationen till den inledande behandlingen var knuten till upplevelsen av att ha förlorat allt och möjligheten att få tillbaka sitt liv samt barnen. Motivation till fortsatt drogfrihet var i första hand barnen och en ökad självkänsla samt mening med livet.

Långvarig smärta är ett växande hälsoproblem med en komplex symptombild. Precis och igenkännande information är en förutsättning för att komma vidare i den egna hanteringen av långvarig smärta. Syftet med studien var att undersöka om en information om smärta med fokus på egenhantering på en CD-skiva kan påverka self-efficacy och coping hos personer med långvarig smärta. Deltagare i studien (N=22) uppfyllde de uppsatta kriterierna för deltagande och lottades in slumpmässigt i interventions respektive kontrollgrupp. Studien pågick under en månads tid med självskattning med hjälp av instrument och enkäter vid studiestart, i samband med intervention och vid avslut.

Med denna litteraturstudie var syftet att få insikt i copingstrategier som sjuksköterskor i mötet med patienter med cancer använder. Med inspiration av Goodmans metodologi samlades tio vetenskapliga artiklar in från de tre databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa. Dessa granskades och kvalitetsbedömdes individuellt av de två författarna före resultatet sammanställdes. I resultatet kunde åtta övergripande copingstrategier urskiljas: planering, gränsdragning, konfrontation, stöd, fly undan, positiv omvärdering, ventilera känslor och acceptans.

Tidigare studier har tydligt visat på att sömnproblem och obehagliga drömmar har ett samband med sämre mående. Syftet med denna studie är att se hur ungdomars välmående i form av positiva och negativa känslonivåer är relaterat med sömnproblem och negativa drömmar. En enkätundersökning delades ut till 111 gymnasieelever i Örebro kommun i åldrarna 16 ? 19 år och resultaten visade att de deltagare med negativa drömmar och sömnproblem har markant högre nivå av negativa känslor och ett sämre mående. Man såg att sömnproblem och negativa drömmar är relaterat och att båda två tillsammans har ett samband med ökad negativ känsla som kan leda till ett depressivt tillstånd.

The purpose of our study is to examine whether stress among social workers is present, and ifso, what strategies they and their supervisors use to manage work-related stress. The study isbased on a qualitative method. The data consist of interviews, with six social workers andthree supervisors. The study?s theoretical framework is based on KASAM, SOC-sense ofcoherence by Antonovsky, demand- control- support model by Karasek & Theorell, stresstheory by Hans Selye and coping strategies by Lazarus.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bär med sig fragmenterade bilder av sina områden. Genom detta arbete vill jag skapa en förståelse för hur de förhåller sig till de mångfacetterade och färgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rådande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar människor i ett Vi och Dem  påverkar ungdomarnas självbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som något positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de får överförda genom media och allmänna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna använt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

SyfteSyftet med studien har varit att ur ett psykosocialt perspektiv undersöka och beskriva återhämtningsprocessen vid utmattningssyndrom. Fokus har varit att kartlägga de personliga strategier som främjar de drabbades väg tillbaka till ett fungerande vardagsliv. Frågeställningarna i studien har varit: Hur beskriver informanterna förloppet i sin återhämtningsprocess? Vilka personliga strategier, såväl praktiska som känslomässiga, har varit hjälpande i informanternas återhämtning?UrvalUrvalet har omfattat såväl män som kvinnor, med erfarenhet av återhämtning efter ett utmattningstillstånd. Sex informanter, två män och fyra kvinnor har deltagit.MetodStudien har haft en kvalitativ forskningsansats och genomförts med hjälp av intervjuer och även till viss del av kontakt via mail.

AbstraktPå senare år har media kommit att debattera flitigt i frågor som handlar om neuropsykiatriska diagnosers effekt, vikt och betydelse, vilket har kommit att dela de professionella och fackfolket i två läger, de som är för diagnostik och de som är emot. Detta diagnostiserande system har visat sig ha både positiva effekter, men också negativa stigmatiserande effekter. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ intervjustudie få ökad förståelse av den neuropsykiatriska diagnosens betydelser för individer som fått Aspergers syndrom, samt att se om betydelsen av diagnosen skiljer sig något åt i förhållande till när i livet diagnosen blivit ställd, som barn/ tonåring eller som vuxen? I studien analyserades respondenternas berättelser och fram träder en mångskiftande bild av diagnosens betydelser. Gemensamt för respondenterna är att diagnosen har fått en praktisk och psykologisk betydelse, den har inneburit nya möjligheter men också hindrat individerna att leva sina liv fullt ut.

According to statistics, a significant increase in sickness has occurred in the public sector in recent decades in Sweden. Human therapeutic professions is the area where the illness is most prevalent. The purpose of this study was through a qualitative method and hermeneutic approaches explore how conscious six social workers in the social services are on stress and how they cope with it. Further it investigates and analyzes how these results affect their daily work.One important result due to stress is that the social workers ability to treat their clients is impaired and they are less able to be empathetic. Inadequacy in the work environment leads to a sense of insufficiency by social workers, and a reduced quality of life.

Syfte: Syftet med den befintliga studien var att genom en pathanalys pröva delar av Birrer et al.´s (2012) föreslagna modell, detta genom att vid tre mättillfällen undersöka samband mellan dispositionell mindfulness, emotionsreglering och idrottspsykologiska färdigheter (motivation, coping).Resultat: Den befintliga studiens modell visade longitudinella predicerande samband mellan dispositionell mindfulness för emotionsreglering, samt emotionsreglering för coping och motivation (Inre motivation, amotivation).Design: Longitudinell korrelationsstudie med tre mätningar. Metod: 65 deltagare varav 33 kvinnor och 32 män fyllde i enkäten (se bilaga 1). Modellen baserades på de 47 deltagare som fyllt i enkäten vid samtliga tre tillfällen. Slutsats: Den befintliga studiens modell stämmer, vilket innebär att mindfulnessträning med högre grad av dispositionell mindfulness som följd även ger främjande effekter för flertalet processer. Vidare konstateras att emotionsreglering är en central del i påverkansprocessen av mindfulness för att nå de idrottspsykologiska färdigheterna.