Uppsatsen ger ett närmande av vad begreppet flexibilitet i arbetslivet kan betyda för individen. Vidare belyser undersökningen vilka strategier individen använder sig av för att hantera sin flexibla arbetssituation. Frågorna som uppsatsen besvarar är följande: vad betyder begreppet flexibilitet i arbetslivet för individen? Vilka tekniker strategier använder sig individen av för att hantera sin flexibla arbetssituation? För att besvara våra frågeställningar och uppnå vårt syfte har vi använt oss av en mindre litteraturstudie samt av sex semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar flexibilitet i arbetslivet har många innebörder och påverkar individen på flera sätt.

Grammatik är ett ämne som anses framkalla negativa känslor och många människor minns sin grammatikundervisning som tråkig och svår. Grammatik är dock ett centralt ämne för oss språkkonsulter och nödvändigt för att vi ska kunna utföra vårt arbete. Syftet med den här undersökningen har därför varit att undersöka vilka attityder till grammatik som människor egentligen har. Frågeställningarna handlar om hur människor definierar grammatik, vilken uppfattning de har av grammatik samt vilken användning de ser med grammatik. Metoden för att söka svar på dessa frågor har varit fokusgruppssamtal där studerande och arbetande människor tillsammans fått tala om grammatik.

Syftet med studien är att diskutera hur sex lärare från grundskolan till gymnasieskolan talar kring inkludering och strategier för inkludering av elever med ADHD och/eller dyslexi. Insamling av empiri gjordes med hjälp av enskilda kvalitativa intervjuer. Studien är gjord utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv som metod. Ur intervjumaterialet synliggjordes fyra inkluderingsdiskurser där olika definitioner läggs i begreppet. Lärarna i vår studie har uttryckt att de känner sig begränsade inför arbetet med strategier för inkludering.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdom bland kvinnor i Sverige och i världen. Mellan 15 och 20 kvinnor insjuknar varje dag. Att få beskedet bröstcancer skapar förde flesta förvirring, ångest och chock såväl hos den som är sjuk som hos de som står den drabbade kvinnan nära. De förändringar som uppstår i samband med sjukdomen och de olika behandlingarna har stor inverkan på kvinnornas självkänsla och upplevelse av hälsa. Syftet: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer.

Det första syftet med denna studie var att genom intervjuer identifiera fungerande strategier för att kunna hantera eller bli fri från självdestruktivt beteende. Det andra syftet med studien var att formulera en idealmodell som teoretiskt sett kan minska benägenheten för självskadande. Idealmodellen grundar sig dels i teoretiskt material i form av tidigare utformade behandlingsmodeller för självdestruktivt beteende, samt empiriskt material i form av intervjuer. Sex intervjuer har genomförts med individer som tidigare har haft ett självskadebeteende men som numera kan hantera sitt självdestruktiva beteende. Intervjumaterialet har sammanställts och analyserats med hjälp av interventionsteorier.

Syftet med denna undersökning är att ringa in hur vi kommunicerar för att hantera det ideologiska dilemmat mellan föreställningen om en livslång partner och utbytbarhet. Hur riktar vi retorisk kraft åt den normativa tvåsamheten trots att separationer, skilsmässor och byte av partner är mycket vanligt? Med en diskursanalytisk metod har diskursiva strategier uttolkats. Urvalet av intervjuer med kvinnor, livsstilsmagasin för kvinnor och nätdejtingsajter, samt tidigare forskning har pekat på övergripande tendenser av hur globaliseringens bidragande effekt på parförhållandet samt hur media deltar i ett skapande av ideala romantiska föreställningar. Detta och det egna ansvaret för individualisering ställs mot tidigare traditioner och normer om tvåsamheten.Resultatet av diskursiva strategier presenteras i under dessa teman: Frihet, identitet & den självklara tvåsamheten, Fel anledning & attityd, Följ experternas tips och varningar, Komplettera varandra på rätt sätt, Känslan på ett annat sätt, De romantiska bevisen.

Denna studie syftar till att undersöka maktrelationen mellan elever i idrottsundervisningen. Detta görs för att få en bild av hur elevers interagerande skapar olika maktpositioner samt för att få en bild av hur maktutövandet tar sig uttryck. Den första av de två frågeställningar som vi utgått från lyder: Vilka tekniker och strategier för maktutövande kommer till uttryck i elevernas interagerande med varandra under idrottslektionerna? Den andra frågeställningen är: Vilka olika roller, så kallade subjektspositioner, skapas av eleverna i maktrelationen dem emellan?Som teoretisk bakgrund ligger bland annat Foucaults teori om makt. Med grund i denna har vi utgått från att idrottsanläggningen och idrottsundervisningen är en särskild kontext som ger utrymme för vissa handlingar.

Syftet med studien var att studera vad för tankar personer iledningsfunktioner i olika elitidrottsklubbar har på strategier föratt utveckla sin personals kompetens bland styrelseledamöter,kanslipersonal, tränare och lagledare. Studien är av kvalitativmetod, åtta idrottsklubbar från fyra olika idrotter har medverkat.Elitklubbarna övergår alltmer från ideellverksamhet tillkommersiell verksamhet, vilket tvingar klubbarna till att ökakompetensen inom föreningen. Kompetensutveckling sker främstgenom utbildningar och via samarbete med andra klubbar.Kunskap som framkommit i studien; var att arbetet motkompetensutveckling på personalen var mycket brett inom detidrottsliga men desto mindre utvecklat inom marknadssidan.Förslag till fortsatt forskning är en studie med större urval frånfler idrotter och idrottsklubbar samt ett bredare geografisktområde såsom Skandinavien, Europa eller Amerika..

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare i idrott och hälsa upplever sinarbetssituation och hur de nyexaminerade lärarna gör för att hantera den. Studiensfrågeställningar var: Vilka stressorer upplever lärare i idrott och hälsa i yrket? Hur hanterarlärarna i idrott och hälsa dessa stressorer? Vilka skillnader och likheter finns det mellannyexaminerade lärare i idrott och hälsa och de med mer erfarenhet i hur de hanterar dessastressorer? Upplevs arbetssituationen bli bättre efter en längre tid i yrket?Metod: Metoden som användes var en kvalitativ metod genom intervjuer, eftersom individensverklighet, det vill säga det upplevda, var av centralt intresse. Studien utgår från 8 styckenhalvstrukturerade intervjuer där fyra respondenter har mindre än två års erfarenhet i läraryrketoch fyra stycken har minst 7 års erfarenhet. Samtliga intervjuer har spelats in på en diktafonoch sedan transkriberats.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers tankar, känslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgår det att elever som går det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohälsa och depressiva symtom. I undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkätundersökning har skickats ut hos eleverna och två intervjuer har gjorts, en intervju med en lärare och en med en kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, depression och psykisk ohälsa hos eleverna.

Begreppet självledarskap innebär ett inflytande över den egna personen. Självledarskap är aktuellt för alla personer, därför att alla leder; har inflytande över, sig själva. Alla kan bli mer effektiva självledare. Ett effektivt självledarskap är en fördel då personer ställs inför uppgifter de finner svåra men samtidigt nödvändiga att utföra. Att leda sig själv kan göras genom tre olika strategier, beteendefokuserade strategier, naturliga/inbyggda belöningsstrategier samt tankemönsterbaserade strategier.

AbstractBackground: Inflammatory bowel disease involves major changes where psychological and physical stress becomes a part of ones daily life. The ability to adapt and cope well with the situation, increases the chances of feeling satisfied with life. There are various management strategies that people with IBD use to cope with their daily life.Aim: The aim of this study is to describe strategies that people with inflammatory bowel disease use to manage their daily lives. A further purpose is to describe the study group in the included articles.Method: A descriptive literature review. This study is based on 12 scientific articles, searched in the databases Cinahl and Pubmed.

This is a study about employment officers at the Swedish public employment service. The aim of this study was to examine how they understand and use their discretion in their daily work. We used a qualitative method and the data was gathered by semi-structured interviews with eight employment officers working at the same office in a small town in Sweden. Lipskys theory about street-level bureaucracy and Lazarus description of coping theory are applied to analyze the empirical data. The work for the Swedish employment officers have changed over the last years with an increasing focus on control and administration.

Tidigare forskning har visat att det finns kulturskillnader i det självbiografiska minnets uppbyggnad och att byte av socio-kulturell kontext kan påverka det självbiografiska minnet. Självbiografisk minnesspecificitet har dock inte tidigare studerats i ett kulturellt perspektiv. I denna studie jämfördes självbiografisk minnesspecificitet hos 19 iranier som migrerat till Sverige och 19 iranier i Iran. En variant av Autobiographical Memory Test användes, där hälften av ledorden var relaterade till iransk kultur och hälften var mer allmänna. Hälften av orden i vardera kategorin var positiva och hälften negativa.

I denna studie försöker jag skapa en förståelse för några gymnasieelevers strategier för framtiden, eleverna går sista året på ett studieförberedande program i Malmö. Under de senaste åren har den svenska utbildningsmarknaden och arbetsmarknaden förändrats. Det har fått följden att allt fler ungdomar väljer studieförberedande program på gymnasiet, elever uppmanas att söka vidare till högskola/universitet. Utbildningssystemet har därmed blivit komplext. För att eleven ska kunna orientera sig och skapa strategier för framtiden i detta system kommer eleven att behöva någon form av kapital, vilket jag beskriver som kulturellt kapital.