Bakgrund: För att svenska företag ska kunna ta del av de synergieffekter det innebär att ha människor anställda som härstammar ur olika kulturer krävs en medvetenhet om olikheterna. Genom medvetenhet om, samt kunskap och färdigheter i den andre kommunikationspartnerns kultur kan vi skaffa oss en intellektuell kommunikationsförmåga för att först lösa de enklaste och sedan en del av de mer komplicerade problemen. Ju mer kunskap om våra olikheter vi införskaffar oss, desto lättare är det att förutse dessa problem och därmed ha en möjlighet att undvika dem.Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse för den problematik som kan påverka kommunikationen mellan personer med olika kulturell bakgrund. Detta i samband med kommunikation som sker i en yrkesmässig kontext.Genomförande: Studien genomfördes i intervjuformmed hjälp av fyra personer på dataföretaget UCS AB.Resultat: De kulturella faktorer som påverkar kommunikationen är uppdelningen av arbete och privatliv, användandet av Ni-formen, tvetydigheter, skämt och kroppsspråket. De fördelar som kan identifieras när personer med olika kulturell bakgrund kommunicerar är att kommunikationen blir livligare, möjligheten att få uppleva hur andra kulturer lever i sin vardag samt de synergieffekter som uppstår då var och en ser saker och ting på olika sätt.

Marknadskommunikation är en bransch i ständig utveckling. Företag söker nya, smarta sätt att nå ut till sina konsumenter som ställer högre krav på att varumärken engagerar och aktiverar dem. Företag är i behov av att ligga i täten inom utvecklingen av marknadskommunikation för att således stärka differentieringen av företagets utbud av produkter och tjänster. Denna studie syftar till att bidra med förståelse för vad upplevelsebaserad kommunikation är och om den har någon betydelse för marknadskommunikation i framkant och i så fall, vilken? Vi har genom ett hermeneutiskt förhållningsätt och en induktiv ansats analyserat empiri som genererats under våra intervjuer med noga utvalda informanter.Studien visar att marknadskommunikation i framkant är insiktsfull och att den skapar engagemang där det finns en ständig växelverkan mellan företaget och konsumenterna.

Palliativ vård betyder att en människa inte längre vårdas för att botas utan istället vårdas för att få ett så bra slut i livet som möjligt. Vid all palliativ vård, inklusive den palliativa vården av barn, står patienten och dennes närstående inför en svår tid med många utmaningar och motgångar. Många funderingar framkommer då de närstående många gånger ej besitter likvärdig facklig kunskap om medicin och omvårdnad, som sjuksköterskan gör. Situationer som uppstår blir svårhanterliga för den drabbade patienten och dess föräldrar när kommunikationen brister med vårdpersonalen. För vårdpersonalen förekommer många laddade möten med patient, föräldrar och närstående då vårdpersonalens kommunikationsförmåga utsätts för hårda prövningar.Syftet är att beskriva föräldrars upplevelse av god kommunikation vid palliativ pediatrisk vård.Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på åtta artiklar med kvalitativ inriktning, varav en också delvis använde kvantitativa data.Resultatet i denna litteraturstudie beskriver vad föräldrar upplever som viktigt vad gäller kommunikationen mellan dem och vårdpersonalen angående vården av patienten, det vill säga det sjuka barnet.

Avsikten med detta examensarbete är att identifiera, beskriva och förstå företeelser och processer som är en del av den muntliga matematiska kommunikationen mellan lärare och elev i klassrummet. För att uppnå detta har observationer som metod använts och dessa har gjorts i årskurs två och fem. Undersökningen gjordes utifrån två undervisningstyper, helklassundervisning och bänkundervisning. Resultatet visar att vid dessa undervisningstyper är kommunikationen till stor del av lotsande och sluten karaktär. Det vill säga att läraren leder eleven mot svaret genom mer och mer avgränsande frågor respektive att läraren använder frågor som det finns ett, och endast ett rätt svar till.

BakgrundEn akutmottagning är centrum för oförutsägbara händelser som dödsfall, trauman och stort antal patienter. Patienterna kan vara påverkade av berusande substanser eller lida av psykiatriska diagnoser. Smärta, nervositet, hjälplöshet och förvirring är vanligt, vilket kan leda till ett våldsamt beteende. Den pressande arbetsmiljön på en akutmottagning kan få negativ inverkan på omvårdanden av patienten samt på sjuksköterskans hälsa. Våld inom hälso- och sjukvården är ett vanligt problem, trots detta är forskningen inom området begränsad.SyfteSyftet var att belysa sjuksköterskans utsatthet för våld på akutmottagningen.

KommunikationEn studie av hur attityden till kommunikationen inom ämnet matematik ser ut mellan hemmet, eleven och skolan 2009                                                                Antal sidor:   41      inkl bilagor Den här studien syftar att lyfta hur attityden till kommunikation ser ut i ämnet matematik på grundskolans senare år. För att få en helhetsbild har vi använt oss av en kvantitativ studie där 57 elever, 14 lärare och 14 föräldrar ingick. Resultaten av enkäterna påvisar att de tre parterna inser att kommunikationen kunde vara betydligt bättre men att parterna också var nöjda med situationen som den var. Ett annat anmärkningsvärt resultat var också att eleverna inte tyckte att kommunikationen var viktig medans föräldrarna ansåg att den var det. Vidare forskning inom ämnet skulle kunna ge metoder och arbetssätt för att utveckla och stimulera elever till att kommunicera ämnet matematik betydligt mer vilket i förlängningen förhoppningsvis skulle leda till en högre måluppfyllelse i matematik..

Bakgrund: Varje år får cirka 12 000 personer i Sverige afasi, ofta till följd av en stroke. Afasi innebär att talet och/eller förståelsen är nedsatt, vilket påverkar kommunikationen och därmed omvårdnadsarbetet eftersom det blir svårare för sjuksköterska och patient att förmedla sig med varandra. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskan upplever kommunikationen med strokepatienter som har afasi. Metod: Studien är en intervjustudie och baseras på 5 intervjuer med sjuksköterskor som arbetar på strokeavdelningar. En kvalitativ ansats har använts och datainsamlingen skedde genom intervjuer med semistrukturerade frågor.

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? är en fallstudie med kvalitativ metod där ?Berättelsen om K? står i centrum.Det empiriska arbetet sätts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. Flerårig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar på följande frågeställningar:Vad kännetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom användandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sådan kommunikation?Hur förhåller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser får denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det är möjligt att konstruera en förståelse av sin verklighet och sig själv genom sitt handlande i kropp, rörelse, färger, lera, ljud på instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som språk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjänst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] är av avgörande betydelse då utveckling av sinne och själv är en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmänskligt område skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, känslomässiga, intersubjektiva mötet som uppstår ? och att tolkning får stå tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken är central för var människa.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vårt vara som människor. Jag har i tidigare texter använt benämningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur ledarna för Katedralskolan i Växjö arbetar med att motivera medarbetarna vid införandet av en intraprenad. Fokus i denna uppsats är i första hand information och kommunikation ur ett ledarperspektiv men även till viss del utifrån ett medarbetarperspektiv..

Bakgrund: Beröring är livsviktigt genom hela livet. Människor mellan 66 och 100 år är de som får minst beröring. Beröring är en form av icke verbal kommunikation som kan förmedla kontakt och inge trygghet. Då äldre personer ofta får nedsatt kommunikationsförmåga blir den icke nödvändiga beröringen, det vill säga beröring som inte relaterat till omvårdnadsuppgifter, ett naturligt kommunikationsmedel. Syftet: Belysa icke nödvändig beröring i omvårdnaden av äldre personer.

Syftet med denna studie var att undersöka introjektiv motivation och arbetsrelaterad stress. Studien grundades i Self-determination theory och delades upp i studie 1 och 2. Syftet med studie 1 var att undersöka huruvida introjektiv motivation kan delas upp i två motivationstyper. Ett mätinstrument utformades för att undersöka sambandet, med data från 77 respondenter. Resultatet visade på ett signifikant, positivt medelstarkt samband.

TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) är en metod som används speciellt till hörande barn med behov av stöd i sin kommunikation men TAKK används även nu allt oftare på förskolor för att det kan gynna alla barn även de utan behov av stöd. Barn får både höra det talade språket samtidigt som de får möjligheten att känna orden med hjälp av sina händer. TAKK lär barn att kunna kommunicera på mer än ett sätt. Utbildning är viktigt för de personer som ska använda sig av TAKK för att på bästa sätt kunna hjälpa barnen i deras språkutveckling. Syftet med studien var att undersöka föräldrars syn på användningen av TAKK i förskolan samt ta reda på om barnen använde sig av tecken i sin kommunikation med andra.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

 Bakgrund.Psykosocial miljö är en viktig faktor inom psykiatrisk omvårdnad. Det finns samband mellan den psykosociala miljön och positiva förbättringar hos patienter vid utskrivning.Syfte. Att beskriva hur patienter upplevde den psykosociala miljön inom sluten psykiatrisk omvårdnad, för att bidra till ökad förståelse hos hälso- och sjukvårdspersonal. Metod. Litteraturöversikten är en sammanställning av 13 vetenskapliga forskningsartiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats.Resultat. Resultatet redovisas i rubrikerna Begränsningar och restriktioner och Relationer och interaktioner.

I takt med teknikutveckling, vårdens ökade krav på tillgänglighet och effektivitet så ökar även vården som sker på distans. Telefonrådgivning är en del av den. Sjuksköterskor och patienter behöver numera inte befinna sig på samma plats vilket ställer andra krav på sjuksköterskornas kompetens. Arbetet som telefonsjuksköterska är en komplex arbetssituation som kräver specialistkunskaper och ger sjuksköterskorna utmaningar. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av arbete med telefonrådgivning.