Sökresultat:
2774 Uppsatser om Negativ förstärkning - Sida 55 av 185
Hur förskollÀrare bemöter pojkar och flickor i förskolan
BAKGRUND: I avsnittet redogörs för forskning om genus och barn i förskolan och det styrdokumenten tar upp om Àmnet. Tidigare forskning behandlar pedagogers syn pÄ jÀmstÀlldhet i förskolan och pedagogers syn pÄ pojkar och flickor och verksamheten. Jag tar upp vad ett antal författare skriver om genus och jÀmlikhet och ger exempel pÄ hur pedagoger kan jÀmna ut skillnader pÄ pojkars och flickors sÀtt att vara.SYFTE: Syftet med studien Àr att undersöka hur flickor och pojkar pÄ tvÄ förskolor uppmÀrksammas och bemöts av pedagoger i förskolan.METOD: Studien Àr kvalitativ dÀr jag har anvÀnt mig av observationer av barn och pedagoger i olika vardagssituationer.RESULTAT: Resultatet visar att pojkar tar och fÄr större plats och ocksÄ gör sig hörda mer Àn flickor men ocksÄ att pojkar fÄr mer negativ uppmÀrksamhet i form av tillsÀgelser Àn flickorna. Observationerna visar exempel pÄ hur pedagoger bemöter barnen i olika typer av situationer och att barn bemöts pÄ olika sÀtt utifrÄn kön, som flicka och pojke. Resultatet visar ocksÄ exempel pÄ att barnen i vissa situationer bemöts lika oavsett könstillhörighet..
AGIL TESTNING : Riktlinjer och synsÀtt pÄ test i agila metoder
Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever vill fÄ feedback i Àmnet idrott & hÀlsa, om positiv feedback frÄn idrottslÀraren upplevs som gynnande för elevernas motivation samt att undersöka om motivationsklimatet upplevs som uppgiftsorienterat eller sjÀlvorienterat av eleverna. I studien deltog 8 gymnasielever (4 pojkar, 4 flickor) i Äldern 16 Är. Semistrukturerade intervjuguider anvÀndes under intervjuerna som genomfördes pÄ neutrala platser. Informanterna ville fÄ positiv feedback samt instruktiv feedback. Positiv feedback upplevdes som gynnande för informanternas motivation.
EMU: s pÄverkan pÄ svenska företags konkurrenssituation
Startskottet för den Europeiska MonetÀra Unionen (EMU) gick den 1 januari 1999, dÄ infördes den gemensamma valutan euro i 11 europeiska nationer. I Sverige röstades om ett medlemskap den 14 september 2003, omröstningen resulterade i att Sverige valde att stÄ utanför EMU. Vi har varit intresserade av att se hur det svenska utanförskapet pÄverkat företagen i Sverige. Syftet med denna uppsats blev sÄledes att undersöka vilka konsekvenserna av Sveriges utanförskap har blivit pÄ de svenska smÄ- och medelstora företagen som idkar handel i EMU-omrÄdet, samt hur deras konkurrenssituation pÄverkats. I uppsatsen har vi valt att utifrÄn fyra företags perspektiv undersöka hur de pÄverkats och vilka faktorer som haft inverkan pÄ deras konkurrenssituation i och med det svenska utanförskapet.
Sjuksköterkans upplevelse av trygghet vid blodprovstagning pÄ barn
Syftet: Studiens syfte var att belysa vad som inverkar pÄ sjuksköterskans upplevelse av trygghet vid blodprovstagning pÄ barn.
Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÀr data insamlades med hjÀlp av nio intervjuer för att fÄ svar pÄ studiens syfte. Intervjuerna transkriberades i nÀra anslutning till intervjutillfÀllet. Datamaterialet analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys inspirerad av Burnard (1991) dÀr tre kategorier och Ätta subkategorier arbetades fram.
Resultat: Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att deras trygghet kunde pÄverkas av olika aspekter i bÄde positiv och negativ riktning. Erfarenheten var en viktig del, dÀribland personliga erfarenheter samt att ta hjÀlp av kollegor och deras erfarenheter. Vidare visade det sig att blodprovstagningssituationen spe-lade stor roll bÄde i vilket blodprovstagningssÀtt som valdes och i blodprovstagningens utgÄng.
Fo?ra?ldrars   perspektiv   av   Super   Mario   och   WoW
Vardagen sta?ller allt fa?rre krav pa? fysisk aktivitet och stillasittande aktiviteter har blivit allt vanligare. En av dessa aktiviteter a?r tv- och dataspel som idag tros ha fler uto?vare a?n fotboll och ishockey har tillsammans. Studiens syfte var da?rfo?r att underso?ka attityder och va?rderingar hos fo?ra?ldrar med tv- och dataspelande barn.
ReporÀntans effekt pÄ aktiemarknaden
Syftet med uppsatsen Àr att studera och analysera hur en rÀntehöjning respektive -sÀnkning pÄverkar aktiekursen samt om det föreligger nÄgon skillnad mellan olika branscher och soliditetsnivÄer. Vi har genomfört en kvantitativ studie, en hÀndelsestudie, av totalt 60 svenska företag fördelade pÄ sex olika branscher, alla noterade pÄ Stockholmsbörsen. Vi har berÀknat den onormala avkastningen för alla aktier under perioden fem dagar före till fem dagar efter de reporÀnteförÀndringar som skett mellan Ären 1994-2004. Vi har testat ett antal uppstÀllda hypoteser och anvÀnder oss dÀrför av en hypotetiskt-deduktiv teoribildning. Vi har funnit att en höjning respektive en sÀnkning av reporÀntan leder till en negativ respektive en positiv onormal avkastning pÄ företagens underliggande aktie.
Patienters upplevelser av livssituationen efter Bariatrisk kirurgi
Bakgrund: Behandling av svÄr fetma med Bariatrisk kirurgi har ökat kraftigt. MÄlet med kirurgin Àr att minska sjuklighet och dödlighet genom viktminskning. Kirurgin pÄverkar Àven mÀnniskors fysiska, psykiska och sociala liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter upplever sin livssituation efter Bariatrisk kirurgi. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie och baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar.
UngdomsvÄrd i Skottland : en kritisk granskning av ett ungdomshem
Uppsatsen bygger pÄ empiriskt material, en deltagande observation pÄ ett skotskt ungdomshem som vi skrev ned i en fallbeskrivning. Syftet har varit att göra en kritisk analys av detta ungdomshem utifrÄn en del kritik som teoretiker har riktat mot institutionsvÄrd/institutioner. Vi ville se om kritiken Àr befogad eller ej i detta fall. För att ta reda pÄ detta stÀllde vi frÄgestÀllningarna; vad finns det för kritik mot institutioner samt hur fungerade det skotska ungdomshemmet utifrÄn den kritik som riktas mot institutionsvÄrd? De teoretiker vi har utgÄtt frÄn Àr Goffman och hans teorier om totala institutioner, Levins beskrivning av uppfostringsanstalt samt Andreassens granskning av institutionsvÄrd av ungdomar.
Ăgarstrukturens betydelse för företagssociala ansvarstagande : En studie av hur svenska storföretags sociala ansvarstagandepĂ„verkas av Ă€garstrukturen
Intresset för företagens sociala ansvarstagande och dess bakomliggande faktorer har pÄ senaretid ökat snabbt och mÄnga olika aspekter har studerats. Vi har i denna uppsats undersökt hurföretags Àgarkoncentration, storleken pÄ deras största Àgare samt Àgande av finansiellainstitutioner pÄverkar kvalitén pÄ företagens sociala ansvarstagande i ett svenskt kontext. Denmetod som anvÀnts Àr en multipel linjÀr regression dÀr sambandet mellan ovan nÀmndavariabler och kvalitén pÄ företags sociala ansvarstagande testats. Resultaten visar inte pÄnÄgot signifikant samband mellan Àgarkoncentration och kvalitén pÄ företags socialaansvarstagande medan storleken pÄ den största Àgaren visar sig ha en negativ inverkan ochÀgande av finansiella institutioner en positiv inverkan pÄ kvalitén av det socialaansvarstagandet. DÄ resultaten gÀllande storleken pÄ den största Àgaren ochÀgarkoncentrationen skiljer sig frÄn resultat i andra lÀnder skulle det kunna implicera attSveriges institutionella bakgrund pÄverkar storÀgares instÀllning till socialt ansvarstagande..
Ljud och landskapsarkitektur : om ljudupplevelse och ljudgestaltning i landskapet
Denna
studie
Ă€mnar
att
förstÄ
hur
ljud
upplevs
men
ocksÄ
hur
ljud
kan
tillÀmpas
som
gestaltningsaspekt
inom
planering
och
landskapsarkitektur.
Med
bakgrund
i
egna
erfarenheter
av
hur
ljudaspekten
behandlas
inom
utbildningen
formuleras
studiens
tes
följande:
MĂ€nniskan
pÄverkas
av
ljud,
men
denna
sinnesupplevelse
fÄr
inte,
trots
goda
metoder
att
tillgÄ,
tillrÀckligt
med
uppmÀrksamhet
i
förhÄllande
till
visuella
aspekter
inom
landskapsarkitektur
och
planering.
Följande
Ă€r
studiens
mÄl
att
beskriva
hur
ljud
uppfattas
och
tolkas
i
stadslandskapet
och
hur
ljud
kan
tillÀmpas
i
landskapet
med
syfte
att
personligen
fÄ
mer
kunskap
inom
Ă€mnet
men
framförallt
att
betona
ljud
som
gestaltningsaspekt,
att
medvetandegöra
denna
för
allmÀnheten,
studenter
och
yrkesutövande.
Denna
bakgrund
ligger
till
grund
för
studiens
tvÄ
frÄgestÀllningar:
? Hur
pÄverkas
mÀnniskan
av
ljud
i
det
urbana
landskapet?
? Hur
behandlas
ljudaspekten
inom
landskapsarkitektur
och
planering
idag?
Studier
ÄskÄdliggör
att
ljudfaktorn
Inom
planering
och
landskapsarkitektur
lÀnge
har
förknippats
med
buller
och
behandlats
som
en
negativ
planeringsaspekt.
Inom
akustisk
design
föreslÄs
ett
mer
offensivt
förhÄllande
till
ljud,
att
ljud
bör
utvÀrderas
utifrÄn
kvalitativa
aspekter.
Men
ljudmediet
Ă€r
komplext,
för
att
förstÄ
hur
mÀnniskor
pÄverkas
av
ljud
utgÄr
denna
studie
frÄn
forskning
inom
miljöpsykologi,
att
ljud
kan
pÄverka
mÀnniskor
bÄda
negativt
och
positivt.
Men
ocksÄ
forskning
som
behandlar
hur
mÀnniskor
avlÀser
och
tolkar
ljud
i
landskapet,
med
andra
ord
hur
vi
lyssnar
-Â?
att
mÀnniskan
har
en
förmÄga
att
selektera
ljudinformation
beroende
pÄ
lyssnarperception.
DÀrför
Ă€r
denna
inriktning
nödvÀndig,
att
planerare
och
arkitekter
inte
fokuserar
pÄ
att
diagnostisera
de
goda
kvalitéerna,
istÀllet
ligger
fokus
pÄ
hur
mÀnniskan
kan
skyddas
frÄn
ljud.
I
denna
studie
förtydligas
detta
förhÄllningsÀtt
med
praktiska
exempel
av
t.ex.
ljudtillÀgg
och
hur
detta
kan
anvÀndas
som
designprincip.
Metoden
kan
anvÀndas
som
ljudmaskering
vilket
innebÀr
att
ett
ljud
kan
delvis
eller
helt
upplevas
försvinna
i
förmÄn
av
en
annan
ljudkÀlla.
Sammanfattningsvis
exemplifieras
intressanta
ljudinstallationer
som
illustrerar
vÀl
hur
ljud
kan
tillÀmpas
i
landskapet
och
genom
dessa
studier
har
jag
kommit
fram
till
följande
slutsats:
Forskning
inom
ljudets
pÄverkan
och
hur
mÀnniskor
tolkar
ljud
finns
att
tillgÄ
men
kunskap
om
detta
Ă€r
undermÄlig
bÄde
bland
yrkesutövande
och
studerande
landskapsarkitekter.
DÀrför
saknas
det
en
audiell
kultur
bland
landskapsarkitekter
och
yrkesutövande.
Som
en
följd
av
detta
behandlas
ljud
ofta
som
en
negativ
aspekt
inom
planering
och
gestaltning.
Detta
kan
Ă€ven
bero
pÄ
ljudmediets
komplexa
natur
och
att
det
saknas
teknik
för
att
behandla
audiella
uttryck
pÄ
samma
sÀtt
som
visuella
uttryck.
Att
medvetandegöra
ljud
som
gestaltningsaspekt
bland
yrkesutövande
och
allmÀnheten
innebÀr
att
ljudmediet
bör
bli
mer
tillgÀngligt
med
fler
praktiska
förebilder
som
tillÄts
att
göra
ansprÄk
som
intressanta
inslag
i
den
offentliga
miljön.
Denna
utveckling
kan
bidra
till
en
positiv
utveckling
av
framtidens
hÄllbara
stÀder..
ĂvertrĂ€ning
ĂvertrĂ€ning Ă€r en komplicerad diagnos som drabbar idrottare dĂ„ de fĂ„r en negativ balans mellan belastning och Ă„terhĂ€mtning. ĂvertrĂ€ning har varit ett ökande problem de senaste decennierna inom elitidrotten som alltmer övergĂ„tt frĂ„n att vara amatörbetonad till att bli mer professionell. Ă
terhÀmtningsperioden för den drabbade kan beroende pÄ allvarlighetsgrad och insatser vara frÄn nÄgra veckor upp till flera Är och det Àr av stor vikt för den enskilda idrottaren att kunna undvika övertrÀning för att fÄ en sÄ lyckosam karriÀr som möjligt. Syftet med rapporten Àr att undersöka de subjektiva faktorer som uppstÄr i det tidiga skedet av övertrÀning. Fyra idrottare som tidigare varit övertrÀnade har intervjuats med fokus pÄ deras egna upplevelser, tankar och kÀnslor.
Svensk Filmmarknad VS Illegal Fildelning
Att den illegala fildelningen Àr ett problem för den svenska filmmarknaden som mÄste bekÀmpas Àr nÄgot som AntipiratbyrÄn vill framhÄlla. PiratbyrÄn Ä andra sidan menar att problemet inte Àr sÄ stort och inte ens vÀrt att lÀgga energi pÄ. Vi ville dÀrför undersöka hur den illegala fildelningen verkligen pÄverkar den svenska filmmarknaden. Detta gjordes genom att först intervjua bÄde AntipiratbyrÄn och PiratbyrÄn för att fÄ fram olika synsÀtt pÄ problemomrÄdet. Vi gjorde Àven en litteraturgenomgÄng dÀr vi fann relevanta teorier som vi utformade vissa antaganden utifrÄn.
Pedagogisk dokumentation: Hur förhÄller sig pedagogen till pedagogisk dokumentation i förskolan?
I LÀroplan för förskolan (Skolverket, 2010) finns ett kapitel om att förskolan ska arbeta med pedagogisk dokumentation, vilket innebÀr att verksamhetens kvalite i förskolan ska systematiskt uppföljas, utvÀrderas och utvecklas för att frÀmja barnens lÀrandeutveckling. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt till pedagogisk dokumentation, hur de arbetar med det samt barnens inflytande i dokumentationsarbetet.För att fÄ svar pÄ frÄgorna anvÀnde vi oss av 23 enkÀter som skickades ut till varje avdelning  i en vald kommun och samtliga avdelningar svarade. För att fÄ en klarare/djupare bild om hur förskollÀrare förhÄller sig till dokumentation sÄ intervjuades tvÄ förskollÀrare.Resultatet visar att förskolorna arbetar med pedagogisk dokumentation men pÄ olika sÀtt. Samtliga förskolor Àr eniga om att de dokumenterar för barnen, sig sjÀlva, förÀldrarna och för verksamhetens skull. De ser det som en viktig del att arbeta med och bÄda respondenterna i intervjun önskade att de kunde arbeta mer med det.
Upplevelsen av att leva med en förlossningsdepression - VÀlkommen hem lilla bebis, vÀlkomna hem demoner
Bakgrund: Att genomgÄ en förlossning Àr en fysisk och psykisk pÄfrestning.
10-20 % av de nyförlösta mammorna drabbas av förlossningsdepression, PPD, som
visar sig nÄgon gÄng under det första Äret efter förlossningen. En PPD innebÀr
en stor negativ förÀndring i mammans livsvÀrld vilket kan fÄ konsekvenser för
hela familjen genom att det bland annat kan leda till sjÀlvmord. Syfte: Syftet
med studien Àr att belysa den nyblivna mammans livsvÀrld i samband med PPD.
Metod: En kvalitativ litteraturstudie dÀr sjÀlvbiografiska böcker har
granskats.
Statens KulturrÄd : som en lÀrande organisation - en omöjlighet?
Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. Ă
r 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Àr tÀnkta att förÀndra redovisningen till det bÀttre med mÄl att ge en sÄ korrekt och verklighetsnÀra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Àr redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgÄngar och vilken finansiell pÄverkan redovisningsreglerna har genom att rÀkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Àr inriktad pÄ att forska kring immateriella tillgÄngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nÀmligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dÀr en fallstudie har utförts.