Sök:

Sökresultat:

2774 Uppsatser om Negativ förstärkning - Sida 55 av 185

Hur förskollÀrare bemöter pojkar och flickor i förskolan

BAKGRUND: I avsnittet redogörs för forskning om genus och barn i förskolan och det styrdokumenten tar upp om Àmnet. Tidigare forskning behandlar pedagogers syn pÄ jÀmstÀlldhet i förskolan och pedagogers syn pÄ pojkar och flickor och verksamheten. Jag tar upp vad ett antal författare skriver om genus och jÀmlikhet och ger exempel pÄ hur pedagoger kan jÀmna ut skillnader pÄ pojkars och flickors sÀtt att vara.SYFTE: Syftet med studien Àr att undersöka hur flickor och pojkar pÄ tvÄ förskolor uppmÀrksammas och bemöts av pedagoger i förskolan.METOD: Studien Àr kvalitativ dÀr jag har anvÀnt mig av observationer av barn och pedagoger i olika vardagssituationer.RESULTAT: Resultatet visar att pojkar tar och fÄr större plats och ocksÄ gör sig hörda mer Àn flickor men ocksÄ att pojkar fÄr mer negativ uppmÀrksamhet i form av tillsÀgelser Àn flickorna. Observationerna visar exempel pÄ hur pedagoger bemöter barnen i olika typer av situationer och att barn bemöts pÄ olika sÀtt utifrÄn kön, som flicka och pojke. Resultatet visar ocksÄ exempel pÄ att barnen i vissa situationer bemöts lika oavsett könstillhörighet..

AGIL TESTNING : Riktlinjer och synsÀtt pÄ test i agila metoder

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever vill fÄ feedback i Àmnet idrott & hÀlsa, om positiv feedback frÄn idrottslÀraren upplevs som gynnande för elevernas motivation samt att undersöka om motivationsklimatet upplevs som uppgiftsorienterat eller sjÀlvorienterat av eleverna. I studien deltog 8 gymnasielever (4 pojkar, 4 flickor) i Äldern 16 Är. Semistrukturerade intervjuguider anvÀndes under intervjuerna som genomfördes pÄ neutrala platser. Informanterna ville fÄ positiv feedback samt instruktiv feedback. Positiv feedback upplevdes som gynnande för informanternas motivation.

EMU: s pÄverkan pÄ svenska företags konkurrenssituation

Startskottet för den Europeiska MonetÀra Unionen (EMU) gick den 1 januari 1999, dÄ infördes den gemensamma valutan euro i 11 europeiska nationer. I Sverige röstades om ett medlemskap den 14 september 2003, omröstningen resulterade i att Sverige valde att stÄ utanför EMU. Vi har varit intresserade av att se hur det svenska utanförskapet pÄverkat företagen i Sverige. Syftet med denna uppsats blev sÄledes att undersöka vilka konsekvenserna av Sveriges utanförskap har blivit pÄ de svenska smÄ- och medelstora företagen som idkar handel i EMU-omrÄdet, samt hur deras konkurrenssituation pÄverkats. I uppsatsen har vi valt att utifrÄn fyra företags perspektiv undersöka hur de pÄverkats och vilka faktorer som haft inverkan pÄ deras konkurrenssituation i och med det svenska utanförskapet.

Sjuksköterkans upplevelse av trygghet vid blodprovstagning pÄ barn

Syftet: Studiens syfte var att belysa vad som inverkar pÄ sjuksköterskans upplevelse av trygghet vid blodprovstagning pÄ barn. Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÀr data insamlades med hjÀlp av nio intervjuer för att fÄ svar pÄ studiens syfte. Intervjuerna transkriberades i nÀra anslutning till intervjutillfÀllet. Datamaterialet analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys inspirerad av Burnard (1991) dÀr tre kategorier och Ätta subkategorier arbetades fram. Resultat: Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att deras trygghet kunde pÄverkas av olika aspekter i bÄde positiv och negativ riktning. Erfarenheten var en viktig del, dÀribland personliga erfarenheter samt att ta hjÀlp av kollegor och deras erfarenheter. Vidare visade det sig att blodprovstagningssituationen spe-lade stor roll bÄde i vilket blodprovstagningssÀtt som valdes och i blodprovstagningens utgÄng.

Fo?ra?ldrars   perspektiv   av   Super   Mario   och   WoW

Vardagen sta?ller allt fa?rre krav pa? fysisk aktivitet och stillasittande aktiviteter har blivit allt vanligare. En av dessa aktiviteter a?r tv- och dataspel som idag tros ha fler uto?vare a?n fotboll och ishockey har tillsammans. Studiens syfte var da?rfo?r att underso?ka attityder och va?rderingar hos fo?ra?ldrar med tv- och dataspelande barn.

ReporÀntans effekt pÄ aktiemarknaden

Syftet med uppsatsen Àr att studera och analysera hur en rÀntehöjning respektive -sÀnkning pÄverkar aktiekursen samt om det föreligger nÄgon skillnad mellan olika branscher och soliditetsnivÄer. Vi har genomfört en kvantitativ studie, en hÀndelsestudie, av totalt 60 svenska företag fördelade pÄ sex olika branscher, alla noterade pÄ Stockholmsbörsen. Vi har berÀknat den onormala avkastningen för alla aktier under perioden fem dagar före till fem dagar efter de reporÀnteförÀndringar som skett mellan Ären 1994-2004. Vi har testat ett antal uppstÀllda hypoteser och anvÀnder oss dÀrför av en hypotetiskt-deduktiv teoribildning. Vi har funnit att en höjning respektive en sÀnkning av reporÀntan leder till en negativ respektive en positiv onormal avkastning pÄ företagens underliggande aktie.

Patienters upplevelser av livssituationen efter Bariatrisk kirurgi

Bakgrund: Behandling av svÄr fetma med Bariatrisk kirurgi har ökat kraftigt. MÄlet med kirurgin Àr att minska sjuklighet och dödlighet genom viktminskning. Kirurgin pÄverkar Àven mÀnniskors fysiska, psykiska och sociala liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter upplever sin livssituation efter Bariatrisk kirurgi. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie och baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar.

UngdomsvÄrd i Skottland : en kritisk granskning av ett ungdomshem

Uppsatsen bygger pÄ empiriskt material, en deltagande observation pÄ ett skotskt ungdomshem som vi skrev ned i en fallbeskrivning. Syftet har varit att göra en kritisk analys av detta ungdomshem utifrÄn en del kritik som teoretiker har riktat mot institutionsvÄrd/institutioner. Vi ville se om kritiken Àr befogad eller ej i detta fall. För att ta reda pÄ detta stÀllde vi frÄgestÀllningarna; vad finns det för kritik mot institutioner samt hur fungerade det skotska ungdomshemmet utifrÄn den kritik som riktas mot institutionsvÄrd? De teoretiker vi har utgÄtt frÄn Àr Goffman och hans teorier om totala institutioner, Levins beskrivning av uppfostringsanstalt samt Andreassens granskning av institutionsvÄrd av ungdomar.

Ägarstrukturens betydelse för företagssociala ansvarstagande : En studie av hur svenska storföretags sociala ansvarstagandepĂ„verkas av Ă€garstrukturen

Intresset för företagens sociala ansvarstagande och dess bakomliggande faktorer har pÄ senaretid ökat snabbt och mÄnga olika aspekter har studerats. Vi har i denna uppsats undersökt hurföretags Àgarkoncentration, storleken pÄ deras största Àgare samt Àgande av finansiellainstitutioner pÄverkar kvalitén pÄ företagens sociala ansvarstagande i ett svenskt kontext. Denmetod som anvÀnts Àr en multipel linjÀr regression dÀr sambandet mellan ovan nÀmndavariabler och kvalitén pÄ företags sociala ansvarstagande testats. Resultaten visar inte pÄnÄgot signifikant samband mellan Àgarkoncentration och kvalitén pÄ företags socialaansvarstagande medan storleken pÄ den största Àgaren visar sig ha en negativ inverkan ochÀgande av finansiella institutioner en positiv inverkan pÄ kvalitén av det socialaansvarstagandet. DÄ resultaten gÀllande storleken pÄ den största Àgaren ochÀgarkoncentrationen skiljer sig frÄn resultat i andra lÀnder skulle det kunna implicera attSveriges institutionella bakgrund pÄverkar storÀgares instÀllning till socialt ansvarstagande..

Ljud och landskapsarkitektur : om ljudupplevelse och ljudgestaltning i landskapet

Denna studie Àmnar att förstÄ hur ljud upplevs men ocksÄ hur ljud kan tillÀmpas som gestaltningsaspekt inom planering och landskapsarkitektur. Med bakgrund i egna erfarenheter av hur ljudaspekten behandlas inom utbildningen formuleras studiens tes följande: MÀnniskan pÄverkas av ljud, men denna sinnesupplevelse fÄr inte, trots goda metoder att tillgÄ, tillrÀckligt med uppmÀrksamhet i förhÄllande till visuella aspekter inom landskapsarkitektur och planering. Följande Àr studiens mÄl att beskriva hur ljud uppfattas och tolkas i stadslandskapet och hur ljud kan tillÀmpas i landskapet med syfte att personligen fÄ mer kunskap inom Àmnet men framförallt att betona ljud som gestaltningsaspekt, att medvetandegöra denna för allmÀnheten, studenter och yrkesutövande. Denna bakgrund ligger till grund för studiens tvÄ frÄgestÀllningar: ? Hur pÄverkas mÀnniskan av ljud i det urbana landskapet? ? Hur behandlas ljudaspekten inom landskapsarkitektur och planering idag? Studier ÄskÄdliggör att ljudfaktorn Inom planering och landskapsarkitektur lÀnge har förknippats med buller och behandlats som en negativ planeringsaspekt. Inom akustisk design föreslÄs ett mer offensivt förhÄllande till ljud, att ljud bör utvÀrderas utifrÄn kvalitativa aspekter. Men ljudmediet Àr komplext, för att förstÄ hur mÀnniskor pÄverkas av ljud utgÄr denna studie frÄn forskning inom miljöpsykologi, att ljud kan pÄverka mÀnniskor bÄda negativt och positivt. Men ocksÄ forskning som behandlar hur mÀnniskor avlÀser och tolkar ljud i landskapet, med andra ord hur vi lyssnar -­? att mÀnniskan har en förmÄga att selektera ljudinformation beroende pÄ lyssnarperception. DÀrför Àr denna inriktning nödvÀndig, att planerare och arkitekter inte fokuserar pÄ att diagnostisera de goda kvalitéerna, istÀllet ligger fokus pÄ hur mÀnniskan kan skyddas frÄn ljud. I denna studie förtydligas detta förhÄllningsÀtt med praktiska exempel av t.ex. ljudtillÀgg och hur detta kan anvÀndas som designprincip. Metoden kan anvÀndas som ljudmaskering vilket innebÀr att ett ljud kan delvis eller helt upplevas försvinna i förmÄn av en annan ljudkÀlla. Sammanfattningsvis exemplifieras intressanta ljudinstallationer som illustrerar vÀl hur ljud kan tillÀmpas i landskapet och genom dessa studier har jag kommit fram till följande slutsats: Forskning inom ljudets pÄverkan och hur mÀnniskor tolkar ljud finns att tillgÄ men kunskap om detta Àr undermÄlig bÄde bland yrkesutövande och studerande landskapsarkitekter. DÀrför saknas det en audiell kultur bland landskapsarkitekter och yrkesutövande. Som en följd av detta behandlas ljud ofta som en negativ aspekt inom planering och gestaltning. Detta kan Àven bero pÄ ljudmediets komplexa natur och att det saknas teknik för att behandla audiella uttryck pÄ samma sÀtt som visuella uttryck. Att medvetandegöra ljud som gestaltningsaspekt bland yrkesutövande och allmÀnheten innebÀr att ljudmediet bör bli mer tillgÀngligt med fler praktiska förebilder som tillÄts att göra ansprÄk som intressanta inslag i den offentliga miljön. Denna utveckling kan bidra till en positiv utveckling av framtidens hÄllbara stÀder..

ÖvertrĂ€ning

ÖvertrĂ€ning Ă€r en komplicerad diagnos som drabbar idrottare dĂ„ de fĂ„r en negativ balans mellan belastning och Ă„terhĂ€mtning. ÖvertrĂ€ning har varit ett ökande problem de senaste decennierna inom elitidrotten som alltmer övergĂ„tt frĂ„n att vara amatörbetonad till att bli mer professionell. ÅterhĂ€mtningsperioden för den drabbade kan beroende pĂ„ allvarlighetsgrad och insatser vara frĂ„n nĂ„gra veckor upp till flera Ă„r och det Ă€r av stor vikt för den enskilda idrottaren att kunna undvika övertrĂ€ning för att fĂ„ en sĂ„ lyckosam karriĂ€r som möjligt. Syftet med rapporten Ă€r att undersöka de subjektiva faktorer som uppstĂ„r i det tidiga skedet av övertrĂ€ning. Fyra idrottare som tidigare varit övertrĂ€nade har intervjuats med fokus pĂ„ deras egna upplevelser, tankar och kĂ€nslor.

Svensk Filmmarknad VS Illegal Fildelning

Att den illegala fildelningen Àr ett problem för den svenska filmmarknaden som mÄste bekÀmpas Àr nÄgot som AntipiratbyrÄn vill framhÄlla. PiratbyrÄn Ä andra sidan menar att problemet inte Àr sÄ stort och inte ens vÀrt att lÀgga energi pÄ. Vi ville dÀrför undersöka hur den illegala fildelningen verkligen pÄverkar den svenska filmmarknaden. Detta gjordes genom att först intervjua bÄde AntipiratbyrÄn och PiratbyrÄn för att fÄ fram olika synsÀtt pÄ problemomrÄdet. Vi gjorde Àven en litteraturgenomgÄng dÀr vi fann relevanta teorier som vi utformade vissa antaganden utifrÄn.

Pedagogisk dokumentation: Hur förhÄller sig pedagogen till pedagogisk dokumentation i förskolan?

I LÀroplan för förskolan (Skolverket, 2010) finns ett kapitel om att förskolan ska arbeta med pedagogisk dokumentation, vilket innebÀr att verksamhetens kvalite i förskolan ska systematiskt uppföljas, utvÀrderas och utvecklas för att frÀmja barnens lÀrandeutveckling. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt till pedagogisk dokumentation, hur de arbetar med det samt barnens inflytande i dokumentationsarbetet.För att fÄ svar pÄ frÄgorna anvÀnde vi oss av 23 enkÀter som skickades ut till varje avdelning  i en vald kommun och samtliga avdelningar svarade. För att fÄ en klarare/djupare bild om hur förskollÀrare förhÄller sig till dokumentation sÄ intervjuades tvÄ förskollÀrare.Resultatet visar att förskolorna arbetar med pedagogisk dokumentation men pÄ olika sÀtt. Samtliga förskolor Àr eniga om att de dokumenterar för barnen, sig sjÀlva, förÀldrarna och för verksamhetens skull. De ser det som en viktig del att arbeta med och bÄda respondenterna i intervjun önskade att de kunde arbeta mer med det.

Upplevelsen av att leva med en förlossningsdepression - VÀlkommen hem lilla bebis, vÀlkomna hem demoner

Bakgrund: Att genomgÄ en förlossning Àr en fysisk och psykisk pÄfrestning. 10-20 % av de nyförlösta mammorna drabbas av förlossningsdepression, PPD, som visar sig nÄgon gÄng under det första Äret efter förlossningen. En PPD innebÀr en stor negativ förÀndring i mammans livsvÀrld vilket kan fÄ konsekvenser för hela familjen genom att det bland annat kan leda till sjÀlvmord. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa den nyblivna mammans livsvÀrld i samband med PPD. Metod: En kvalitativ litteraturstudie dÀr sjÀlvbiografiska böcker har granskats.

Statens KulturrÄd : som en lÀrande organisation - en omöjlighet?

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->