Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vårdpersonal. Ett bemötande från vårdpersonalen innehållande mänsklig värme och omtanke kan bidra till att förbättra patientens hälsa och välbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vårdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vården.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: Vårdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av både vårdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn på patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vården av patienter med drogmissbruk.

I den här undersökningen ska jag undersöka närmare motiveringen till varför man spelar spel i relation till negativa upplevelser i spel. Undersökningen ska ge ökad förståelse för hur man som spelutvecklare motiverar människor till att spela dataspel och tvspel. Motiveringen är viktig inom spel på grund av att spel kräver spelarens interaktion i världen för att storyn/spelet ska gå framåt. Det är också viktigt att spelutvecklare får en ökad kunskap om hur man får spelaren att känna en känsla som rädsla i ett spel. Som spelutvecklare själv vill jag kunna påverka spelaren under spelomgången med någon form av känsla eller budskap.

Vår studie är en kvalitativ intervjustudie om hur elever på det individuella programmet (IV) ser på sitt studieval efter grundskolan. Vi vill veta vad som påverkat dem att välja IV och vilket som är deras huvudsakliga mål med utbildningen. Genom sex intervjuer med elever som studerar på IV i två olika kommuner har vi forskat inom området. Vi har funnit att anledningen till att elever studerar på IV är varierande. Samtliga har haft inlärningsproblem och tidigare fått specialresurser i grundskolan.

Revisorernas anmälningsskyldighet för centrala ekonomiska brott började gälla den första januari 1999. Enligt ett uttalande från Ekobrottsmyndigheten (EBM) finns det ett intresse att utöka anmälningsplikten till att även omfatta redovisningskonsulter. Detta för att konsulterna arbetar nära företagen och har kontakt med företag av samtliga bolagsformer till skillnad från revisorerna. Syftet med uppsatsen valdes därför till att undersöka i vilka fall anmälningsskyldighet går att införa för redovisningskonsulter, där redovisningskonsulternas inställning till ämnet används som indikator. Undersökningen har huvudsakligen baserats på fyra intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter.

Studiens huvudsyfte är att undersöka hur skuldsättningsgraden och ägarstrukturen påverkar företagsvärdet för företag noterade på Stockholmsbörsen. Vidare är studiens bisyfte att undersöka om resultatet skiljer sig åt för potentiella överinvesterare. De metoder som används för att uppnå studiens syften är OLS, tvärsnittsregression, signifikanstest och kontrollvariabler. Grunden till studiens teoretiska bas utgörs av tidigare forskning inom agentteorin samt teorier om företags kapitalstruktur och ägarstruktur. Studieobjektet utgörs av 127 företag noterade på Stockholmsbörsens A- och O-lista under år 2004.

Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskolelärare definierar koncentrationssvårigheter och hur de ser på elever i koncentrationssvårigheter. Vi vill även undersöka hur lärare arbetar med denna elevgrupp ute på skolorna utifrån de hinder och möjligheter som finns. De frågeställningar vi utgår ifrån är följande, ur ett lärarperspektiv: Hur uppfattas koncentrationssvårigheter? Hur arbetar lärare med dessa elever i skolverksamheten? Vilka faktorer påverkar lärarnas arbetssätt? Hur påverkar elever i koncentrationssvårigheter sina klasskamraters inlärning? Hur skapar man bra förutsättningar för inlärning hos dessa elever? Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod, närmare bestämt en enkätundersökning, för att få ett stort undersökningsunderlag. Enkäten bestod av såväl öppna som fasta svarsalternativ.

Utagerande beteende riskerar att få allvarliga konsekvenser för individ och omgivning. Orsaker och behandling av utagerande beteende har studerats ingående, men forskning har fokuserat på studier av pojkar och det är oklart hur detta kan generaliseras till flickor. Intresset att studera utagerande beteende bland flickor har ökat då det tycks vara vanligt före­kommande och flickorna löper stor risk för negativ utveckling och riskerar föra problemen vidare till nästa generation. Syftet i föreliggande studie var att beskriva problematiken hos en grupp flickor med utagerande beteende, utforma behandling för den aktuella gruppen samt diskutera och utvärdera behandlingen. Data samlades in genom föräldra- och lärarskattningar, minnesanteckningar och intervju.

Resultatet visar att medarbetarna i första hand identifierar sig med den egna arbetsplatsen, därefter med den klinik och det sjukhus där de arbetar. NU-sjukvården betraktas som en spretig och tungrodd organisation. De flesta intervjupersonerna anser sig välinformerade om övergripande mål och beslut, men enkäten visar att det finns brister i den interna kommunikationen längre ut i organisationen. Den bild som medierna ger av NU-sjukvården uppfattas som negativ och orättvis. Nyhetsrapporteringen leder till ryktesspridning och osäkerhet inom organisationen och cheferna får tidvis lägga tid och energi på att förklara och dementera.

Baserad på en enkätundersökning som besvarades av 55 olika restaurangägare i Uppsala undersöker denna uppsats frågan; vilka motiv har varit mest inflytande för personer som har startat en restaurang i Uppsala stad? Efter en genomgång av tidigare teoretisk litteratur ochstudier av motivation för entreprenörer, samt en kvalitativ- undersökning, identifierades 8 motiverande psykiska faktorer. De motiverande faktorerna undersöktes med frågor som ställdestill respondenterna i studien. En analys av insamlat data visar att de fyra mest motiverande faktorerna var (rangordnat) självständighet, passion, materiell rikedom och att utvecklas som person. Även de faktorerna som fick lågt resultat är av intresse.

Bakgrund: I Sverige har cirka 3-4 % av den vuxna befolkningen diabetes, varav cirka 80 % lider av typ 2 diabetes eller så kallad åldersdiabetes. Det är välkänt att personer med typ 2 diabetes behöver stöd och utbildning för att klara av att leva med sin sjukdom. En av diabetesteamets uppgifter är därför att stödja dessa personer på bästa sätt. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med typ 2 diabetes upplever stödet från diabetesteamet.

Intresset för de naturvetenskapliga ämnena tycks under de senare åren falnat hos svenska ungdomar. En rådande uppfattning kring denna företeelse är att den grundas i de naturvetenskapliga ämnenas abstraktion, komplexitet och kunskapsmässiga omfång. Denna studie fokuserar på hur genetikområdet framställs inom tre läroböcker avsedda för biologikurs A.Genetikområdet uppvisar samtliga av ovanstående egenskaper vilka anses vara bakomliggande denna avkylande inverkan på elevers intresse. Studien fokuserar medelst en läromedelsanalys innehållandes diskursanalytiska inslag hur ämnesområdets problematiska egenskaper materialiseras och eventuellt motverkas inom modern pedagogisk text. Från studiens redovisade resultat kan vissa gemensamma drag urskiljas i den granskade litteraturen.

Syfte:Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett bolag's sfärtillhörighet påverkar beslutet om ett VD-byte samt klarlägga i vilken utsträckning valda faktorer inverkar på samma beslut. Metod:För att undersöka vilka variabler som påverkar ett VD-byte, samt i vilken utsträckning dessa variabler påverkar, använder vi os's av en multipel regressionsanaly's. Då vår beroende variabel är en dummyvariabel, kräv's att vi använder os's av en speciell regressionsmetod, en logit-model. På detta sätt kan vi mäta variablerna's påverkan på sannolikheten för ett VD-byte. Empiri:Empirin består av en sammanställning av våra insamlade data för att presentera hur datan är fördelad.

Bilder av potentiella hot upptäcks snabbt och leder till en snabbare reaktionstid än bilder av icke-potentiella hot. Potentiella hot stjäl också fokus och kognitiva resurser, med en långsammare reaktionstid som följd. Rädsla, som kan mätas genom startlereflexen, leder till antingen ökad handlingsberedskap (snabbare reaktionstid) eller kognitiv distraktion (långsammare reaktionstid). Fem försöksdeltagare fick reagera på en visuell probe som lades ovanpå djurbilder, både potentiella hot och icke-potentiella hot i ett kombinerat reaktionstids- och startleprobeexperiment, där ljudstötar utdelades i hörlurar. Startlereaktion, hjärtfrekvens och reaktionstid mättes, varefter korrelationskoefficienter räknades ut.

Bilder av potentiella hot upptäcks snabbt och leder till en snabbare reaktionstid än bilder av icke-potentiella hot. Potentiella hot stjäl också fokus och kognitiva resurser, med en långsammare reaktionstid som följd. Rädsla, som kan mätas genom startlereflexen, leder till antingen ökad handlingsberedskap (snabbare reaktionstid) eller kognitiv distraktion (långsammare reaktionstid). Fem försöksdeltagare fick reagera på en visuell probe som lades ovanpå djurbilder, både potentiella hot och icke-potentiella hot i ett kombinerat reaktionstids- och startleprobeexperiment, där ljudstötar utdelades i hörlurar. Startlereaktion, hjärtfrekvens och reaktionstid mättes, varefter korrelationskoefficienter räknades ut.

Studien handlar om reciprocitet i parförhållanden. Den teoretiska grunden hämtas från anknytningsteorin, equity-teorin och sociala utbytesteorin. Studiens syfte är att undersöka hur reciprocitet hänger samman med ovillkorlig självacceptans och relationsrelaterad ångest samt hur ovillkorlig självacceptans och relationsrelaterad ångest korrelerar sinsemellan. Deltagarna (n = 97), 15 män och 82 kvinnor, rekryterades via Internet, där de fick besvara en enkät, sammansatt av tre skalor som mätte konstrukten: reciprocitet, relationsrelaterad ångest samt ovillkorlig självacceptans. Korrelationsanalyser visar en positiv korrelation mellan relationsrelaterad ångest och underläge i utbytet i parförhållanden samt en negativ korrelation mellan relationsrelaterad ångest och ovillkorlig självacceptans.