Flera undersökningar har visat att svenska elevers kunskaper inom områdena taluppfattning och aritmetik har blivit sämre. I denna uppsats står därför taluppfattning, med multiplikation som utgångspunkt, i fokus. Syftet med det här arbetet har varit att analysera hur olika läromedels framställning av räknesättet multiplikation samt strukturering av inlärningen av de grundläggande multiplikationskombinationerna kan påverka elevers möjlighet att utveckla god taluppfattning. För att svara på vårt syfte har vi gjort en läromedelsanalys av fem olika läromedel i matematik, avsedda för åk 1-3. Resultatet pekar på att några av de analyserade läromedlen framställer multiplikation på ett begränsat sätt vilket kan antas ha negativ inverkan på elevers möjlighet att utveckla förståelse för räknesättet multiplikation och därmed också på taluppfattningen.

Genom en enkätundersökning studerades det vilka vanor elever i årskurs 9 i den kommunala skolan på Gotland har angående att äta lunch i skolmatsalen eller välja att avstå den. 327 användbara enkäter samlades in. 87 % av dessa svarade att de åt skollunchen 3-5 dagar per vecka och delades in i grupp Ofta, medan 17 % angav att de åt skollunchen 0-2 dagar per vecka och delades in i gruppen Sällan.Mindre än hälften av alla tillfrågade niondeklassare åt lunch i skolmatsalen 5 dagar i veckan. Det är mycket lägre siffra än andra svenska undersökningar från Stockholm, Göteborg och Arjeplog/Arvidsjaur som resultat jämförts mot.Andra undersökningar har visat att faktorer som miljö och lunchtider påverkar besöksfrekvensen i skolmatsalen och det överrensstämmer med vad som framkommit i denna undersökning.Denna studie har också visat att det finns en skillnad i vad grupperna Sällan och Ofta anser om skolmaten och den ligger i att gruppen Sällan tycker mycket sämre om maten. Det identifierades också signifikant skillnad i vad man tycker om miljön i matsalen.

I takt med teknikutveckling, vårdens ökade krav på tillgänglighet och effektivitet så ökar även vården som sker på distans. Telefonrådgivning är en del av den. Sjuksköterskor och patienter behöver numera inte befinna sig på samma plats vilket ställer andra krav på sjuksköterskornas kompetens. Arbetet som telefonsjuksköterska är en komplex arbetssituation som kräver specialistkunskaper och ger sjuksköterskorna utmaningar. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av arbete med telefonrådgivning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om skolungdomar har fördomar mot människor med en annan trosuppfattning/livsåskådning än den egna. Frågeställningarna handlar om ifall det finns en vanligt förekommande attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund bland elever i grundskolans senare år, om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor och om eleverna känner av om det finns fördomar på skolan. Metoderna som använts i den här studien är en enkätundersökning och intervjuer. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har en positiv attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund än deras egen. Det är endast en minoritet av eleverna som har en negativ attityd.

Bakgrund: Fetma hos tonåringar kan leda till negativa upplevelser och även påverka den sociala samvaron. Ungdomar med fetma mår generellt sämre än normalviktiga ungdomar. Ofta är de mer orörliga, orkar mindre, får sämre kondition, blir ofta retade samt har de generellt sämre självkänsla och uttrycker oftare ett missnöje med kropp och utseende än vad normalviktiga gör. Den ensidiga fokuseringen på BMI och vikt och de olika riskerna med fetma är inte tillräcklig för att förstå hur människans liv påverkas. Att som sjuksköterska i mötet med tonåringar som har fetma utgå från ett livsvärldsperspektiv innebär att uppmärksamma ungdomars dagliga tillvaro och vardagsvärld så som den erfars och upplevs.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom och mer än 150 miljoner i världen har sjukdomen. Diabetessjukdomen försämrar både den allmänna och den orala hälsan. Diabetikernas kunskaper om sjukdomens negativa effekter på munhälsan är bristfällig. Syfte: var att beskriva hur vuxna individers orala hälsa påverkas av diabetes och vad tandhygienister ska beakta vid en tandvårdsbehandling. Frågeställningar: Vilka är de orala komplikationerna hos vuxna individer med diabetes? Kan parodontitbehandling hos diabetiker ha positiva effekter på diabetessjukdomen? Vad bör tandhygienister särskilt ta hänsyn till vid behandling av diabetiker? Metod: Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie.

Introduktion: Kombinerad konditions- och styrketräning i olika varianter är vanligt förekommande inom idrott på alla nivåer samt rehabilitering. Forskning har hittills visat att träningsformen under vissa förhållanden kan ha en hämmande effekt på styrkeutveckling jämfört med enbart styrketräning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och utreda om kombinerad konditions- och styrketräning har en negativ effekt på styrkeutveckling jämfört med enbart styrketräning. Metod: Sökning utfördes i de fem databaserna PubMed, Academic Search Elite, AMED, CINAHL och MEDLINE vilket till slut resulterade i att 18 artiklar inkluderades i studien. Dessa granskades och poängsattes enligt PEDro-skalan som sedan översattes till SBU:s kvalitetsbetyg och evidensmall.

I dagens samhälle blir kreativitet och nytänkande allt viktigare för företags överlevnad och konkurrenskraft. Därmed har även behovet av kreativa personer på arbetsplatsen ökat. Studiens syfte var att undersöka om kreativitet, genom Runcos ideational scale, kunde kopplas till något personlighetsdrag i Big Five samt till hur pass kreativt en person arbetar. Detta undersöktes genom en enkät med 66 frågor i 3 delar. Enkäten lämnades ut i både pappersform och som webenkät till ett stort antal företag.

Idén om livslångt lärande uppstod under början av 1960-talet. Tanken har utvecklats och integrerats i samhället i takt med den kunskapsmässiga och teknologiska utvecklingen. Arbetskraftens kompetens i form av intellektuellt kapital värdesätts allt mer och utbildning blir till ett nödvändigt instrument för att uppnå kompetens inom arbetslivet. Produktiviteten i arbetssammanhang kan dock påverkas negativt av att arbetskraftens intressen och inre motivation inte tas i beaktande i utbildningen. Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida den inre motivationen skiljer sig åt mellan olika grupper av vuxenstuderande, om externa belöningar påverkar valet att påbörja utbildning och om detta har en negativ inverkan på motivationen.

Sammanbrott vid samhällsvård för ungdomar är ett förekommande fenomen. Denna studiebygger på litteratur kring ämnet där materialet bearbetats genom en innehållsanalys. Studienssyfte är att studera hur litteraturen framställer orsaker till sammanbrott i samhällsvård. Vidareär syftet att utforska vilka konsekvenser och effekter som uppstår vid sammanbrott isamhällsvård.I studien framkommer det att sammanbrott i samhällsvård är ett förekommande problem inomdenna form av myndighetsutövning. Många av ungdomarna har upplevt fler än en placeringunder sin tid aktuella inom socialtjänsten.

Att få en stomi är för många en enorm livsomställning som i många fall leder till sociala, fysiska och psykiska svårigheter. Denna litteraturstudie syftar till att belysa hur individer med stomi uppfattar sin livskvalitet och vilka stomirelaterade problem som försvårar deras vardag. Tio studier har granskats och fem teman har identifierats nämligen påverkan på fysiskt och psykiskt välbefinnande, påverkan på sociala relationer och personlig tro samt påverkan på självständigheten. Ett sänkt fysiskt eller psykiskt välbefinnande, brist på sociala relationer eller negativ inverkan på självständighet eller personlig tro är faktorer som påverkar en individs livskvalitet. En stomioperation leder i många fall till isolering från det sociala livet, en ständig oro och rädsla för att inte passa in till följd av läckage eller ofrivillig gasavgång men även till följd av att den egna kroppsuppfattningen och tron på sig själv har blivit negativt påverkad.

Artikeln undersöker företags möjligheter att skapa ägarvärde genom olika typer av reklam riktad motinvesterare. Detta är en teoretisk möjlighet givet antagandet att investeringsbeslut präglas av enbegränsad rationalitet, där företag genom reklam kan skapa kännedom om och skapa positiva attitydergentemot företaget och dess aktie. För att empiriskt testa denna teori analyseras data från 183 börsnoterade företagi Sverige. Analysen visar dock att det inte finns några tydliga positiva samband mellan företags utgifter för reklamoch aktiens värdering. Datamaterialet antyder att reklamen har en mer positiv effekt för mindre företag än förstörre företag, men ingen statistiskt säkerställd slutsats kan dras om detta.

Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vårdpersonal. Ett bemötande från vårdpersonalen innehållande mänsklig värme och omtanke kan bidra till att förbättra patientens hälsa och välbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vårdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vården.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: Vårdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av både vårdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn på patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vården av patienter med drogmissbruk.

Syftet med studien var att beskriva hiv-positivas erfarenheter av möten med vårdpersonal i den allmänna sjukvården.Resultatet bygger på åtta respondenters upplevelser. De deltagande hade levt med hiv i allt ifrån tre till tjugotre år. Datainsamlingen skedde med hjälp av kvalitativa intervjuer.Resultatet visar att hiv-bärare har lågt förtroende för hur sekretessen handhas i allmänna vården. De upplever svårigheter i form av långa väntetider och nekad vård och behandling. Personer med hiv menar att vårdpersonal blir rädda, avståndstagande och undviker fysisk kontakt efter att de berättat om sin hiv-diagnos.

Syftet med min studie är att beskriva elevers erfarenheter av olika sätt att organisera matematikundervisningen. I mitt arbete har jag använt mig av fokusgrupp som metod. Arbetet bygger på tre fokusgruppintervjuer med tre elever i varje grupp. Eleverna som går i årskurs 8 var under en period indelad i nivågrupper i matematikundervisningen men har nu undervisning i helklass. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av matematikundervisningens organisation skiljer sig utifrån vilken nivågrupp de undervisats i.