Syftet: Studiens syfte var att belysa vad som inverkar på sjuksköterskans upplevelse av trygghet vid blodprovstagning på barn. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där data insamlades med hjälp av nio intervjuer för att få svar på studiens syfte. Intervjuerna transkriberades i nära anslutning till intervjutillfället. Datamaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991) där tre kategorier och åtta subkategorier arbetades fram. Resultat: Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att deras trygghet kunde påverkas av olika aspekter i både positiv och negativ riktning. Erfarenheten var en viktig del, däribland personliga erfarenheter samt att ta hjälp av kollegor och deras erfarenheter. Vidare visade det sig att blodprovstagningssituationen spe-lade stor roll både i vilket blodprovstagningssätt som valdes och i blodprovstagningens utgång.

Syftet med uppsatsen är att studera och analysera hur en räntehöjning respektive -sänkning påverkar aktiekursen samt om det föreligger någon skillnad mellan olika branscher och soliditetsnivåer. Vi har genomfört en kvantitativ studie, en händelsestudie, av totalt 60 svenska företag fördelade på sex olika branscher, alla noterade på Stockholmsbörsen. Vi har beräknat den onormala avkastningen för alla aktier under perioden fem dagar före till fem dagar efter de reporänteförändringar som skett mellan åren 1994-2004. Vi har testat ett antal uppställda hypoteser och använder oss därför av en hypotetiskt-deduktiv teoribildning. Vi har funnit att en höjning respektive en sänkning av reporäntan leder till en negativ respektive en positiv onormal avkastning på företagens underliggande aktie.

Vardagen sta?ller allt fa?rre krav pa? fysisk aktivitet och stillasittande aktiviteter har blivit allt vanligare. En av dessa aktiviteter a?r tv- och dataspel som idag tros ha fler uto?vare a?n fotboll och ishockey har tillsammans. Studiens syfte var da?rfo?r att underso?ka attityder och va?rderingar hos fo?ra?ldrar med tv- och dataspelande barn.

Bakgrund: Behandling av svår fetma med Bariatrisk kirurgi har ökat kraftigt. Målet med kirurgin är att minska sjuklighet och dödlighet genom viktminskning. Kirurgin påverkar även människors fysiska, psykiska och sociala liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter upplever sin livssituation efter Bariatrisk kirurgi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på 11 vetenskapliga artiklar.

Uppsatsen bygger på empiriskt material, en deltagande observation på ett skotskt ungdomshem som vi skrev ned i en fallbeskrivning. Syftet har varit att göra en kritisk analys av detta ungdomshem utifrån en del kritik som teoretiker har riktat mot institutionsvård/institutioner. Vi ville se om kritiken är befogad eller ej i detta fall. För att ta reda på detta ställde vi frågeställningarna; vad finns det för kritik mot institutioner samt hur fungerade det skotska ungdomshemmet utifrån den kritik som riktas mot institutionsvård? De teoretiker vi har utgått från är Goffman och hans teorier om totala institutioner, Levins beskrivning av uppfostringsanstalt samt Andreassens granskning av institutionsvård av ungdomar.

Intresset för företagens sociala ansvarstagande och dess bakomliggande faktorer har på senaretid ökat snabbt och många olika aspekter har studerats. Vi har i denna uppsats undersökt hurföretags ägarkoncentration, storleken på deras största ägare samt ägande av finansiellainstitutioner påverkar kvalitén på företagens sociala ansvarstagande i ett svenskt kontext. Denmetod som använts är en multipel linjär regression där sambandet mellan ovan nämndavariabler och kvalitén på företags sociala ansvarstagande testats. Resultaten visar inte pånågot signifikant samband mellan ägarkoncentration och kvalitén på företags socialaansvarstagande medan storleken på den största ägaren visar sig ha en negativ inverkan ochägande av finansiella institutioner en positiv inverkan på kvalitén av det socialaansvarstagandet. Då resultaten gällande storleken på den största ägaren ochägarkoncentrationen skiljer sig från resultat i andra länder skulle det kunna implicera attSveriges institutionella bakgrund påverkar storägares inställning till socialt ansvarstagande..

Denna studie ämnar att förstå hur ljud upplevs men också hur ljud kan tillämpas som gestaltningsaspekt inom planering och landskapsarkitektur. Med bakgrund i egna erfarenheter av hur ljudaspekten behandlas inom utbildningen formuleras studiens tes följande: Människan påverkas av ljud, men denna sinnesupplevelse får inte, trots goda metoder att tillgå, tillräckligt med uppmärksamhet i förhållande till visuella aspekter inom landskapsarkitektur och planering. Följande är studiens mål att beskriva hur ljud uppfattas och tolkas i stadslandskapet och hur ljud kan tillämpas i landskapet med syfte att personligen få mer kunskap inom ämnet men framförallt att betona ljud som gestaltningsaspekt, att medvetandegöra denna för allmänheten, studenter och yrkesutövande. Denna bakgrund ligger till grund för studiens två frågeställningar: ? Hur påverkas människan av ljud i det urbana landskapet? ? Hur behandlas ljudaspekten inom landskapsarkitektur och planering idag? Studier åskådliggör att ljudfaktorn Inom planering och landskapsarkitektur länge har förknippats med buller och behandlats som en negativ planeringsaspekt. Inom akustisk design föreslås ett mer offensivt förhållande till ljud, att ljud bör utvärderas utifrån kvalitativa aspekter. Men ljudmediet är komplext, för att förstå hur människor påverkas av ljud utgår denna studie från forskning inom miljöpsykologi, att ljud kan påverka människor båda negativt och positivt. Men också forskning som behandlar hur människor avläser och tolkar ljud i landskapet, med andra ord hur vi lyssnar -­? att människan har en förmåga att selektera ljudinformation beroende på lyssnarperception. Därför är denna inriktning nödvändig, att planerare och arkitekter inte fokuserar på att diagnostisera de goda kvalitéerna, istället ligger fokus på hur människan kan skyddas från ljud. I denna studie förtydligas detta förhållningsätt med praktiska exempel av t.ex. ljudtillägg och hur detta kan användas som designprincip. Metoden kan användas som ljudmaskering vilket innebär att ett ljud kan delvis eller helt upplevas försvinna i förmån av en annan ljudkälla. Sammanfattningsvis exemplifieras intressanta ljudinstallationer som illustrerar väl hur ljud kan tillämpas i landskapet och genom dessa studier har jag kommit fram till följande slutsats: Forskning inom ljudets påverkan och hur människor tolkar ljud finns att tillgå men kunskap om detta är undermålig både bland yrkesutövande och studerande landskapsarkitekter. Därför saknas det en audiell kultur bland landskapsarkitekter och yrkesutövande. Som en följd av detta behandlas ljud ofta som en negativ aspekt inom planering och gestaltning. Detta kan även bero på ljudmediets komplexa natur och att det saknas teknik för att behandla audiella uttryck på samma sätt som visuella uttryck. Att medvetandegöra ljud som gestaltningsaspekt bland yrkesutövande och allmänheten innebär att ljudmediet bör bli mer tillgängligt med fler praktiska förebilder som tillåts att göra anspråk som intressanta inslag i den offentliga miljön. Denna utveckling kan bidra till en positiv utveckling av framtidens hållbara städer..

Överträning är en komplicerad diagnos som drabbar idrottare då de får en negativ balans mellan belastning och återhämtning. Överträning har varit ett ökande problem de senaste decennierna inom elitidrotten som alltmer övergått från att vara amatörbetonad till att bli mer professionell. Återhämtningsperioden för den drabbade kan beroende på allvarlighetsgrad och insatser vara från några veckor upp till flera år och det är av stor vikt för den enskilda idrottaren att kunna undvika överträning för att få en så lyckosam karriär som möjligt. Syftet med rapporten är att undersöka de subjektiva faktorer som uppstår i det tidiga skedet av överträning. Fyra idrottare som tidigare varit övertränade har intervjuats med fokus på deras egna upplevelser, tankar och känslor.

Att den illegala fildelningen är ett problem för den svenska filmmarknaden som måste bekämpas är något som Antipiratbyrån vill framhålla. Piratbyrån å andra sidan menar att problemet inte är så stort och inte ens värt att lägga energi på. Vi ville därför undersöka hur den illegala fildelningen verkligen påverkar den svenska filmmarknaden. Detta gjordes genom att först intervjua både Antipiratbyrån och Piratbyrån för att få fram olika synsätt på problemområdet. Vi gjorde även en litteraturgenomgång där vi fann relevanta teorier som vi utformade vissa antaganden utifrån.

I Läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) finns ett kapitel om att förskolan ska arbeta med pedagogisk dokumentation, vilket innebär att verksamhetens kvalite i förskolan ska systematiskt uppföljas, utvärderas och utvecklas för att främja barnens lärandeutveckling. Syftet med vår studie är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till pedagogisk dokumentation, hur de arbetar med det samt barnens inflytande i dokumentationsarbetet.För att få svar på frågorna använde vi oss av 23 enkäter som skickades ut till varje avdelning  i en vald kommun och samtliga avdelningar svarade. För att få en klarare/djupare bild om hur förskollärare förhåller sig till dokumentation så intervjuades två förskollärare.Resultatet visar att förskolorna arbetar med pedagogisk dokumentation men på olika sätt. Samtliga förskolor är eniga om att de dokumenterar för barnen, sig själva, föräldrarna och för verksamhetens skull. De ser det som en viktig del att arbeta med och båda respondenterna i intervjun önskade att de kunde arbeta mer med det.

Bakgrund: Att genomgå en förlossning är en fysisk och psykisk påfrestning. 10-20 % av de nyförlösta mammorna drabbas av förlossningsdepression, PPD, som visar sig någon gång under det första året efter förlossningen. En PPD innebär en stor negativ förändring i mammans livsvärld vilket kan få konsekvenser för hela familjen genom att det bland annat kan leda till självmord. Syfte: Syftet med studien är att belysa den nyblivna mammans livsvärld i samband med PPD. Metod: En kvalitativ litteraturstudie där självbiografiska böcker har granskats.

Immateriella tillgångar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmärksamhet kring deras redovisning och värdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler är tänkta att förändra redovisningen till det bättre med mål att ge en så korrekt och verklighetsnära bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp är redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgångar och vilken finansiell påverkan redovisningsreglerna har genom att räkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen är inriktad på att forska kring immateriella tillgångar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nämligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia där en fallstudie har utförts.

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns skillnader i hur fyra dimensioner av feedback uppfattades beroende på om den kom från arbetskamrat eller chef. De fyra dimensionerna var; Kvalité, Framförande, Positiv och Negativ feedback. Ytterligare ett syfte var att undersöka om kön, ålder och anställningstid hade en påverkan i uppfattningen av de fyra feedbackdimensionerna. Studien utfördes på en anstalt och en kriminalvårds-utbildningsenhet i mellan Sverige. Mätinstrumentet som användes var Feedback environment scale (FES) ursprungligen framtagen av Steelman, Levy och Snell (2004) och översatt till svenska av Jansson och Nilsson (2010).

Syftet med studien är att undersöka hur feminister uppfattar, förhåller sig till och hanterar den mediala bilden av feminister. Detta är relevant för att lyckas bryta de normer som uppstått kring feminister och även för att se hur man själv som feminist arbetar för att nå detta mål. Att undersöka detta leder till att den vetenskapliga forskningen kring den makt medierna har att påverka stora fenomen i samhället utvecklas, men det ger även förståelse hur detta uppfattas och hanteras av de som befinner sig inom ramen av vad fenomenet behandlar. Frågeställningen är: hur uppfattar, förhåller sig till och hanterar feminister den mediala bilden av feminister?Metod och material:  Denna studie har tillämpat kvalitativa intervjuer, i form av en fokusgrupp och två individuella intervjuer, för att kunna besvara forskningsfrågan.Huvudresultat : Feminister uppfattar en negativ bild av feminism i media.

Inkomstklyftor hindrar en ekonomis utveckling på flera sätt. Senare studier fokuserar påinflation och demokratins påverkan på inkomstklyftor. Resultaten är dock inte självklara ochskiljer sig beroende på studien som genomförts. Denna uppsats bidrar till forskningen kringinflationen och demokratins påverkan på inkomstklyftor genom att fokusera på effekter iLatinamerika under åren 1976-1993. Detta eftersom Latinamerika har en historia med högainkomstklyftor och har drabbats länge av hög och i vissa fall hyperinflation samtidigt sommånga av länderna blev demokratiska under perioden.