Vårt syfte med denna uppsats var att analysera föreställningar i praktiken kring redovisning av goodwill enligt IFRS/IAS i Sverige. Uppsatsen syftade vidare till att belysa eventuella skillnader hos revisorer respektive företag avseende dessa föreställningar. Resultatet av vår studie visar att såväl revisorer som företag anser att redovisningen av goodwill har blivit mer jämförbar och transparent, men även detaljerad och subjektiv i högre utsträckning. Dock råder det delade uppfattningar om huvuvida avskaffandet av avskrivningar på goodwill är positivt. Även åsikterna om marknadsvärdering och interaktionen mellan revisorer och företag skiljer sig åt..

Den 1 januari 2005 infördes en ny redovisningsstandard för noterade koncernföretag inom EU; IFRS/IAS. Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av i vilken utsträckning svenska koncernbolag anpassat valda delar av sin redovisning efter regelverket IFRS 3. 23 svenska koncernbolags årsredovisningar, noterade på den nordiska börsens Large Cap-lista har legat till grund för empirin. Slutsatserna är att koncernerna överlag visat sig vara bra på att uppfylla upplysningskraven i samband med Nedskrivningstest av goodwill. Med ett enda undantag har samtliga upplysningskrav uppfyllts av åtminstone 50 % av företagen.

AbstractFrån och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars aktier ellervärdepapper är noterade på en reglerad marknad tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS36 är en del av det internationella regelverket och innebär att goodwill inte längre får skrivasav löpande, utan ska istället årligen nedskrivningsprövas. När goodwill prövas för ettnedskrivningsbehov ska förvärvad goodwill fördelas på de kassagenererande enheter somförväntas dra nytta av förvärvet. Vid nedskrivningsprövningen jämförs det redovisade värdetmed tillgångens återvinningsvärde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevärdet ochnettoförsäljningsvärdet. Tillgången ska skrivas ned om detta värde understiger det redovisade.Värdet på goodwillposten kan därmed ha en betydande inverkan på resultatet, i synnerhet omden representerar en stor andel av företagets totala tillgångar.

Under våren 2006 kom de första årsredovisningarna ut som upprättas efter de nya IASBstandarderna.Uppsatsen tar sin utgångspunkt i att beskriva om företag följer de nya ökadeupplysningskraven angående Nedskrivningstest och nedskrivning av goodwill som ställs. Efteratt ha studerats de nya standarderna har en modell tagits fram för att analyseraårsredovisningar från utvalda företag inom bygg- och verkstadsindustrin. Resultaten visar attmerparten inte identifierade ett nedskrivningsbehov för 2005. Detta då återvinningsvärdetansågs högre än det redovisade värdet för goodwill men upplysningarna rörande viktigavariabler och antaganden för beräkningarna visade sig vara bristfälliga. Även i flera fall dånedskrivningar gjordes kunde tydliga brister kring de nya kraven om t.ex.

Syftet med uppsatsen var att kartlägga huruvida upplysningskraven i IAS 36 p 134 uppfylldes i koncernernas årsredovisningar på Large Cap-listan. Om vi fann att upplysningskraven inte efterlevdes, hade vi för avsikt att utreda i vilken utsträckning och varför. Vi bestämde oss för att göra två undersökningar och valde att använda oss av både den kvalitativa samt den kvantitativa metoden. Deduktiv ansats var grunden i vår uppsats och vi valde att utnyttja den kvalitativa forskningen för att förtydliga de resultat vi erhöll genom den kvantitativa forskningen. I litteraturgenomgången gick vi igenom regleringen av redovisningen.

Syfte: Syftet är att analysera konsekvenserna av Nedskrivningstestet och om detta kommer att leda till en mer rättvisande bild. För att uppnå detta ger vi en deskriptiv bild av förslaget samt redogör för skillnaderna gentemot det rådande redovisningssättet i Sverige. Metod: För att få en förståelse för uppsatsområdet har vi utgått från befintlig teori, genom att huvudsakligen undersöka lagar, rekommendationer samt förslaget ED 3. Vi har även gjort intervjuer med personer som har kunskap inom området. Intervjuerna gjordes med utgångspunkt från en kvalitativ metod på grund av att uppsatsen i första hand förespråkar ett förstående syfte.

Denna uppsats behandlar konsekvenserna av IFRS 3. Vårt syfte har varit att belysa vilka konsekvenser IFRS 3 har medfört för företag två år efter införandet. För att få en mer varierad syn valde vi även att intervjua en auktoriserad revisor. Dessa svar har sedan sammanställts för att undersöka vilka konsekvenser det nya regelverket inneburit för bolagen i fråga. Regeländringen har bland annat som syfte att öka harmoniseringen vad gäller redovisningen från företag världen över.

Införandet av de nya redovisningsstandarderna IAS/IFRS som tillkommit för harmonisering av Europas redovisningsregler har lett till förändringar i de svenska bolagens redovisning. En av dessa är behandlingen av goodwill samt immateriella tillgångar vid förvärv. Goodwillvärdet ska inte längre skrivas av utan endast skrivas ned vid behov. Företagen ska årligen genomföra ett Nedskrivningstest för att undersöka om ett sådant behov föreligger. Vad gäller immateriella tillgångar ska dessa numera i större utsträckning särskiljas från goodwill vid förvärv.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendeställning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA väcktes därför frågan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrårotation. På grund av bristande erfarenhet inom området ansåg den amerikanska kongressen att beslut om byrårotation inte kunde fattas och således infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkätundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrårotation skulle få på de amerikanska publika företagen.  Med utgångspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att på liknande sätt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrårotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger på att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, på samtliga företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm ser på förslaget om ett införande av obligatorisk byrårotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga Nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett Nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga Nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett Nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

A1194I strävan efter en gemensam redovisningsstandard i hela världen har en rad standarder utarbetats. Det senaste tillskottet inom området är International Financial Reporting Standards (IFRS) 3, Business Combinations. Införandet av IFRS 3 innebär stora förändringar gällande koncernredovisning. En av dessa är att de gamla redovisningsreglerna angående goodwill, det vill säga avskrivningar i kombination med Nedskrivningstest, inte längre är tillämpliga då avskrivningar på goodwill förbjuds. I stället skall goodwill nedskrivningsprövas minst en gång om året.Syftet med uppsatsen är att undersöka om övergången från avskrivningar i kombination med nedskrivningar till renodlade nedskrivningar kommer att påverka revisorernas arbete och om så är fallet, hur förändringen praktiskt kommer att se ut.

Bakgrund och problem: De svenska börsnoterade bolagen övergick år 2005 till att redovisa enligt det internationella regelverket IAS/IFRS som är ett mer omfattande regelverk än tidigare normgivning i Sverige. I och med regelverksbytet skall nu tilläggsupplysningarna i årsredovisningarna redovisas i en mer omfattande och precis mening. Införandet av IFRS 3 Rörelseförvärv resulterade till en omarbetning av bland annat IAS 36 Nedskrivningar, vilket medförde att goodwill inte längre skrivs av planenligt. Goodwillvärdet skall istället fördelas på kassagenererande enheter och prövas årligen genom ett Nedskrivningstest som skall presenteras i årsredovisningarna. IAS 36 punkt 134 kräver att företagen skall lämna detaljerade upplysningar om Nedskrivningstestet. Tidigare forskning har påvisat att det föreligger än idag brister i hur företagen redovisar upplysningskraven men att det finns förbättringspotential med åren. Syftet: Huvudsyftet är att undersöka om det finns ett samband mellan företagsstorlek och utförligheten av Nedskrivningstestet enligt IAS 36 punkt 134 samt i vilken utsträckning den uppfylls av de börsnoterade företagen. Metod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ studie av 90 börsnoterade företags årsredovisningar per den 31 december 2007.

SammanfattningFrån och med den 1 januari år 2005 ska samtliga börsnoterade företag redovisa efter IFRS. Detta innebär bland annat att goodwill inte längre är föremål för planenlig avskrivning utan skall istället årligen testas för nedskrivningsbehov. Innan företaget kan göra ett Nedskrivningstest måste all goodwill först ha fördelats ut på de kassagenererande enheter som väntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. Därefter värderas goodwill med hjälp av lämplig värderingsmodell. Det största problemet för företagen med den nya goodwillhanteringen är att urskilja de olika kassagenererande enheterna.Uppsatsens syfte är att få en förståelse för den komplexitet som uppstår för företagen vid arbetsprocessen med de kassagenererande enheterna och frågeställningarna den ämnar besvara är; Hur organiserar företagen arbetsprocessen med de kassagenererande enheterna, från det att en goodwillpost har uppstått tills det att den fördelats ut över berörda kassagenererande enheter samt testats för nedskrivning? och Vad är företagens åsikter om regeländringarna i goodwillhanteringen?För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar har fem djupintervjuer genomförts med företag noterade på Stockholmsbörsens O-lista, Attract 40.

Earnings management är ett fenomen som enligt studier har ökat i omfattning under senare tid tack vare förändringar av redovisningsprinciper. Detta har gett företag möjligheten att med ökad subjektivitet bedöma värdet på sina tillgångar, vilket kan utnyttjas för att manipulera redovisning och justera resultat i önskad riktning.Den här studien syftar primärt till att undersöka om det finns ett samband mellan variablerna earnings management och pressade resultat bland de noterade bolagen på Nasdaq OMX Stockholm, även kallad ?Stockholmsbörsen?. Det sekundära syftet är att undersöka om detta eventuella samband är vanligare förekommande bland mindre företag samt om någon bransch är överrepresenterad. En kvantitativ metod har använts där data från bolagens årsredovisningar har hämtats och sedan granskats.