Sök:

Sökresultat:

509 Uppsatser om Nedsatt rörelseförmćga - Sida 17 av 34

Patientens upplevelser av hundens nÀrvaro i vÄrdandet

Hunden Àr mÀnniskans bÀsta vÀn, men det Àr först pÄ senare tid som hundens hÀlsoeffekter har börjat undersökas. Internationellt sÀtt anvÀnds hundar i vÄrden i en helt annan utstrÀckning Àn i Sverige. HÀlsoeffekter i form av kortare vÄrdtid, snabbare rehabilitering och bÀttre egenvÄrd har pÄvisats. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelser av hundens nÀrvaro i vÄrdandet. Studien var en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar.

UtvÀrdering av polymerers sedimenteringsegenskaper i aktivt avloppsslam

Den idag mest anvÀnda biologiska metoden för rening av avloppsvatten Àr processen som kallas för aktivt slam. Denna Àr normalt uppbyggd av luftningsbassÀng och sedimenteringsbassÀng. KÀrnan i processen bestÄr av mikroorganismer vars sammansÀttning varierar. Detta beror pÄ en rad olika yttre faktorer. Mikroorganismer bryter ned löst organiskt material i avloppsvattnet och bildar sÄ kallade flockar, som sedan sjunker ner till bassÀngbottnen i sedimentationssteget.

Anhörigas upplevelser nÀr en nÀrstÄende har vÄrdats pÄ intensivvÄrdsavdelning.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Mer Àn hÀlften av de anhöriga upplever traumatisk stress, oro och depression tre till fem dagar efter att deras nÀrstÄende kommit till intensivvÄrdsavdelning (iva) samt att lÄngtidseffekter av detta kan leda till posttraumatisk stress (PTSD), lÄngvarigt sorgearbete och depressioner.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de anhöriga har upplevt tiden nÀr deras nÀrstÄende vÄrdats pÄ intensivvÄrdsavdelning samt tiden i hemmet fram till Äterbesöket och om mottagningsbesöket hade hjÀlpt till att bearbeta upplevelsen av den nÀrstÄendes sjukdomstid. Ett ytterligare syfte var att undersöka om de anhöriga hade behövt stöd frÄn vÄrden, vilket stöd de hade fÄtt frÄn vÄrden och om Äterbesöket hade upplevts som en form av stöd.Metod: Datainsamlingen gjordes med kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med nio anhöriga till patienter som vÄrdats tre dygn eller mer pÄ intensivvÄrdsavdelning. De tillfrÄgades om deltagande i studien i samband med de nÀrstÄendes Äterbesök pÄ post-iva mottagningen.Resultat: Studien resulterade i fem kategorier som var lÀkarstöd, vÄrdpersonalens stöd, anhörigas stöd inom familjen, anhörigas situation och tillgÀnglighet.Slutsats: Denna studie visar att anhöriga kÀnner oro nÀr de nÀrstÄende kommer hem. De upplever att de nÀrstÄende Àr tröttare och bÄde fysiskt och psykiskt förÀndrade med nedsatt kognitiv förmÄga upp till ett Är efter vÄrdtiden pÄ intensivvÄrdsavdelning. .

IntensivvÄrdssjuksköterskans möte med den alkoholintoxikerade patienten : En projektplan inför en intervjustudie

SAMMANFATTNINGBakgrund: Mer Àn hÀlften av de anhöriga upplever traumatisk stress, oro och depression tre till fem dagar efter att deras nÀrstÄende kommit till intensivvÄrdsavdelning (iva) samt att lÄngtidseffekter av detta kan leda till posttraumatisk stress (PTSD), lÄngvarigt sorgearbete och depressioner.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de anhöriga har upplevt tiden nÀr deras nÀrstÄende vÄrdats pÄ intensivvÄrdsavdelning samt tiden i hemmet fram till Äterbesöket och om mottagningsbesöket hade hjÀlpt till att bearbeta upplevelsen av den nÀrstÄendes sjukdomstid. Ett ytterligare syfte var att undersöka om de anhöriga hade behövt stöd frÄn vÄrden, vilket stöd de hade fÄtt frÄn vÄrden och om Äterbesöket hade upplevts som en form av stöd.Metod: Datainsamlingen gjordes med kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med nio anhöriga till patienter som vÄrdats tre dygn eller mer pÄ intensivvÄrdsavdelning. De tillfrÄgades om deltagande i studien i samband med de nÀrstÄendes Äterbesök pÄ post-iva mottagningen.Resultat: Studien resulterade i fem kategorier som var lÀkarstöd, vÄrdpersonalens stöd, anhörigas stöd inom familjen, anhörigas situation och tillgÀnglighet.Slutsats: Denna studie visar att anhöriga kÀnner oro nÀr de nÀrstÄende kommer hem. De upplever att de nÀrstÄende Àr tröttare och bÄde fysiskt och psykiskt förÀndrade med nedsatt kognitiv förmÄga upp till ett Är efter vÄrdtiden pÄ intensivvÄrdsavdelning. .

Upplevelsen av att trÀna högbelastande motorisk kontrolltrÀning med marklyft hos individer med perifiert medierad lÀndryggssmÀrta

I Sverige har ca 69% av befolkningen nÄgon gÄng upplevt lÀndryggssmÀrta. En nedsatt bÄlstabilitet och motorisk kontroll i lÀndryggen kan vara en anledning till lÀndryggssmÀrta. En potentiellt verksam trÀningsmetod skulle motorisk kontrolltrÀning med marklyft kunna vara dÄ en stor aktivering av musklerna i bÄlen som samverkar för stabilitet i lÀndryggen krÀvs för ett korrekt utförande. För att skildra individers djupare upplevelser Àr en kvalitativ ansats att föredra vid vetenskaplig forskning. Syfte: Syftet med studien har varit att beskriva upplevelsen och erfarenheten av att trÀna högbelastande motorisk kontrolltrÀning med marklyft hos individer med perifiert medierad lÀndryggsmÀrta.

Patienter med KOL och deras upplevelser av livskvalitet i det dagliga livet

AbstraktSyfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med KOL upplevde sin livskvalitet i det dagliga livet.Metod: En systematisk litteraturstudie som Àr uppbyggd av 10 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed.Resultat: Sjukdomen pÄverkade patienterna i olika avseenden som nedsatt funktion, psykiskt vÀlmÄende, sociala relationer samt familjerelationer. Det medförde olika former av förlust, pÄverkade förmÄgan att leva sjÀlvstÀndigt och möjligheten att leva som de gjorde innan sjukdomen. Patienterna kunde kÀnna sig ensamma, isolerade, rÀdda och oroliga. Det pÄverkade Àven deras humör och sinnesstÀmning.

Sjukgymnastiska interventioners effekt pÄ smÀrta, funktion och livskvalitet vid skuldersmÀrta: en litteraturstudie

Bakgrund: Nociceptiv smÀrta Àr den vanligaste typen av smÀrta och kan drabba skuldran. SmÀrta pÄverkar rörelse i det dagliga livet. Sjukgymnastik Àr ett vitt begrepp dÀr mÄnga typer av behandling ingÄr. För att utvÀrdera effekt av behandling kan smÀrta, funktion och livskvalitet bedömas. Evidens för sjukgymnastiska interventioner vid skuldersmÀrta har visat sig vara otillrÀcklig.

Jag Àr inte mitt sÄr! : Patienters upplevelser av att leva med svÄrlÀkta bensÄr

Idag lider cirka 50 000 personer i Sverige av svÄrlÀkta bensÄr. Att leva med svÄrlÀkta bensÄr innebÀr en kronisk sjukdom dÀr lÀkningsprocessen oftast Àr lÄngvarig och sannolikheten att sÄr Äterkommer Àr hög. Sjukdomen pÄverkar flera delar av patienters liv och ytterligare kunskap behövs om hur tillstÄndet pÄverkar de drabbade. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att leva med svÄrlÀkta bensÄr. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie dÀr tio relevanta vetenskapliga artiklar valdes ut för analys.

Hippoterapi som fysioterapeutisk behandlingsform för barn och ungdomar med cerebral pares: En litteraturöversikt

Hippoterapi Àr en behandlingsform dÀr man som fysioterapeut anvÀnder hÀsten som verktyg för att trÀna och/eller lÀra in funktioner som en individ saknar. Balans, perception, kroppskÀnnedom, koordination, sittfunktion och styrka Àr funktioner som hippoterapi kan frÀmja. Cerebral pares Àr ett motoriskt funktionshinder till följd av en hjÀrnskada, dÀr man ofta har en problematik med just dessa funktioner. Behandlingen av cerebral pares inriktar sig pÄ de funktionsnedsÀttningar som skadan orsakar, varför hippoterapi kan vara en del i behandlingen. Syftet med denna studie var att göra en litteraturöversikt över anvÀndandet av hippoterapi som fysioterapeutisk behandlingsform för barn och ungdomar med cerebral pares.

Den bortglömda sjukdomen : Endometrios och dess inverkan pÄ kvinnors livskvalitet

?Endometrios Àr en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens pÄ cirka 10%. Vanligen fÄr kvinnor vÀnta flera Är innan diagnosen faststÀlls. Kvinnor som lever med endometrios pÄverkas i varierande grad av sjukdomen. En del pÄverkas knappt av sin sjukdom medan andra kan uppleva den som fullstÀndigt handikappande.

Sjuksköterskors kunskap och attityd till att vÄrda vuxna som diagnostiserats som HIV-positiva

Bakgrund: Det lever cirka 35.3 miljoner mÀnniskor med HIV i vÀrlden. HIV kan inte smitta via vardaglig kontakt som handskakningar, men kan smitta via blod, sexuell kontakt och bröstmjölk. Symtom kan exempelvis vara svullna lymfkörtlar som konsekvens av nedsatt immunförsvar. Patienter har upplevt att sjuksköterskor varit rÀdda för att bli smittade av HIV och sjuksköterskor har dÀrför anvÀnt överdrivna försiktighetsÄtgÀrder. Sjuksköterskor bÀr med sig personliga och professionella förestÀllningar om hÀlsa/sjukdom, dessa pÄverkar hur de vÄrdar patienter.

Äldre patienters upplevelser av att leva med hjĂ€rtsvikt.

HjÀrtsvikt betraktas inte som en sjukdom. Det Àr ett kliniskt syndrom som uppstÄr som resultat av nedsatt hjÀrtmuskelfunktion dÀr hjÀrtats pumpkraft avtar vilket leder till otillrÀcklig blodförsörjning till kroppens organ vid ett normalt fyllnadstryck. Personer som drabbas av hjÀrtsvikt har ökat i antal eftersom behandling av andra hjÀrtsjukdomar har förbÀttrats samt medellivslÀngden har ökat. Syftet med studien var att beskriva Àldre patienters upplevelser av att leva med hjÀrtsvikt. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ empirisk studie dÀr datainsamlingsmetod var intervjuer och insamlade material analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.

Att vara Àldre och amputerad. En empirisk studie om tillvaron efter en amputation pÄ en nedre extremitet.

Majoriteten av dem som amputeras i Sverige Àr Àldre, med bakomliggande sjukdomar. Syftet med studien var att undersöka hur Àldre personer som har fÄtt en nedre extremitet amputerad upplever att detta pÄverkar tillvaron. Sex personer som har genomgÄtt en amputation intervjuades utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades genom en manifest kvalitativ innehÄllsanalys enligt Burnard (1991). Fem kategorier med tillhörande underkategorier framkom; Vardagliga rutiner, Det sociala livet, Rörelse och aktivitet, Anpassning samt SjukvÄrden i samband med amputation.

Obstruktiva problem frÄn de övre luftvÀgarna hos travhÀstar som undersökts med videoendoskop under maximal anstrÀngning : en prevalensstudie

Syftet med denna studie Àr att undersöka prevalensen av obstruktiva problem frÄn de övre luftvÀgarna hos svenska travhÀstar vid maximal anstrÀngning. Undersökningen genomförs med hjÀlp av en ny typ av utrustning dÀr man kan endoskopera hÀstar under maximalt arbete pÄ en travbana.Tidigare har undersökning med endoskopi pÄ rullmatta varit enda sÀttet att undersöka hÀstar under anstrÀngning, men tack vare ny teknik Àr det nu möjligt att göra det vid maximalt arbete, under för hÀsten normala tÀvlingsförhÄllanden. I studien ingÄr 110 varmblodiga travhÀstar som sökt för missljud frÄn de övre luftvÀgarna, nedsatt prestation eller bÄda delarna. HÀstarna undersöktes med endoskopi, bÄde i vila och under maximalt arbete. Resultaten i vila och vid arbete har sedan jÀmförts.Diagnostiska bilder har erhÄllits frÄn samtliga hÀstar och dÀrmed kan prevalensen berÀknas i den undersökta populationen.

Kartellbrott - vilka Àr alternativen? En studie över konkurrensrÀttens olika sanktionsmöjligheter

Sammanfattning: Uppsatsen tar upp problematiken med hur konkurrensrÀtten, frÀmst karteller, upprÀtthÄlls pÄ det mest effektiva sÀttet. Huvudfokus ligger pÄ frÄgan om inblandning i karteller skall vara straffbart för den enskilde individen. I dagslÀget innehÄller den svenska konkurrensrÀtten inga individuella straff utan Àr enbart inriktad pÄ företagen. I bland annat USA och Storbritannien finns dÀremot möjlighet att döma till böter och fÀngelse för deltagande i vissa konkurrensbegrÀnsande samarbeten. FrÄgan har diskuterats flertalet gÄnger vid svenskt lagstiftningsarbete och uppsatsen redogör genomgÄende för dessa diskussioner.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->