Sökresultat:
9 Uppsatser om Nedrustning - Sida 1 av 1
UPPFATTNINGAR AV ETT NYTT RYSSLAND?V?RNKRAFT ELLER STRATEGISK TIMEOUT? Inverkan av Rysslandsuppfattning p? svensk-finsk nedrustning 1995?2009
This study investigates Swedish and Finnish official perception of Russia following the Cold
War. This is aimed at categorizing changes in perception of Russia over time and assessing the
impact of perception on defense policy. The study uses a comparative method where the
contents of three foreign policy reports of Sweden and Finland respectively are analyzed
according to dimensions based in image theory. Results show that Swedish and Finnish
perceptions of Russia are overall similar between the reports being compared, except for
Finnish perception of Russian relative power being significantly greater. Changes in Swedish
and Finnish official perception do not clearly correlate with changes in defense policy.
Totalförbud av massförstörelsevapen : En jämförelse av de officiella kärnvapenstaternas argumentering
Sedan slutet av andra världskriget har förhandlingar förts om massförstörelsevapen och deras fara för vår värld. Trots förhandlingar som har genomförts är det endast biologiska och kemiska vapen det finns totalförbud mot. Kärnvapen härjar fortfarande fritt bland världens fem officiella kärnvapenstater: USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike.Uppsatsen är en kvalitativ textanalys med information framförallt från förhandlingar om Nedrustning. Syfte med uppsatsen är att jämföra kärnvapenstaternas uttalande gentemot biologiska vapen, kemiska vapen och kärnvapen.Resultatet visade sig att samtliga stater varit för totalförbud av kemiska och biologiska vapen men när det gäller kärnvapen är det endast Kina som har varit tydlig i sin åsikt. Med maktbalansteori som utgångspunkt i analysen visade det sig, att kärnvapen som är det sista massförstörelsevapen länderna har kvar, är svårare att för staterna att förbjuda en de två tidigare vapentyperna..
Rustningsdynamikens förutsättningar ? ett analysverktyg : ?Si vis pacem para bellum? ? Om du vill ha fred rusta för krig
Den försvars- och säkerhetspolitiska debatten i Sverige har under 2000-talet förändrats från ett internationellt engagemang till idag när vi åter diskuterar tillskott av ny materiel men med ett mera nationellt fokus. Hur ska vi förstå detta? Är det dags att rusta?Vad är det som får ett land att påbörja rustning i någon mening?Syftet med arbetet är att öka förståelsen för vilka variabler som påverkar småstaten, Sverige, inför rustning och genom en teoriutvecklande fallstudie ta fram ett analysramverk för att studera detta.Arbetet gör nedslag i försvarsberedningens underlag 1999/2000 respektive 2013/2014 med en utgångspunkt att utfallen blir olika.Resultatet visar att Sverige nedrustat som följd av underlaget från 99/00 respektive sannolikt kommer att upprusta i någon mening med ledning av underlaget från 13/14. Arbetets teoriutvecklande analysramverk kan därför sägas fylla sitt syfte att studera småstaten inför rustning i någon riktning..
Humanit?ra initiativ som grund f?r vapenkonventioner L?rdomar och insikter
In recent years, many efforts on nuclear disarmament and non-proliferations have been made by non-nuclear states and civil society. The dissatisfaction has motivated non-governmental organizations to pursue a ?humanitarian initiative? based on international conferences aimed at highlighting the humanitarian consequences of certain arms and nuclear weapons. This study examines the five key roles, according to Rapport et al. (2012), that civil society organizations have played in the establishment of arms control conventions, more specifically the Mine Ban Treaty, also called Ottawa Convention, and the Cluster Munition Convention.
Svensk anpassningspolitik under 1900-talet : ett säkerhetspolitiskt vågspel?
Den svenska Försvarsmakten har under de senaste 100 åren varit stadd i ständig förändring. Dess styrka, organisation och uppgifter har ändrats i takt med rådande politiska villkor och säkerhetspolitiska förutsättningar. Denna anpassningspolitik, som tidigare benämndes elasticitetsprincipen, är en uttalad politisk viljeinriktning syftande till att balansera de ekonomiska anslagen till försvaret med övriga viktiga samhällsområden. Som utgångspunkt för anpassningspolitiken anges, nu som då, säkerhetspolitiska argument. Det är det rådande omvärldsläget som avgör om försvaret måste tillväxa eller kan reduceras, heter det från beslutsfattarna.I denna uppsats görs en jämförelse mellan försvarsbesluten 1936 och 2000.
"Kulturell nedrustning" En studie av forskningsbibliotekens hållning till Bibliotekshögskolan i Borås 1969-1978
In 1972 a national higher education for librarians was started. Up until then different categories of librarians got their education separately. The aim of this Master's thesis is to explore the attitude towards this new education for librarians. The study will concentrate on the attitude of the representatives from the research libraries. Researchlibraries had, until 1972, recruted their librarians amongst Ph.D-level scholars.
Nutida uppfattningar om svensk utrikespolitik : en diskursanalays av svenska politikers föreställningar om utrikespolitik idag
Syftet med vår uppsats är att undersöka diskursen om utrikespolitik ur ett svenskt perspektiv. I uppsatsen undersöker vi hur svenska politiker diskuterar dagens och framtidens svenska utrikespolitik. Studien bygger på intervjuer med sju av ledamöterna i riksdagens utrikesutskott. I analysen av dessa ledamöters utsagor utgår vi från ett diskursanalytiskt perspektiv och använder diskursteorin som verktyg. Svensk utrikespolitik har i historien ofta förknippats med neutralitetstänkande och främjandet av värderingar såsom mänskliga rättigheter och Nedrustning.
Kärnvapennedrustning i USA och Sovjetunionen : Åren 1960-2002
AbstractIII-essay in political science by Christoffer Harnell, autumn -08. Supervisor: Malin Stegman-McCallion. ?Nuclear Disarmament - USA and the Soviet Union 1960-2002? This essay is about USA and the former Soviet Union and their nuclear disarmament. The purpose is to explain why and when the two states begun their nuclear disarmament, as well as what caused the start of the process.
Behandling av män som slår kvinnor : alternativ till fängelse
Vi har i denna uppsats valt att titta på några av de behandlingsmetoder som finns för männen som begått ett brott mot en kvinna. Vi vill även veta om de har någon effekt och hur det kommer sig att männen blir placerade under behandling för sina handlingar. Vidare har vi dessutom tittat lite på internationella metoder. Det har varit viktigt för oss att försöka utreda begreppet ?våld mot kvinnor? och vilka brott som åsyftas.